lördag 31 januari 2015

Att dö väl

Eva Holmquist & Oscar Källner, Att dö väl     
Rec-ex ifrån förlaget  och författarna Tack! Jag får be 
om ursäkt för den orimligt långa tiden som gått.

Att dö väl är en novell som uppstod som ide på Steampunkfestivalen sommaren 2014, deltagarna där fick en utmaning som löd: Låt oss ta död på dig!  De som hittade de två mest fantasifulla sätten att dö på skulle bli inskrivna i en ny novell skriven av Eva Holmquist & Oscar Källner. Och jag får allt säga att visst hade de två vinnande deltagarna fantasi!

Kort om handlingen: Mänskligheten står inför utrotning. Grendlarna, en ras av ostoppbara krigsmaskiner, förtär värld efter värld. Hanna, en ung djurtämjare, och Alina, en av kolonialmaktens främsta exobiologer, kastas rakt in i ett uppdrag som kommer att avgöra hela mänsklighetens framtid.

Jag fastnade verkligen för denna historien, framförallt blir jag riktigt förtjust i författarnas fantasi, de där grendlarna är ju riktigt otäcka saker och de enorma trumparna är fantastiska varelser.  Både Hanna och Alina är två komplexa karaktärer som är väldigt intressanta att lära känna.  Detta är en novell men jag hade gärna sett den som en hel roman då det finns så många spännande detaljer i den. Att dö väl är en lekfull, annorlunda och härlig läsning.  Att det är två författare som skrivit den märks inte tycker jag, de båda har på ett mycket snyggt sätt vävt ihop sina delar väl så att läsningen flyter på utan några problem.  En riktigt välskriven och snygg sfi-novell även om jag egentligen velat ha ännu mera!

Läs gärna mer på de båda författarnas bloggar, Eva Holmquist hittar ni Här och Oscar Källner hittar ni Här.

 

Presidentens hatt

Antoine Laurain, Presidentens hatt

Detta är en charmig och söt berättelse om en hatts öde efter att ha blivit kvarlämnade på en restaurang i Paris.  Året är 1986 och hattens öde börjar med Daniel Mercier, han har passat på att unna sig en fin middag ute nu när frun och sonen är bortrest ett par dagar. På den fina restaurangen hamnar Daniel vid bordet precis bredvid den franska presidenten Mittrand och det är denne man som råkar glömma sin hatt. En svart filthatt som visar sig innebära stora förändringar för Daniel Mercier och alla de andra som kommer att "råka" ut för hatten. För den lilla oansenliga hatten tycks nästan besitta magiska krafter! Men lugn, detta är inte en bok med magi i utan det är en bok om förmågan att våga ändra sitt liv och byta riktning när livet inte riktigt blev som man tänkt sig. Och ibland kanske det behövs en svart filthatt för att våga ta det första steget!

Presidentens hatt är en härlig berättelse, den känns franskt mysig med en allvarlig underton.  En liten chokladpralin till roman är Presidentens hatt. Språket är en njutning att läsa med tydliga karaktärer och detaljer, fylld med fransk känsla. 

"Mitterrands hatt sitter på mitt huvud, tänkte han. Väl inne i bilen vred Daniel på backspegeln för att betrakta sig själv i tystnad, länge, med hatten på huvudet. Det tycktes honom som om hela hans hjärna badade i en uppfriskande brustablett mot huvudvärk, syrebubblorna kittlade zoner som varit känslolösa sedan länge. Han vred om tändningsnyckeln och körde långsamt iväg i natten."

( Kaosutmaningen:  31: Läs en bok från ett för dig nytt förlag)

fredag 30 januari 2015

Bokbloggsjerkan 30 januari- 2 februari

Denna vecka ställer Annika en fråga om upprepningar, det är ett inlägg av Ewa. K som inspirerat henne till denna fråga. Annika undrar nu: Vad tycker du, fungerar upprepningar eller ser du helst att de lyser med sin frånvaro?

 Jag läste Ewas inlägg där hon nämner Set Matsons böcker och håller med henne om det där med rökningen. Det upprepas ständigt och jämnt i hans böcker men det var ändå inget som direkt störde mig. I S.J Boltons bokserie om Lacey Flint är det dock ett evigt tjat om Joesburys turkosa ögon, jämt dessa turkosa ögonen, karlen kan inte ens kliva in ett rum utan att hans ögonfärg måste nämnas! Så här tycker jag att upprepningen blir lite för mycket, efter att ha läst 4 böcker om Lacey Flint och Joesbury så borde jag veta att hans ögon är turkosa och tycker inte det behövs en upprepning men det är precis det som görs.

