onsdag 29 juli 2015

Järnskallen av Nils Håkansson

Nils Håkansson, Järnskallen
Rec-ex/ tävlingsvinst ifrån Albert Bonnier Förlag, Tack!

Handling:
I hungerkravallernas Stockholm våren 1917 rör sig en maskerad man som kallar sig herr Agnefit. Ett mord har begåtts på en officer med förbindelser i den svenska makteliten, och herr Agnefit samlar en grupp udda existenser för att lösa mordet. I gruppen ingår en labil före detta tsaragent med en böjelse för sexualvåld, en svärmisk studentska med stora talanger för jiu jitsu, en alkoholiserad medelålders kvinna som tål hur mycket stryk som helst, en före detta uppvisningsbrottare, en lettisk bankrånare och en dansk kälkborgare med en unik begåvning för att orsaka förödelse. Herr Agnefit är dock mycket förtegen om varför han vill att mordet ska lösas, och snart börjar gruppens medlemmar ana oråd

Vad jag tyckte:

Denna bok har verkligen satt myror i huvudet på mig! Jag både gillar den och ogillar den! Det är absolut inte en dåligt bok på något sätt utan det är en otroligt välskriven och driven berättelse skapad av en skicklig författare. Men där finns något i berättelsen enorma myller av karaktärer, händelser, detaljer och sidospår som skaver hos mig, något som gör att jag inte kan enbart tycka om boken helt och hållet.  Jag förstår att bokens händelser bygger på faktiska historiska händelser, vid denna tiden så pågick Första världskriget och det gamla ryska riket är på väg att falla sönder samtidigt som det här hemma i Sverige pågår kravaller och upplopp med en ostabil regering. Som en av karaktärerna i boken säger så brinner hela Europa. Det är detta som är bakgrundskulisserna i boken samtidigt som vi dras in i en surrealistisk undre värld i Stockholm som befolkas av de mest udda och märkliga figurerna. Allt detta tillsammans med de ännu mer märkliga människorna som Herr Agnefits gäng består av. Och här ligger nog ett av problem med att jag har svårt för boken, jag kan faktiskt inte säga att jag tycker om en enda av karaktärerna i boken... Men ändå på något märkligt sätt så vill jag ändå få veta mer om om!

Men samtidigt så finns där något som gör att jag ändå läser på, för emellanåt är det riktigt spännande och det är alltid välskrivet. Möjligen hade jag gjort boken mer rättvisa vid ett annat tillfälle, en utmattad hjärna orkar nog inte ta till sig denna form av bok just nu och kanske hade jag tycket mer om den vid ett annat tillfälle. För som sagt det är inte en dålig bok så jag rekommendera ändå er att läsa den och bilda er en egen uppfattning av boken. För Järnskallen är en märklig bok som bjuder på ett mycket annorlunda äventyr.

tisdag 28 juli 2015

Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart

E. Lockhart, Kanske är det allt du behöver veta


Handling:
En vacker och välbärgad familj.
En privatägd ö.
En smart, men trasig tjej och en passionerad kille med högtflygande drömmar.
Fyra vänner vars vänskap blir destruktiv.
En revolution. En olycka. En hemlighet.
Lögnerna.
Kärleken.
Läs den.
Och om någon frågar hur den slutar –
LJUG.

Vad jag tyckte:
En stark bok som berörde mig mycket och skapade många oväntade Åh-stunder! Den rika och perfekta familjen, den lyxiga fasaden som döljer det allra mörkaste hemligheterna, den privatägda ön, alla element som bygger upp och skapar en skickligt berättad historia som bjuder på en hel del oväntade vändningar.  Denna lyxiga och bortskämda attityden som finns hos familjen gör mig lite illamående emellanåt och får mig att vrida på mig.  Lockhart har ett vackert språk som är mycket tilltalande att läsa och jag njuter hela tiden av det. Lockhart bygger skickligt upp sin berättelse och konstruerar vändningar som är så snyggt invävda att man knappt märker att de är på väg. Jag gillar verkligen hur hon lyckas måla upp en så perfekt fasad, så glittrande och vacker men som på närmare håll visar sig innehålla både sprickor och smuts. Och när den väl rämnar så blottar det en familj som både är ömkliga och väldigt självupptagna.

En magisk, förtrollande berättelse med ett så bitterljuvt slut att jag får en klump i magen. Jag tänker göra precis som förlaget säger, jag ljuger om slutet och säger inte ett ord! Läs själva och njut av en säregen och skimrande berättelse om kärlek, familjelojalitet, sorg, vänskap och förtvivlan.

onsdag 22 juli 2015

Att nå en gräns och att inte kunna läsa

Ibland tar livet oväntade vägar och ibland ställer de rent av upp stora väggar mitt framför en. Och tror man att man ändå kan köra på så brukar det ofta sluta mycket illa. Det har varit väldigt låg aktivitet här på bloggen sista tiden, högen med utlästa böcker som väntar på sin tur växer stadigt och rec-exen ligger i högar. Sista veckan har Lotta Modins miljöthriller Ur jord är de komna trillat in, en deckare ifrån Daniel Hånberg Alonso, recex ifrån Bazarförlag och en mängd andra samt så väntar ett fint utlottningspaket ifrån Annorlunda förlag, Anna Jakobsson Lund på sin tur. Men just nu i denna stund och ett bra tag framöver måste jag förenkla och komprimera mitt liv. Jag ställdes inför en massiv vägg förra veckan och denna gången fanns inte orken att ta sig över. Istället blev jag sjukskriven i en månad för utmattningssyndrom, en väckarklocka om något om att en enda människa inte kan orka hur mycket som helst oavsett hur envis hon är. Nu handlar det om att återhämta sig och reda ut, sortera bort och förenkla livet.

Detta är en bokblogg och jag tänker inte bli mer privat än så. Utan istället ska detta handla om läsning. För jag har ställts inför det faktum att jag inte kan läsa eller rättare sagt så kan jag läsa om än långsamt och i kortare stunder. Istället handlar det mer om att jag är för känslig och klarar inte av de sorters böcker jag helst vill läsa eller brukar läsa. Jag är en känsloläsare, dagsform och humör brukar styra vad jag läser. Ofta har jag 2-4 olika böcker med olika innehåll för att kunna välja rätt. I förra veckan påbörjade jag en mörk deckare, Elisabeth Hayes I död och lust men tvärstopp, det var för jobbigt att läsa.  Så kan det vara ibland tänkte jag och vände blicken mot mer lättsmält och snäll läsning, Lucy Dillon fanns på biblioteket och det lät mysigt men tvärstopp igen, för många hundar..... Därefter blev det trädgårdsböcker, inte planeringsböcker eller Hur-gör-man böcker utan mer inspiration och vackra bilder och det var behagligt att bläddra i dom. Men jag saknade läsningen och provade Marita Conlon-McKennas bok En liten hattaffär på hörnet, en söt och gullig historia. Läste ut den men mådde ännu sämre efteråt. Alla var så perfekta, så fina, så gulliga och så lyckliga att jag bara kände mig fel och ful....
Så vad ska jag ta mig till tänkte jag?  Läsningen är också extra viktig då jag har fibromyalgi som skapar värk som emellanåt är rent outhärdligt. Den bästa distraktionen och lindringen är faktiskt då att läsa, läsa sig igenom värken och på så sätt minska den något.

I lördagskväll såg vi en film som både jag och kära sambon längtat efter att se, nämligen den sista filmen om Bilbo, Femhärarslaget. En kanske inte helt lämplig film när man har nerverna utanpå kroppen, framförallt med tanke på de sorgligheter som kommer i slutet av filmen. Men filmen väckte något hos mig, kanske skulle jag ta och återvända till Tolkiens värld även i bokform? Min förälskelse i Tolkien och hans magiska värld uppstod strax innan första filmen kom, 2001. En gammal vän introducerade mig till hans värld genom att ge mig en otroligt vacker inbunden utgåva med alla tre böckerna i. En bok fylld med otroligt vackra illustrationer, en bok som försvann i en svår separation för några år sedan. ( Någon som vet närmare vilken utgåva jag menar, vilket förlag kanske? Eller vet var man kan få tag på ett ex så hade jag blivit själaglad!).

Tre gånger har jag läst Sagan om ringen och jag har sett filmerna lika många gånger.  Boken om Bilbo, den som egentligen är den första boken  den har jag bara läst en gång. Men jag hade ett otroligt vackert exemplar hemma med vackra illustrationer gjorda av Tolkien. Så jag begav mig till Midgård igen och det var helt rätt beslut. Det är något vilsamt att återvända till en bekant text och en trygghet i att återläsa en välkänd historia. Eftersom jag känner texten och historien så gör det inget om jag missar något eller om jag denna gång läser extra långsamt, jag behöver inte anstränga mig utan kan bara njuta.  Jag älskar verkligen Tolkiens omständliga språk, de många utvikningarna, den oerhörda mängden detaljer och de många snåriga och kringelikrokiga vägarna som han tar. Jag älskar att få återse Frodo, Sam, Merry, Pippin, Vidstige och Gandalf och alla de andra.

Så ser livet ut just nu. Här på bloggen lär aktiviteterna minska rejält, jag kommer skriva inlägg när jag orkar men min prioritet måste vara på annat den mesta tiden. Att skriva kan dock vara något positivt och en bra distraktion så jag försvinner inte helt.

Tack för att du orkade läsa hela vägen hit! Och jag hoppas att alla mina kära läsare är kvar när jag återvänder.

Som tack bjuder jag på några av de vackra illustrationer som finns i min utgåva av Bilbo, en hobbits äventyr.




fredag 17 juli 2015

Tematrio: Sån´t som kan flyga

Veckans tematrio var minst sagt klurig! Lyran säger såhär: Temat är sån't som flyger och ordet ska finnas med i titeln. Alltså, berätta om tre böcker vars titel innehåller något som kan flyga!


  1. Flyga Drake av Khaled Hossein. Första valet kom direkt upp i huvudet, en favorit hos mig så den kändes självklar
  2. Drakens gröna ögon av Stephen King. Andra valet dök upp då jag såg denna i ögonvrån och för att jag gärna vill läsa om den snart. En fantasybok skriven för unga av skräckfarfar!
  3. Röd drake av Thomas Harris.  Tredje valet blev enkelt när jag hittade ännu en titel med Drake i sig! Ett tema i temat! 

tisdag 14 juli 2015

Ett folk utan land, Melina Marchetta

Melina Marchetta, Ett folk utan land

Handling:
I tio år har Finnikin levt i exil. Han har inte varit i hemlandet Lumatere sedan den kaotiska tid då kungafamiljen blev brutalt mördad och en förbannelse lades över landet. Nu håller förbannelsen Lumateres folk fångna inom rikets gränser och hindrar de som tvingades fly att återvända hem.
På Finnikins resor för att hjälpa Lumateres utsatta exilbefolkning träffar han Evanjalin, en ung kvinna som hävdar att hennes drömmar kan leda honom till Lumateres rättmätiga tronföljare – den enda som kan häva förbannelsen. Hon hävdar också att Finnikins pappa, den forne kungens hedersvakt, inte dog i Lumatere utan sitter fängslad, och tillsammans ger de sig av för att rädda honom. Och Lumatere.


Vad jag tyckte:
Hur ska jag kunna beskriva den kärlek jag kände till Ett folk utan land? Detta är en av årets allra bästa böcker och jag vet inte hur jag på ett rättvist sätt kan förklara varför jag älskar denna så mycket. När jag läser boken så far nyhetsbilder igenom mitt huvud, jag ser den frenetiska jakten på de romska tiggarna, jag ser ISIS terrordåd, jag ser flyktingbåtarna som kämpar sig över Medelhavet och jag ser ett söndrat Europa där de främlingsfientliga vindarna växer sig allt starkare. Allt detta känner jag när jag läser en fantasybok och bara detta är något häpnadsväckande, att Marchetta skapar en fantasyserie som samtidigt är skarpsynt och vass skildring av vårt egna samhälle här och nu. Det lumateriska folket som flydde ifrån sitt land, ett land de inte kan återvända och som nu lever utsprida över hela riket. De bor i trånga flyktingläger och för en daglig kamp för sin överlevnad och det är här som mitt hjärta slår lite extra hårt och där klumpen i magen växer sig stor. Det är så mycket lidande och förtvivlan.  Mtt i allt detta vidriga har vi Finnick som tillsammans med den kungliga rådgivaren Sir Tobias kämpar för att återta deras rättmätiga land och för att återföra deras folk tillbaka dit. För det handlar om identitet och om att höra till, att känna sig hemma någonstans och höra till ett land.

Men vägen dit är både lång och svår, den är kantad med sorg, förtvivlan och krossade drömmar. Jag älskar Marchettas språk och hennes skickligt sammansatta karaktärer. Evanjaline är tex en opålitlig karaktär som det är svårt att ta sig till, hon är hemlighetsfull och faktiskt emellanåt riktigt egoistisk. Och det är detta som är så bra i denna bok, detta  att karaktärerna är komplexa och har djup i sig, de är fyllda av nyanser och är inte enbart goda eller onda. De känns mänskliga helt enkelt med fel och brister tillsammans med styrkor och mod.

Ett folk utan land är en mer lågmäld fantasybok än vad som är brukligt och där de traditionella inslagen av tex magi och liknande lyser med sin frånvaro. Men jag gillar detta riktigt mycket, jag är nog en av få som faktiskt kan älska detta kringresande som ofta pågår i fantasyböcker och som också i Ett folk utan land är ett viktig inslag. Jag gillar att på detta sättet få ta del av den värld jag befinner mig i och att tillsammans med karaktärerna få uppleva ett äventyr. Visst behöver detta kringvandrandet göras på ett snyggt sätt så att det inte känns långrandigt men jag tycker att Marchetta lyckas bra med sitt kringvandrande.

Så summan av det hela är jag blev riktigt förälskad i Ett folk utan land och att jag mer än gärna vill läsa de följande delarna. Även om Ett folk utan land står på egna ben och har en snygg avslutning.

måndag 13 juli 2015

Sommarlov med Kulturkollo #novell

Sommarlov med Kulturkollo #novell

Dagens sommarlovsord är alltså novell, ett format jag verkligen gillar. Det är en konst att lyckas få till något riktigt bra på ett så pass begränsat utrymme som en novell är.

Jag skulle faktiskt vilja slå ett slag för Zombie Förlag som jag läst många noveller ifrån på senaste tiden.  Är man sugen på riktigt bra välskriven svensk skräck i novell-format bjuder de nämligen på många godbitar. Dels har vi antologin Svarta sagor som erbjuder 13 skräck-noveller av vitt skilda slag men de har också enskilda noveller såsom Johan Ring fantastiska Rent-a-claus, den otäcka Stalaktit av Stewe Sundin eller den obehagliga Grottan av Eva Ullerud.

Skräckläsning under sen sommarkväll, en härlig kombination!



Sommaren utan regn av Maggie O`Farrell

Maggie O´Farell, Sommaren utan regn

Handling:
LONDON, JULI 1976. En värmebölja som verkar oändlig har svept in över staden. Det har inte regnat på månader när den pensionerade Robert Riordan säger till sin fru Gretta att han ska gå och köpa tidningen, men aldrig kommer tillbaka. Robert försvinner och de tre vuxna barnen måste återvända hem – döttrarna Monica och Aoife som slutat tala med varandra och sonen Michael Francis som står på randen till skilsmässa – var och en med egna idéer om faderns försvinnande. Inget av syskonen anar att deras mor tror sig ha en förklaring, som hon väljer att behålla för sig själv.

Vad jag tyckte:
Sommaren utan regn är tätt och intensiv skildring av en familj i kris. Det är ett familjedrama som når sin kulm under den varmaste sommaren på många år. Värmeböljan skapar en passande kuliss till det som händer i familjen Riordan. Jag blir otroligt förtjust i Maggie O´Farells språk som känns både luftigt samtidigt som det innehåller en vass skärpa.  De olika aktörerna i detta familjedrama driver historien framåt på olika sätt och deras dynamik sinsemellan är otroligt skickligt beskrivet. Jag känner verkligen att jag befinner mig där tillsammans med familjen och tack vare att jag får läsa om händelserna utifrån mammans perspektiv, de båda döttrarnas perspektiv och sonens perspektiv gör att jag får en enhetligt bild av det som pågår. Jag kommer så nära dem alla att nära boken väl är slut så känns det faktiskt lite tomt. Jag skulle väl kunna gnälla lite och säga att jag saknar faderns perspektiv, det är ju ändå han som är den utlösande katalysatorn till detta familjedrama. Men samtidigt så är det ju hans försvinnande som är det stora och att han då är den tysta delen skapar ytterligare en spänning i detta drama.  Vi får i Sommaren utan regn en betraktelse över en familjs splittring men också en betraktelse över en familj som våga se sig själva i spegeln och vågar börja närma sig varandra igen. Kanske kommer tiden läka alla sår nu när det allra mest blivit luftat? 

Läs och njut!

söndag 12 juli 2015

Sommarlov med kulturkollo #sommarkväll

Sommarlov med Kulturkollo #sommarkväll

Gårdags kvällsfika intogs vid sjökanten. Det är något magiskt med att sitta vid en sjö en sen sommarkväll, när mörkret sakta sänker sig och det enda som hörs är trädens sus.




lördag 11 juli 2015

Döden på Nilen av Agatha Christie

Agatha Christie, Döden på Nilen
Rec-ex ifrån Bookmark Förlag, Tack så mycket!

Handling:
Ett nygift, ungt par reser genom Orienten på sin smekmånad. Båtfärden utmed Nilen kunde ha varit en romantisk flykt från vardagen, men blir i stället en katt och råtta-lek när mannens rasande ex-flickvän envisas med att förfölja paret vart de än beger sig. Med på båten finns även detektiven Hercule Poirot. När ett mord begås ombord, ställs Poirot inför ett av sina svåraste fall någonsin.

Vad jag tyckte:
Hercule Poirot befinner sig alltså utomlands och det är för alltid en märklig känsla över att se honom på annan mark än den trygga och hemvana engelska marken. Men det är också förtjusande att befinna sig på resa med Hercule Poirot, hans resor består ju av idel lyx och hög kvalitet. Det är bekväma resor ordnad på det allra bästa sättet. För Poirots dels så kommer ju hans semester blir störd av detta märkliga fall som inträffar.  Det blir mycket svårt för honom och det kommer hända många onda ting på den där båtresan innan Poirot hittar svaren. Jag älskar verkligen deckargåtor som utspelas på en begränsad yta med ett begränsat antal misstänkta. Det gör det hela inte lättare faktiskt tycker jag utan snarare ännu knepigare. Där det dessutom är deckardrottningen själv som skapat intrigen kan man vara säker på att man kommer bli lurad flera gånger om och att man kommer gå vilse i de falska bevisen. Men som tur är har vi ju den eminenta mannen med de kvicktänkta grå cellerna som ciceron!

Bland passagerna på båten finner vi alltifrån aristokrater till skåpsupande äldre damer, en tillknäppt sällskapsdam till en fanatisk kommunist, en brokig skara människor alltså och någon av dom är en mördare. Döden på Nilen är relativt lång, ca 350 sidor och det tar ett tag innan mordet inträffar men boken styrka ligger i just detta. Att Christie har tagit sig tiden till själva byggande och intrigskapandet och medan vi väntar på det som ska komma får ta del av Poirots reseupplevelse av det egyptiska landet.

Döden på Nilen är en spännande och underhållande deckargåta som trots sina många år på nacken håller. Nyöversättningen till svenska gjord av Helen Ljungmark är otroligt skickligt gjord, varsamt har hon förnyat språket och lyft upp det till nya nivåer. Dessutom måste jag återigen får nämna de galet snygga omslagen skapade av Sara. R. Acedo!

Sommarlov med Kulturkollo #chicklit

Sommarlov med Kulturkollo #chicklit

Enligt Wikipedia så är chicklit, " en litterturgenre som skildrar livet för storstadskvinnor i 20- och 30-årsåldern. Genren etablerades år 2000. Oftast är böckerna skrivna av kvinnor och riktar sig till kvinnor. Karaktärerna är inte sällan över-analyserande unga kvinnor som söker perfektion, vare sig det är att hitta en partner, ett jobb eller en lägenhet."

En ganska nedlåtande syn på vad chicklit är tycker jag men det har också varit enligt denna syn jag sett på chicklit tidigare. Vänder jag mig istället till sidan ChicklitBooks.com, en sida som ägnar sig åt just chicklitböcker med recensioner och förklaringar till vad Chicklit är. De säger så här om Chicklit: "Chick lit is smart, fun fiction for and/or about women of all ages.  Many of these books are written from a first-person viewpoint, making them a bit more personal and realistic. The plots can range from being very light and fast-paced to being extraordinarily deep, thought-provoking and/or moving."

Nu låter det helt plötsligt mycket bättre och som en genre jag faktiskt emellanåt läser. Man skulle här kunna säga att både Jojo Moyes böcker, vissa av dom tillhör denna genre men också Cecelia Ahrens böcker och även Liza Jewells böcker kan inräknas här. Ibland är det faktiskt skönt att få läsa något lättsmält och lättläst men som inte är lättvindigt eller bara en massa fluff. Ett stråk av allvar, en nypa salt eller lite mörker behövs oftast för att skapa en god balans. 

Jag är själv ute efter välskriven och underhållande chicklit, så kom gärna med era bästa tips på sådana böcker!

fredag 10 juli 2015

TAG: Sommarläsning

Jag gjorde denna förra året och nu när jag sett den runtom olika bloggar så tar jag och gör den i år med! I år så hittade jag den hos Bokföring enligt Monika!

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinnas läsas i sommar?
Alltså jag tycker inte om ordet Måste och jag tycker ännu mindre om det när det är skrivet med stora bokstäver!


 Men fem böcker jag gärna vill läsa under sommaren är:
* Anna Lihammer, Än skyddar natten
* Stephen King Mr Mercedes, står i kö på denna på biblioteket
* Jamie Ford, Dröm en liten dröm
* Per-Anders Fogelström, Krigens barn
* Valfri bok av de 50-tal som ligger i olästa-högen.

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att tag i?
Ingen faktiskt. Jag läser det jag vill läsa helt enkelt

3. Var är bästa stället att läsa på i sommar?




4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommet läsa någonstans?
Beroende på vädrets makter så kan en hel del läsning ske i soffan eller i sängen faktiskt.


5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Ingen aning faktiskt, den kan jag ju inte svara på nu då jag inte vet vad jag kommer läsa i sommar!

6. Vilken bok borde alla läsa i sommar?
Borde är ett lika fult ord som Måste. Läs det du känner för och läs så mycket du orkar och njut! 

7. Strand eller hängmatta? 
Strand i så fall, vid en vacker sjö med skogen runtomkring!

8. Deckare eller roman? 
Keva? Vad syftar frågeställaren på? Deckare är en sorts roman ju?  Jag gillar alla former av romaner, i princip ifrån deckare via skräck till fantasy till moderna samtida till feel-good till underhållning till klassiker.

9. Favoritgenre?

  1. Skräck/ Deckare/ Thriller/ Spänning
  2. Fantasy/ Dystopier
  3. Moderna samtida varvat med klassiker och böcker för yngre, nyckelord här är familjen, hemligheter, relationer, svåra val och mörker samt en nypa kärlek


10. Tagga 3 andra:
Alla ni som ännu inte gjort den! Lämna gärna en kommentar!

Sommarlov med Kulturkollo # fredagsmys

Sommarlov med Kulturkollo #fredagsmys

På fredagar har jag och sambon en helig tradition, en tradition som hållit i nästan fem år nu och det är vi tillsammans åker och helghandlar. Köper något gott att tugga på och mat till helgen. Sedan åker vi hem och så gör vi tacos tillsammans. Med min hemmagjorda vitlökssås och tacoköttfärs och mängder av tillbehör! Därefter äter vi framför tv:n faktiskt, enda dagen i veckan vi gör det. Vi ser gärna på de underhållningsprogram som går på fredagar, På spåret, Doobido eller liknande. Gärna en bra tv-serie om det går. Vi myser bara vi två, min familj vet detta nu och ringer endast om det någon kris, annars är alla telefoner avstängda, face-book utloggat och datorn avstängd. Denna kväll laddar vi batterierna totalt!

Förra fredagen började Kanal 1 sända en repris på den gamla klassiska Saltön! Så den såg vi och jag minns en sommar för några år sedan då jag bodde i och slukade Viveca Lärns underbara serie om Saltöborna! Det är kanske läge för omläsning snart? Jag gillar dessa för de är varma, snälla och underhållande. Mysig läsning helt enkelt.Tydligen ska det komma en ny bok i serien till hösten, den ska heta Södra vägen till Saltön.  Här verkar hennes böcker om Göteborg även vara en del av så det blir till att låna de böckerna. Det ska även verkar det som komma ännu en säsong med tv-serien med.


Sommarlov med kullturkollo: En lång lista ord!

Sommarlov med Kulturkollo

Under hela veckan så har jag tillbringat den mesta tiden i sängen, jobbat några få timmar men resten i sängen. Det häftiga väderomslaget är inte skönt för en kropp med fibromyalgi...

Så idag,  när jag äntligen kommit ut på andra sidan och mår lite bättre så kör jag av ett batteri med sommarlovsord! En slags Twitter-variant fast på bloggen!


#Läser just nu
Just nu i skrivande stund är jag faktiskt mellan böcker! Förvisso har jag börjat på för ett tag sedan James Dashners I dödens stad men den har legat på is nu ett tag. Möjligen dags att ta tag i den i helgen. Annars har jag tre högar med massa fina böcker som väntar på sin tur, vi har rec-exhögen, lånehögen och olästa högen. Tillsammans finns där väl ett 60-tal fina böcker som väntar på sin tur!

# Läsplatta
Nopp, det äger jag ingen! Är inte direkt sugen heller men motståndet mot den har i alla fall minskat den sista tiden. Jag har fått en del rec-ex i digital form och de har jag läst på min smart-phone med det blir lite liten text på den bara. Så vi får se i framtiden om jag tar och skaffar en läsplatta som komplement till de vanliga böckerna.

#Nyutgivet
Jag säger här Jamie Fords Dröm en liten dröm för det är den senaste boken som jag fick hem. Och en bok som jag gärna vill läsa snart.

#Klassiker
Det finns en hel del klassiker i min olästa hög som väntar på sin tur men den jag främst tänker ta tag i, kanske redan i helgen är Per-Anders Fogelströms Krigens barn. Därefter tror jag att det är hög tid för mig att läsa Utvandrar-serien.

Boktjuven av Markus Zusak

Markus Zusak, Boktjuven

Handling:
När döden berättar en historia, måste du lyssna. 

Tyskland 1939. Landet håller andan. Döden har aldrig haft mer att göra, och det är bara början. Liesel Memingers liv förändras när hon plockar upp en bok på marken bredvid son lillebrors grav. Det är dödgrävarens handbok som lämnats där av misstag och det är den första bok hon stjäl. Hon inleder en kärleksaffär med ord och böcker när hon med hjälp av sin fosterpappa lär sig läsa. Och böcker är den röda tråden i denna sofistikerat komponerade roman. Böckerna öppnar upp nya världar för Liesel och snart börjar hon stjäla fler böcker från nazisternas bokbål, borgmästarens bibliotek, varhelst böcker står att finna. 
Hon delar sina böcker med sina grannar när de sitter i skyddsrummen under bombningarna och med den jude som gömmer sig i familjens källare. Och till sist är det den bok hon själv skriver som bokstavligen räddar livet på henne.


