måndag 12 december 2011

Tom Rachman, De imperfekta

En rik amerikan startar en engelskspråkig tidning i Rom strax efter kriget. Genom en rad av medarbetarna på denna tidning får vi följa tidningens med och motgångar, deras uppgång och deras fall. Och vi får i en rad fina porträtt ta del av människor som möter sorg, kärlek, hopp och förtvivlan. Rachman har en skarp penna och det är en njutning att få följa med dessa människor och att få lära känna dem.Jag minns denna bok som en pärla, nu är det en tid sedan jag läste den men den dröjer sig ändå kvar. Språket i boken är livfullt och vackert. Det är en behaglig läsning med både skratt och tårar. Jag hoppas Rachman fortsätter skriva, för jag vill väldigt gärna läsa mer av honom.

Stephen King, Duma Key

Edgar Freemantle är en förmögen man, en stor och välkänd byggnadspamp som en dag råkar ut för en fuktansvärd olycka. Som han själv krasst säger i början av boken så är det inte så vidare meningsfullt att börjar bråka med en lyftkran när man själv sitter i en plåtlåda till bil. Det är ändå alltid lyftkranen som vinner. Egdar överlever, svårt skadad och han har fått amputera sin högra arm. Hans minne är skakigt och han har svårt att komma på orden. Och han blir väldigt aggressiv utan direkt anledning. Allt detta bidrar till att hans äktenskap med Pamela spricker och helt plötsligt är Egdar skild. Han väljer att flytta så långt bort han kan, till Duma Key i Florida. Väl där börjar han måla tavlor, tavlor som ska visa sig vara väldigt farliga. Han lär även känna öns excentriska ägarinna Elizabeth Eastlake och han blir god vän med Wireman som tar hand om Elizabeth. Detta är en skrämmande bok, jag fann den djupt obehaglig. Men inte på ett dåligt sätt, utan på ett riktigt bra sätt. Jag och King hade kommit ifrån varandra, jag har älskat mycket av det King har skrivit men så kom jag till Liseys berättelse och där tog det stopp för mig. Jag kommer inte igenom den boken, jag kan inte heller sätta ord på varför. Men det gjorde mig avvaktande till kommande böcker ifrån King. Nu är jag glad att jag vågade ta mig an Duma Key. För detta är en läsupplevelse av stora mått. Jag älskar verkligen Kings ironiska och bitska humor, och jag är väldigt förtjust i Edgar. Och att placera dessa skräckhändelser på Duma Key i Florida, det är genialt. Solen skiner, havet är blått och varmt, sanden är skön under fötterna. Det är idylliskt. Men sen så märker man skuggorna, skräcken som lurar precis runt hörnet. Och det krockar totalt med den soliga och palm fyllda bild man har av platsen. Skräck kan väl inte finnas på en så fin och vacker plats? Läs boken så får du svaret men behåll lampan tänd *ler*

November

Här kommer då novembers lista, något sent. Men november var en otroligt intensiv månad, fylld av uppgifter, studier, praktik, stress och andra måsten. När allt lugnat ner sig så blev jag dålig igen men nu börjar jag komma på fötterna tror jag. Novembers lista blev av ovan sagda skäl rätt kort men eftersom jag redan läst mig förbi förra årets totala antal så är jag inte missnöjd. Och där fanns ett par guldkorn under månaden med såsom Stephen King och Dorythy Sayers.

Angie Sage, Magi **** Ungdomsbok om just magi, om familjen Heap och deras svårigheter. Mysig och fin historia, den fortsätter i flera andra men har inte känt behov av att fortsätta än.
Denise Mina, Blodsarv ***
Lee Child, Besökaren **** Här möter vi Jack Reacher igen och han är verkligen i högform denna gång. Det e konstant action från början till slut!
Dorythy Sayers, Kamratfesten ***** Här har vi återigen min nya älsklingsförfattare. I denna bok är det faktiskt Harriet Vane som för talan och jag är väldigt förtjust i henne. Det var mycket fint att tillbringa tid med henne. Sayers böcker innehåller så mycket mer djup och intellektuella tankegångar, det är inte bara ett brott som sker. I denna bok får vi följa med till Oxford, där Harriet en gång var student. Mycket intressant och skönt med lite tuggmotstånd när man läser.
Stephen King, Duma Key ***** Ah! King är i högform i denna bok. Jag älskar denna, den har många av Kings skräckbilder med i sig. Rec kommer.
Jonthan Tropper, Sju jävligt långa dagar **** Svart humor, sorg, otrohet och familj. Varm och vacker, skratt och tårar. Fin läsning.
Boris Akuni, Levithan *** En rysk pusseldeckare, jag har läst en annan av Akuni och den gillade jag verkligen. Men denna fastna jag inte riktigt för. Ska fnula på en rec senare.
John Galsworthy, Förmöget folk **** Min ständiga vinterläsning är just Forsythsagan. Rec och förklaring kommer.