Så kort kan man säga, ibland är upprepningar till goda och ibland är de av ondo. Dock kan jag inte erinra mig att jag någonsin slutat läsa en bok pga upprepningar eller tyckt att en bok var extremt dålig p.g.a. av det. Möjligen något irriterad och trött på det i slutet kanske. 

onsdag 28 januari 2015

Tematrio: Transportmedel

Denna vecka vill Lyran att vi ska berätta om: Tre böcker som på något sätt handlar om transportmedel!

  1. Tre män i en båt, Jerome. K. Jerome. En vannsiningt rolig bok om tre män ( och en hund) i just det en båt! Torr brittisk humor av högsta klass!
  2. Mordet på Orientexpressen, Agatha Christie. Hecule Poirot befinner sig på en tågresa där ett mord såklart begås. Underhållande, smart och klurigt. 
  3. Sagan om ringen, J.R.R Tolkien. Hobbiten Frodo och hans vänner får till fots ge sig ut på en lång resa för att förhindra att Midgård går under och för att förstöra ringen. Underbar läsning, en kär favorit hos mig.
Så en båt, ett tåg och så apostlahästarna blev mina transportmedel!

tisdag 27 januari 2015

Hercuel Poirot fast i munkkåpa!

Ellis Peters, Hatets pilgrim
Länken går till den engelska utgåvan, en allmän wikisida om hela serien finns också men jag tyckte den avslöjade lite väl mycket men vill ni chansa så finns den sidan Här.

I Ellis Peters böcker befinner vi oss i England, tiden är 1100-talet och Drottning Maud och Kung Stephen slåss om vem som har rätten att sitta på tronen. England är alltså ett land som är ytterst ostabilt där krig och konflikterna avlöser varandra. I grevskapet Shrewsbury ligger staden Shropshire och i anslutning till denna stad finns det ett benediktinerklostret.  I detta kloster finns munken Cadfael, en världsvan man som varit korstågsriddare och sjöman men som på äldre dagar blivit munk. Broder Cadfael är klostrets örtmästare och kan konsten att läka folk men han är också en mästare på att lösa brott. I Ellis Peters värld så finns där många onda människor och elaka handlingar men Broder Cadfael är rätt man (munk) för att lösa alla de brott som sker i hans grevskap. Om nu Broder Cadfael står för det andliga i bokserien så är stadens vicesheriff Hugh Beringer som får visa på den världsliga sidan. De både är även nära vänner och deras samtal är ofta fyllda av filosofiska och moraliska frågor. Jag samlar på böckerna om broder Cadfael, just nu har jag fem stycken i min ägo. Det är mysig läsning, späckat med historiska detaljer och fakta som känns äkta och som om det ligger mycket resarch bakom dem.  Själva brotten är enkla, utan blodiga detaljer eller massa action, stillsamt och varsamt reder broder Cadfael ut alla de märkligheter som händer. Det andliga och kristna som naturligtvis finns med i böckerna är väldigt fint invävt så att man nästan inte märker av det alls.

I Hatets pilgrim så är det en lokal riddare som mördas och samtidigt så anländer en mängd pilgrimer till klostret för att fira Sankta Winifred. Någon av alla dessa människor har med sig mörka hemligheter in bakom klostrets murar, frågan är nu om Cadfael ska kunna förhindra att något ännu hemskare inträffar.

Det är mysig läsning med långsamt tempo, avkopplande och lättsamt när man behöver vila hjärnan.
På någon av böckernas baksida står det att Broder Cadfael skulle vara som Sherlock Holmes fast i munkkåpa, jag vill nog hellre säga så som jag säger i titeln! Att Cadfael är som Poirot fast i munkkåpa och verkande på 1100-talet!

( Kaosutmaningen:  2:  Läs en bok vari det inte finns någon telefon.)


Vinnaren av Bokbloggarnas litteraturpris!

Breakfast bookclubb ordnar varje år Bokbloggarnas litteraturpris och för femte året i rad har Sveriges bokbloggare nominerat och röstat fram en vinnare.

Idag är det Förintelsens minnesdag, det är 70 år sedan de fängslade i förintelselägren befriades och idag fick Majgull Axelsson bokbloggarnas litteraturpris med sin bok Jag heter inte Miriam. En bok som berättar om en romsk kvinnas liv och öden i förintelselägren.  Läs mer Här om vad jag kände när jag läste boken om Miriam.

Grattis till Majgull Axelsson och Brombergs förlag.



Top ten tuesday: Val till en bokcirkel

Veckans Top Ten Tuesday  handlar om böcker som jag tror skulle passa bra in i en bokcirkel!