Vad jag tyckte:
Jag vet att jag för länge sedan började läsa Boktjuven men av någon för mig okänd anledning så läste jag aldrig klart den. Nu har jag läst och jag kan inte förstå varför jag inte läste klart den då. Boktjuven är en stark skildring av en ung flickas liv i skuggan av Andra Världskriget. En ung flicka som förlorar allt men samtidigt vinner väldigt mycket med.  Jag blir otroligt förtjust i den ovanliga berättarkaraktären som är självaste Döden. De små inflikade texterna han skriver ned tycker jag är finurliga, här kommenterar Döden det som hänt och det som ska hända. Här får vi listor på det som är viktigt att förstå och viktiga delar att komma ihåg. samtidigt finns det i texten inflätat teckningar och små sagor skrivna av andra, bitar som är riktigt fina och fyller sin plats på ett utmärkt sätt.

 Jag gillar även Dödens torra, lite syrliga humor.  Boktjuven är skriven med ett säreget språk som samtidigt är lättläst och behagligt att läsa. Jag sugs in i berättelsen och väl där inne tappar jag stundtals andan, får en skyhög puls, ler brett och fnissar lite men jag får också tårar i ögonen och en klump i magen. Liesel är en karaktär som jag tar till mitt hjärta och jag beundrar hennes kamp inför att erövra orden, de ord hon behöver för att kunna läsa den där första boken som hon stal. Den bok som hon stal efter att hennes lillebror begravts. Jag gillar Liesels nya pappa Hans, han är så varm och kärleksfull mot den lilla flickan, han är en så underbar karaktär. Även nya mamma Rosa gillar jag, bakom hennes barskhet och svordomar ryms ett hjärta av guld. Liesels vänner är även de en viktig del av historien, framförallt vänskapen med den unge pojken som älskar Jesse Owens överallt annat.

Slutet är hjärtslitande även om jag förstår vad som ska komma. Boktjuven är en bok jag blev förälskad i och jag kommer så fort jag har råd att köpa mig ett eget exemplar. Detta är en ljuvlig bok som passar både ung som gammal att läsa. Den berättar om så viktiga saker som kärlek, tolerans, förståelse, respekt, vänskap, lojalitet och familjeband. Allt detta mitt under ett brinnande världskrig.

Läs och njut!

Nu ska jag se om jag hittar filmen som bygger på boken även om jag är lite ängslig inför att se den så hoppas jag på att filmen kan ge mig en fin tv-stund.

torsdag 9 juli 2015

Svarta sagor: Del två

Svarta Sagor
Rec-ex ifrån Zombie Förlag, Tack så mycket!

Här kommer då omgång två av novellerna ifrån Svarta sagor! Del 1 hittar ni Här!

Så här skriver förlaget om själva samlingen: "Rysare och skräcknoveller att läsa då mörkret sänker sig. Författarna tar dig med till skymningszonen där vampyrer, vålnader och andra monster strövar fritt. Tretton mardrömmar att sluka eller njuta en och en ."


Den sjunde av Love Kölle
Författaren skriver så här om sin novell:  "Efter att ledaren för en av stadens större brottssyndikat pågår en maktförskjutning i Stockholms undre värld. Aktörer som tidigare varit förpassade till mellanhandspositioner ser nu möjligheter att klättra upp på maktstegen, och den som väl fått smak på makt och pengar, vill gärna ha mer ... "

En märklig hårdkokt novell med erotiska undertoner. Obehaglig i sitt sätt att se på de mest utsatta i samhället. Love Kölle har ett rakt tilltal med ett rättframt språk som bidrar till att förstärka den hårdkokta känslan man får när man läser novellen. En novell som håller hela vägen igenom, den berättar det som behövs och man får ett trovärdigt slut. 


Flockdjur av Mikael Strömberg
Om människans inneboende eviga längtan efter att få höra till men också om hur saker kan oehört fel i våra försök att skydda våra närmaste. Novellen tar sin början med Lars som beslutat sig för att avsluta sitt liv men som efter sitt självmordsförsök ångrar sig. Han lyckas ta sig till sjukhuset och där krockar hans liv med dr Thomas Hagel. Vi får under en kort novell följa två människors liv, liv som för alltid kommer att förändras.  En välskriven novell med obehagliga undertoner. Om vad vi människor är kapabla till i de allra svåraste stunderna. Jag gillade den men blev inte överdrivet rädd. En bra kompetent novell.

En ung kvinna vaknar upp, fastlåst i ett rum och fastkedjad vid en sjukhussäng. Vad gör hon där? Vem är de människor som kommer in i rummet med jämna mellanrum? Och vad är det gör ställe hon hamnat på?

En obehaglig novell som bjuder på en intressant tvist. Holmquist bjuder som vanligt på en välskriven och spännande novell. Jag gillar Holmquist lättsamma språk som är behagligt att läsa.  Känslan av panik och ångest som skapas hos den unga kvinnan byggs upp på ett trovärdigt sätt. Den kryper in under skinnet på en. Slutet bjuder inte på en självklar lösning utan är relativt öppet vilket skapar fler frågor än svar. Snyggt gjort!

Befallaren av Fred Andersson ( länk går till ett youtube-klipp där författaren själv presenterar sin novell)

En ödsligt belägen ö vid namn Loke. En plats dit andra människor inte vill åka, dit åker Lars Andersson. Han är blivande författare som fått nys om en historia som utspelar sig på ön Loke. Om ett märkligt samhälle befolkat med människor som dyrkar Befallaren. Smygande otäck novell som bjuder på en spännande läsning. En novell med en början, en mitt och ett slut, allt ihop flätat på ett snyggt sätt. Undertoner av erotik även i denna novell och här med en starkt HBTQ-tema. Intressant upplägg. Jag gillade denna novell.

onsdag 8 juli 2015

Istvillingar av S.K Tremayne

S.K Tremayne, Istvillingar
Rec-ex ifrån Lind & CO Förlag, Tusen tack!

Handling:
Lydia och Kirstie är enäggstvillingar – sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus. Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare – hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.
Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie – eller är det Lydia – bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah – vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?

Vad jag tyckte:
Jag började läsa denna och sedan kunde jag inte sluta förrän den var slut! Klockan hann bli väldigt sent innan jag släckte lampan. Istvillingar är rakt igenom en otroligt bra bok som bjuder på en annorlunda historia. En mörk och djupt obehaglig historia. Sarah och Angus har genomgått det allra värsta en förälder kan genomgå, de har förlorat ett barn. En fruktansvärd olycka och deras lilla familj har reducerats ifrån fyra till tre. Lägger man sedan till faktorn att kanske, kanske så begicks ett misstag vid olyckan. Kanske tog man fel på tvillingarna? Har man möjligen begravt fel tvilling?

