Där finns en sorts deckare/thrillers som fascinerar mig mer än andra och det är dom som utspelar sig på öar. Som tex Ann Cleeves serie om Jimmy Perez som utspelar sig på Shetlandsöarna eller Simon Becketts bok Skrivet i eld som utspelar sig på en ö i Yttre Hebriderna. Isoleringen och den ofta karga miljö, hur människorna sluter sig samman mot omvärlden, det fascinerar och bidrar än mer till spänningen och känslan av att man inte vet vem man kan lita på.
Rov är en sådan bok, den utspelar sig även den på Shetlandsöarna, ett ställe jag faktiskt skulle vilja åka till med tanke på dom miljöbeskrivningar Bolton så detaljerat målar upp i boken. I Rov är det Tora som har huvudrollen, hon är förlossningsläkare och har flyttat till Shetlandsöarna tillsammans med sin man Duncan som är bördig därifrån. En dag så råkar hon gräva upp ett lik ute på det fält som tillhör deras gård, en ung kvinna som är mördad och där hjärtat blivit bortplockat på. Kvinnan hade dessutom fött barn precis innan mordet. Tora ger sig iväg på jakt efter sanningen, hon måste få veta vem kvinnan är och vad som hänt henne. Hon drivs långt bort sin egen trygghetszon och sin egen verklighetsuppfattning. Och snart inser hon att där är många på öarna som inte vill att hon ska fortsätta sin jakt på sanningen. Att hemligheterna är mörkare, mer ondskefullt och mer nära henne själv än hon trott. Detta är ruggigt bra skrivet, jag vill bara läsa ännu en sida till och kanske ännu en sida till för det är så bra skrivet. Det är tättskrivet och trovärdigt berättat, att Tora ständigt tvivlar och vägrar tro på det hon hittar ger den där extra trovärdigheten. Där finns även koppling till nordiska legender eftersom kvinnan hade tre runor på sin rygg, runor som visar sig vara otroligt viktiga till att sanningen ska komma fram. Karaktärerna känns livfulla och intressant, ibland blir dom lite stelbenta och konstiga att handskas med. Lite plastiga och klyshiga i sina uttalande men det är inget som stör mer än lite grann. Miljöerna är vackert beskrivna, full av dofter, synintryck och hörselintryck. En mycket trevlig och angenäm ny bekantskap. Och faktiskt en bok som skrämde mig och ruskade om mig, jag var tvungen att tassa upp mitt i natten efter jag läst klart den, jag tänder aldrig när jag går upp eftersom jag hittar ändå i lägenheten men inatt klev jag rätt in i dammsugaren som stod på fel ställe. Mitt hjärta skenade iväg och jag skrämde mig själv rätt bra där. Då har boken verkligen lyckats med sitt mål!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar