11.22.63 av Stephen King

Stephen King, 11.22.63

Handling:
Engelskläraren Jake Epping får ett märkligt uppdrag. En döende vän har hittat en port till det förflutna på lagret till sin servering. Kliver man ut på andra sidan är klockan 11.58 den nionde september 1958. Varje gång.

Det uppdrag Jake får består i att förhindra mordet på Kennedy, eftersom vännen har härlett nästan allt ont som drabbat världen till just den händelsen.
Efter en "provtur" accepterar Jake. Men han har en egen plan också: att förhindra en familjetragedi som förstört livet för en av hans vuxenelever. När det är gjort ska han långsamt söka sig till Dallas och vara på rätt plats vid exakt rätt tillfälle den tjugoandra november 1963.

Men det är som om själva tillvaron bjuder motstånd även mot de minsta förändringar, och lägger oväntat många hinder i vägen. Kommer han att hinna fram i tid? Eller måste han återvända till lagret i vår egen tid, kliva ut i 1958 och leva ytterligare fem år i väntan på att fullgöra sin uppgift? Och vad händer med vår egen tid om Jake lyckas - blir den vad den döende vännen drömt om?

Vad jag tyckte:
Jag hade dragit mig lite för att läsa 11.22.63, inte för det mastiga omfånget men för att det just skulle handla om tidsresor. Jag är inte så förtjust i tidsresor av någon anledning och var osäker på om jag faktiskt skulle gilla denna. Men det är ju Stephen King vi pratar om så självklart var jag ju tvungen att läsa! Och Stephen King tar mig vid handen och leder mig rätt in i ett makalöst äventyr som sprudlar av berättarglädje och där jag emellanåt sitter som på nålar för det är så ohyggligt spännande Jag sitter med ett leende på läpparna för det är så fantastiskt roligt att läsa en bok där man verkligen kan känna hur fantastiskt roligt författaren måste haft det när han skrev boken. Där hantverksskickligheten lyser igenom i varje ord och mening, där varje sida sprudlar av berättarlust och där jag som läser bara njuter av varenda stavelse och fylls av beundran inför den enorma skicklighet som författaren besitter.  Stephen Kings extrema noggrannhet med detaljer som stämmer tidsmässigt in är extremt välgjorda, det känns verkligen som vi är på 50-talet där möbler, mat, dricka, uttryck och begrepp, kläder och tidsandan verkligen stämmer in. Jack som är en modern man reagera häftigt på de snäva könsrollerna, rasismen som finns överallt, antisemitismen och där Jack bidrar med en del anakronismer och udda begrepp som tillhör 2000-talet och inte 50-talet

  Dessutom så lyckas även King skapa ett par riktigt fina och starka kvinnor, något han ofta kan vara dålig på. Men i 11-22-63 så finns det ett par kvinnor som är trovärdiga, rejäla och riktigt intressanta, Mimi och Sadie Dunhill. Dessutom lyckas han skapa en riktigt vacker och ömsint kärlekshistoria som berör mig djupt. En kärlekshistoria som känns äkta och ytterst trovärdig. Jag gillar också hela idén med boken, vad händer om man kan gå tillbaka i tiden och ändra på det förflutna? Hur påverkas framtiden då? Vilka blir konsekvenserna? Det är intressant att följa Jack när han försöker reda ut vem Lee Oswald är för en person och hur han ska kunna stoppa honom.  I dessa delar kan det emellanåt bli lite småsegt, det är ju ändå närmare 800 sidor vi ska ta oss igenom. Men det är ok för jag tappar ändå aldrig helt intresset utan 11.22.63 förblir en helt igenom fantastisk bok hela vägen igenom. Och slutet måste jag få säga är ett av de bättre sluten jag läst på väldigt länge.