Tremayne använder sig av olika stilistiska knep för att underbygga spänningen och skapa ett stundtals frenetisk känsla av överväldigande panik. Han låter Sarah prata med oss utifrån ett jag-perspektiv vilket gör att vi kommer otroligt nära händelserna. Vi känner hennes smärta och hennes förvirring och den ständigt närvarande ångesten. I Angus delar skiftar vi till tredjepersons-perspektiv vilket skapar en välbehövlig distans och en viss känsla av ett utomståendes perspektiv. Detta behövs för att vi ska se på händelserna utifrån olika håll. Vi får dock komma Angus riktigt nära och förstå hans smärta och hans förtvivlan.  Istvillingar en psykologisk thriller med många bottnar och nyanser så det behövs olika perspektiv för att vi ska verkligen först det som händer. Även Kristies röst skapar ytterligaren en nyans i boken, hon har inga egna kapitel men inflätat i de andras så finns hennes röst. Tänk att inte veta vem man är längre? Tänk att som litet barn tro att det är fel tvilling som dött och att inte begripa vad det är som händer. Djupt obehagligt är det i alla fall att läsa Kristies upplevelser kring allt detta.

 Även själva miljöerna bidrar starkt till en tätt känsla, en fyr belägen ute på en enslig ö där telefonerna inte fungerar och dit man endast kan komma med båt, om inte tidvattnet ligger på förstå för då kan man gå över till ön. Istvillingar är en välskriven psykologisk thriller som bjuder på en obehaglig upplevelse och där jag stundtals sitter med andan i halsen och skyhög puls!

Slutet sedan är utmärkt och bjuder på en högst oväntad twist!



En liten notis är att jag som alltid läser allt i boken denna gång missade baksidefliken i boken. Så under hela läsningen var jag övertygad om att författaren var kvinna! Men insåg när jag kommit till slutet och då såg den där fliken med information om författaren att han faktiskt var en man! Märkligt det där ju!

Tematrio: Havet

Nu var det ett tag sedan jag var gjorde Lyrans tematrio. Tiden har helt enkelt inte räckt till men denna vecka har jag lite mer tid över så en tematrio känns bra att göra!

Veckans tema är Havet:Välj romaner som handlar om hav, som har hav i titeln eller gör som jag och välj dikter som handlar om hav.


  1. Fyren mellan haven av M.L Steadman. En skimrande vacker berättelse om sorg och kärlek. Om konsekvenserna av val och om vad som egentligen är rätt och fel.
  2. Livbåten av Charlotte Rogan. En bok som utspelar sig på ett hav under i princip hela boken. En stark skildring om människans överlevnads instinkt.
  3. I Shackeltons fotspår av Ola Skinnarmo. Den svenska äventyraren Ola Skinnarmo ger sig ut på en resa i Shackletons fotspår. Det är hans resa till Antarktis som står i fokus och här är havet den allra farligaste komponenten. 

Top Ten Tuesday: Hypade böcker

Ja jag vet att det är onsdag idag men jag hann inte/ orkade inte göra denna igår så nu får det blir Top Ten Tuesday fast på en onsdag!

Veckans fråga rör sig kring vilka tio hypade böcker vi ännu inte läst. Jag brukar inte läsa böcker utefter hur omtalade de är.  Visst kan jag hämta tips ifrån omtalade böcker, både ifrån bloggar, tidningar, tv och liknande men känner jag att innehållet inte passar mig då läser jag helt enkelt inte boken. Ibland kan jag bli övertalade om att jag verkligen måste läsa en bok som tex Andy Weirs bok Ensam på Mars. Men det är sällan det händer. Jag utgår helt enkelt ifrån andra premisser när jag väljer bok även om jag till viss del kan som sagt kolla upp en omtalad bok för att se om det är något för mig.

"What hyped books have YOU not read yet??"

Idag kan jag faktiskt bara komma på en enda hypad bok som i princip alla ( känns det som i alla fall) har läst och älskat. Men som jag inte läst och troligen inte kommer läsa heller. Och det är:


  1. Karl-Ove Knausgård Min kamp. Jag kan helt enkelt inte uppbåda intresse för att läsa 6 tjocka tegelstenar om en enda mans liv. Den kan säkert vara både bra och välskriven men för mig är det inget att ha. 

måndag 6 juli 2015

Trolldomsakademin: Isskeppet av Peter Bergting

Peter Bergting, Trolldomsakademin: Isskeppet
Rec-ex ifrån Semic förlag, tack så mycket!

Handling:
Mysterierna hopar sig genast när de tre vännerna Miranda, Orville och Emmi börjar en ny termin på Trolldomsakademien. Mitt under ett dundrade oväder dyker ett svävande skepp av is upp ovanför skolan. Var kom det ifrån? Varför vägrar lärarna att prata om det? Och vem är den mystiska figuren som smyger omkring i skolan? Vad ska hända med Mirandas ovanliga krafter? Och kommer den argsinta kanindraken Potopor någonsin att lära sig att flyga? 


Vad jag tyckte:
Det var riktigt härligt att få återvända till Trolldomsakademin och återse de tre vännerna. Återigen råkar de ut för ett hisnande äventyr som både är farligt och riktigt otäckt. Jag gillar också att Potopor får en något större del i själva historien, han är en så charmig och butter karaktär!

Trolldomsakademin-serien riktar sig till yngre läsare än vad Bergtings serie om Morwyhal gör, även om båda serierna utspelar sig i samma land och där vissa karaktärer återkommer som Malda. Jag upplever att Trolldomsakademin inte har samma komplexitet som Legenden om Morwyhale, jag saknar lite det där osuddiga mellan gott och ont, nyanserna kring karaktärernas roller och val. Men samtidigt så njuter jag av Trolldomsakademin för det är charmiga karaktärer som är intressanta att lära känna. Tillsammans med en spännande och actionfylld historia blir det en riktigt härlig läsupplevelse. Dessutom så "hittar" de tre vännerna ett undangömt bibliotek som verkar vara en helt magisk plats! Vänskapen mellan de tre är också det viktiga delar av boken tycker jag.

Peter Bergtings språk är som vanligt fantastiskt, han är otroligt skicklig på att måla upp sin historia och fylla sin värld med liv och färg. De vackra teckningarna skapar ytterligare en dimension åt berättelsen.

Isskeppet är en charmig bok som ger en trevlig läsupplevelse, lättläst och underhållande!

söndag 5 juli 2015

Sommarlov med Kulturkollo: # Vacker

*Vacker*, ett ord med många associationer knutna till sig och med många känslor invävda i sig. För vad är vackert är högst personligt för var och en, det jag tycker är vackert tycker någon annan är fult. Det jag faller i beundran för dess skönhet tycker någon annan är trivialt.

När det kommer till böcker så finns det böcker där ordet vacker dyker upp i mitt huvud och då ofta knutet till det språkliga. Bokens språk känns vackert för mig, det finns en melodiös känsla i texten när jag läser och det känns behagligt att läsa. Det vackra kan också ligga i beskrivningar eller detaljerna, jag gillar det jag kallar för ett "blommigt" språk. Alltså ett språk som är precis som det jag nämnde tidigare, mjukt, behagligt, melodiöst.  Men bara i rätt sorts bok, detta språket passar inte riktigt in deckare eller skräck om inte författaren är skicklig på att fläta in det och få till en snygg kontrast. Här skulle man kunna nämna Peter Lewis som exempel på lyckad kontrast. Andra exempel på vackert språk kan man säga att Cecilia Samartin har in sin bok Sénor Peregrino. En annan som skrivit en spökhistoria för barn men som rymmer ett vackert språk är Jonna Björnstjerna med boken De tysta stegen bakom. Även den enastående Istvillingarna av S.K Tremayne innehåller ett vackert språk och så även M. Stedmans fantastiska bok Fyren mellan havet.


Vi avslutar detta inlägg med några bilder på sådant jag tycker är vackert att titta på! Alla bilder är tagna av mig och där Chili och Mio får symbolisera det vackra i att se en katt sova!









lördag 4 juli 2015

Sommarlov med Kulturkollo: # Vänskap

Sommarlov med Kulturkollo: " Vänskap

Här skulle jag vilja lyfta fram Stormvinge av Oskar Källner. Hans bok om Minna och den svarta hingsten visar många prov på vänskap. Både vänskapen mellan ett djur och en människa men också vänskapen mellan människor. Om hur vänskapen kan sättas på prov men ändå överleva, kanske förändrad men ändå den densamma som innan.

Boken belyser också om hur viktig vänskapen kan vara till ett djur. Att när man är ensammast i världen så kan ett djur, en hund, en häst eller en katt kanske, vara det som gör att man orkar fortsätta. Ifrån djur får man en villkorslös kärlek och lojalitet. Ibland kan det behövas när ens omvärlden är avvisande och oförstående.




Juni-månads läsning

En lång radda med bra böcker blev det även under juni månad. En hel del för barn och unga samt en del skräck och fantasy av skilda slag. En del svenska nya författare vilket är riktigt roligt. Många med högt betyg dessutom vilket känns riktigt härligt. Något jag är förundrad över är hur mycket mer jag läser numera, jag var lite ängslig att min läsning skulle gå ned dramatiskt nu efter jag slutat skolan. Men istället läser jag mer än vad jag brukar göra! Som vanligt ligger jag hopplöst efter med recensionerna men det är bara att göra som vanligt, beta av dom en i taget!
  1. James Osvald, Flickoffret, De ****
  2. Jojo Moyes, Hundra mil, R ****
  3. Oskar Källner, Stormvinge, Fa *****
  4. Karin Gerhardsen, Falleri, Fallera, Falleralla, De **** ½
  5. Agatha Christie, Badortsmysteriet, De ****
  6. Sandra Gustavsson, Ondskans Paradis: Den oförlåtna, Fa *** ½
  7. Markus Zusak, Boktjuven, R *****
  8. Agatha Christie, Döden på Nilen, De ****
  9. Patrik Stigsson, Grybbingsdalen: Prinsessan Ja! Ung ****
  10. Maggie Farell, Sommaren utan regn, R ****
  11. Melina Marchetta, Ett folk utan land, Fa **** ½
  12. E. Lockhart, Kanske är det allt du behöver veta. R *****
  13. Peter Bergting, Trolldomsakademin: Isskeppet, Fa *** ½
  14. Petrus Dahlin, Kurragömma, Ung ***
  15. Leigh Bardugo, I ljusets makt, Fa **** ½
  16. Holly Black, Dockskelettet, Ung ***
  17. Svarta sagor, N/ S *** ½
  18. Rick Riordan, Percy Jackson och titanernas förbannelse, ****
  19. Jonna Björnstjerna, De tysta stegen bakom, Ung ****
  20. Eva Ullerud, Grottan, E-novell, S ***
  21. Thomas Årnfelt, Incidenten i Böhmen, S ****
Månadens bästa:  E.Lockharts enastående bok Kanske är det allt du behöver veta.
Månadens sämsta/mindre bra/ besvikelse:  Petrus Dahlins Kurragömma, den var absolut inte dålig men det fanns en del som gjorde mig frustrerad i den. Ska skriva mer om det i min recension.
Månadens deckare/thriller: Sista delen om Hammarbypolisen var en fin avslutning.
Månadens speciellaste: Markus Zusaks fantastiska bok Boktjuven med en ovanlig berättarröst!
Månadens finaste: Jojo Moyes Hundra mil var en fin läsupplevelse
Månadens överraskning: Stormvinge var en bok som bjöd på en överraskning, av det bättre slaget!
Månadens fantasy:  Både Melina Marchettas och Leig Bardugos böcker var två riktigt bra fantasyböcker
Månadens skräck: Här skulle jag vilja nämna en vuxenbok nämligen Thomas Årnfelts Incidenten i Böhmen men också en rysare för barn nämligen Jonna Björnsternas De tysta stegen bakom.Månadens antal:   21 böcker denna månaden, riktigt härligt! Jag läser och jag njuter! Precis som det ska vara!

fredag 3 juli 2015

Sommarlov med Kulturkollo: # Sommarläsning

Sommarlov med Kulturkollo: # Sommarläsning

Jag läser faktiskt inte annorlunda under sommaren jämfört med resten av året. Det kan ha att göra med att jag faktiskt ännu inte haft någon riktig semester. I många år var jag sjukskriven därefter har jag de senaste åren studerat och då har jag ofta läst hela sommaren också. Förra året hade jag två veckor ledigt mellan två kurser men jag läste inte annorlunda för det, troligen för att jag var för trött för att läsa de två veckorna.

Det låter så härligt när folk planerar sin sommarläsning och gör långa listor på semesterpackning.  Förvisso har jag i många gånger packat ned speciella böcker när jag och kära sambon reste hem till mina föräldrar, då när vi bodde upp i Västmanland och föräldrarna här nere i Skåne.

Denna sommar så jobbar jag hela tiden men jag har planerat att de lediga stunder jag har och där tiden inte är ockuperad av annat ska ägnas åt att läsa. Gärna långsamt och länge, och allra helst på uteplatsen i skuggan under parasollet!

Nästa år kanske jag kan få min första riktiga semester och då ska jag minsann göra en sommarläsnings-lista!

Finaste sällskapet!

Det är mysigt med sällskap när man sitter och skriver omdömen och inlägg till sin lilla blogg, även om sällskapet har en tendens att somna hela tiden eller kräva kel hela tiden! =)

Katten heter Alice och är 5 år gammal, en mycket egen katt med en stark vilja! Att få vara med överallt är det bästa Alice vet och såklart hon får hålla mig sällskap medan jag sitter här och skriver i sommarhettan! Värmen gillar hon dock inte, så platsen hon valt är ypperlig då fläkten står bakom oss riktad mot skrivbordet!


21 påstående om mig

Jag hittar en liten enkät hos C.R.M Nilsson som i sin tur hittat den hos Monika på Bokföring enligt Monika. Jerkan lyser ju ännu mer sin frånvaro så då får man väl ta och göra en liten enkät istället. Ska försöka skriva några recensioner senare om det går i värmen!


Jag heter Helen
Jag är för tillfället hungrig men orkar inte göra något att äta
Jag är bra på fightas, inte bokstavligen talat utan bildligt
Jag tycker inte om kyla.
Jag är dålig på att lyssna på mig själv.
Jag läser allra helst på kvällen.
Jag gillar när jag uppnår en total läsro där omgivningen försvinner bort och vardagens alla måsten och krav bara suddas ut.
Jag sjunger inte alls bra, sjunger för mig själv ibland dock
Jag älskar min familj, min sambo och våra fyra katter.
Jag är inte speciellt bra på sätta mig själv i centrum.
Jag föredrar skogen framför öppna vidder.
Jag tycker om vår uteplats, perfekt för långa lässtunder
Jag är beroende av kaffe och böcker
Jag har på mig caprileggings och ett lila linne.
Jag dricker just nu kaffe!
Jag lyssnar på fläkten som surrar i bakgrunden. Alla fyra katter ligger utspridda runt den!
Jag blir arg på alla de som ser katter som en slit och släng vara framför verkar  de sk "bondkatterna" har en orimligt låg status. Vår egna Mio är en sådan katt,en hemlösing.  Det finns vad jag hört runt 100 000 hemlösa katter idag i Sverige.... 
Jag blir rädd av det allt kallare och hårdare samhällsklimatet, inte bara här i Sverige utan även runt om ute i världen.
Jag önskar att jag hade möjlighet att ta semester i år.
Jag är pinsamt dålig på tekniska detaljer och apparater
Jag är uppväxt i en liten bruksort i norra Skåne.


Sommarlov med Kulturkollo: # Upptäckarlust

Sommarlov med Kulturkollo: # Upptäckarlust

Inspirerad av Annas inlägg om Upptäckarlust och framför allt frågan hon ställer: Hur är det i er närhet – har ni något oupptäckt precis runt knuten som bara väntar? 
Upptäckarlust är ett fint ord och många turer har jag, kära sambon och hunden gjort tillsammans. Vi älskar verkligen att bege oss ut i vårt närområde och finna spännande platser. Gärna platser med historisk/kulturell anknytning. Och gärna i kombination med vandringsmöjligheter.  Vi har tex precis utanför byn en fem kilometer lång kulturrunda som bla går förbi en gammal pestkyrkogård!

Förra året så fick tillgång till bil då sambon tog sitt körkort vintern 2013 vilket öppnade upp helt andra möjligheter än tidigare.  Hela förra året åkte vi runt i vår hemtrakt nästan varje helg. Det var en enda lång avskedsresa på många sätt. Vi anade då att tiden för JumJum, vår älskade hund, höll på att ta slut och vi ville göra så mycket som möjligt innan det var försent. JumJum älskade att åka bil, det var bland det allra bästa som fanns. Vi behövde egentligen inte stanna någonstans för att han skulle bli lycklig så länge vi åkte bil!  Det var fint att kunna göra detta för honom och tillsammans med honom.

Men i år så har upptäckarlusten än så länge varit på noll, det har inte känts spännande längre och det har tagit emot. Nu när sommaren börjat komma så börjar den dock försiktigt att väckas men i lite annorlunda tappning. Vi vill gärna se historiska platser och vandra men vi försöker också hitta ställen som loppisar, lantkafér och museum, ställen vi inte kunde åka till med JumJum.

Här nedan kommer en del bilder ifrån våra hemtrakter och en del på JumJum med sin bästa kompis Gibbe, mina föräldrars hund:






Dags att ta adjö av Hammarbypolisen....

Carin Gerhardsen, Falleri, Fallera, Falleralla 

Handling:
Kriminalkommissarie Conny Sjöberg satt i baksätet på en civil polisbil och tänkte att någonting ömtåligt och värdefullt höll på att gå sönder inom honom.

Det blåste kalla människofientliga vindar i landet, och han började förlora hoppet om att själv kunna göra någonting för att styra om dem. Teamet var dessutom helt klart ur form och medarbetarna snudd på aggressiva mot varandra. Atmosfären inne i bilen var så mättad av sorg och ilska att det var med lättnad de till slut klev ut och mötte den piskande yrsnön. Och en av de mest fasansfulla brottsplatser de någonsin hade upplevt.

Två personer mördade på öppen gata i centrala Stockholm. En medelålders kvinna och en liten pojke, brutalt nedklubbade med en hammare. Och det var bara början. Början på slutet


Vad jag tyckte:

Då har vi alltså kommit till vägs ände och det är tid att säga adjö till Hammarbypoliserna. Dags att låta Conny Sjöberg, Petra Westman, Jamal Hamad, Hedvig Gerdin, Odd Andersson och Jens Sandén få gå vidare utan oss. Det är denna grupp av människor som gjort Gerhardsens böcker till sådan bra böcker. Smarta, intressanta och sympatiska karaktärer som är lätta att tycka om, både deras fördelar men även deras nackdelar.

För ja, jag upplever denna sista boken så vemodig och så fylld av avsked att det nästan känns lite sorgligt att läsa den. Jag har följt detta gäng i åtta böcker nu, genom svåra fall och blodiga mord, genom privata problem och motsättningar men också genom de bra stunderna och de goda känslorna när man löste ett svårt fall. Så det är lite sorgligt att det nu är över. Men som Gerhardsen säger i efterordet, det är bäst att sluta när man är på topp och det har hon så rätt i. Det är så lätt att annars fortsätta mata ut bok efter bok och där det bara bli bla-ha av det hela. Så det var rätt av henne men jag hoppas att vi får läsa något helt nytt av henne inom kort.

Falleri, Fallera, Falleralla är som vanligt en tätt skriven bok med en välkonstruerad historia och ett smart upplägg. Gerhardsen har lyckats hålla standaren uppe igenom hela serien, visst har det funnits böcker som inte känns helt bra men där det ändå funnits tillräckligt mycket för att jag skulle vilja fortsätta läsa serien.  Fallet i denna boken rymmer många trasiga människor och mycket ondska, en ondska som sipprar igenom och skadar oskyldiga. Den visar på hur händelser långt tillbaka i tiden kan sätta avtryck i nutiden och skapa medvetna eller omedvetna handlingar som kommer förändra många människors liv. Det jag alltid gillar med Gerhardsen är ju hur hon lyfter fram de svaga och de utsatta i samhället, allt förankrat i verkligheten. Hennes böcker rymmer mycket vardag och det gör att de känns väldigt trovärdiga. 

En melankolisk ton genomsyrar boken, en slags uppgiven känsla är ständigt närvarande och man märker tydligt att detta är en avslutande bok. Lösa trådar ifrån andra böcker knyts samman, gamla mysterier får sina svar och allt vävs ihop till en helhet. Smart och snyggt gjort av Gerhardsen där, det blir inte klumpigt eller för påtagligt utan det är gjort på ett snyggt sätt.