  1. Majgull Axelsson, Jag heter inte Miriam
  2. Charlotte Rogan, Livbåten
  3. Hillary Jordan, Mississippi
  4. Julie Otsuka,  Vi kom över havet
  5. Markus Prifitis, Främling vad döljer du för mig?
  6. Joel Dicker, Sanningen om fallet Harry Quebert
  7. Jonas Hassen Khemiri, Jag ringer mina bröder
  8. Kim Thu, Ru och Man
  9. Anna Lihammer, Medan mörkret fallet
  10.  Kristin Sandberg, Att föda ett barn ( Tar med denna för att jag faktiskt ska delta i en bokcirkel på biblioteket med just denna boken! )

söndag 25 januari 2015

Agatha Christie* 2

Agatha Christie, Huset på udden,

Detta är en av Agatha Christies fristående böcker som är mer ett psykologiskt kriminaldrama än en klassisk pusseldeckare. Historien börjar med att Dr Calgary återvänder efter att ha varit på en polarexpedition i närmare två år och hemma i England inser han att en ung man vid namn Jacko Argyle har dömts för mordet på sin styvmor. Dr Calgary vet dock att den unge mannen faktiskt är oskyldig! Detta vet han för att natten ifråga gav han skjuts åt Jacko så han kan helt enkelt inte begått detta mord. Dr Calgary plågas av skuldkänslor och bestämmer sig för att bege sig till familjen Argyle och berätta sanningen. Dock möts han inte av lättnad och glädje utan av ilska och oförståelse, för det han glömt bort är ju att om nu inte Jacko dödade sin styvmor så måste det vara någon utav de andra familjemedlemmarna. Familjen Argyle består av ett antal adopterade barn, maken har i sin tur en ny fästmö som var sekreterare då fru Argyle levde och så en hushållerska/nanny. Dr Calgary bestämmer sig då för att undersöka och utredda vad som egentligen hände den där natten för närmare två år sedan. Något som visar sig bli mycket mer komplicerat och mörkt än vad han trott. Detta är en fascinerande historia om vilka drivkrafter som kan finnas bakom det val en människa gör när hon/han begår ett mord. Agatha Christie uppvisar skicklighet och ett stort kunnande om det mänskliga psyket som skapar en spännande och dramatiska berättelse som skuld, hämnd, kärlek och utanförskap. Helt klart en läsvärd berättelse med många bottnar i sig.

Även detta är en de nya utgåvorna ifrån Bookmark förlag och Helen Ljungmark uppvisar samma skicklighet som i de andra böckerna.  Dock insåg jag efteråt att jag faktiskt hade boken i min egen hylla, fast under ett helt annat namn nämligen Prövad oskuld.

Poirots jul


Den åldrade miljonären Simon Lee bestämmer sig för att samla hela familjen för att fira jul tillsammans.  Det enda kruxet är att inte ett enda av Lees alla barn hyser några varma känslor för sin far och nu ska de då alla samlas under samma tak för att fira julen. Det är närmare tjugo år sedan hela familjen var samlade sist. Konflikterna och trakasserierna finns där hela tiden under ytan och det bubblar verkligen bakom de stängda dörrarna till den stora herrgården. Så det är inte så märkligt egentligen att Simon Lee så en dag hittas mördad, ihjälhuggen. Det märkliga ligger i att rummet han hittas i är låst ifrån insidan och det finns bara en enda ingång in i rummet.  Som tur är så befinner sig Poirot i trakterna för att fira jul med en god vän och han kommer skyndsamt till undsättning. Detta är en historia som brukar kallas "låsta rummet gåta", vi har alltså ett låst rum, inuti detta rum så finns ett lik men inte ett enda spår efter mördaren och vi har oftast ett begränsat antal misstänkta. Detta är en knepig och klurig gåta som Agatha Christie så skickligt har sammanställt. Dock kanske är detta en historia som är något mer blodig än vad Christies deckare brukar vara men det är inget som förstör. Jag tycker det är mysig läsning med härlig atmosfär och ett spännande persongalleri. Jag är även väldigt förtjust i Poirot och hans små grå celler, i dessa nya utgåvor så kommer också den där syrliga och torra brittiska humorn fram mycket bättre än i de äldre utgåvorna.

Ett litet minus i kanten får dock Poirots jul och det är de där franska uttrycken som finns i boken, Poirot är ju förtjust i att yttra små franska uttryck men då jag inte kan någon franska så stör det mig att jag inte vet vad han säger. Det borde kunna gå att på ett snyggt sätt antingen översätta eller fläta in en förklaring. Annars så får Poirots jul toppoäng och även här en eloge till översättaren Helen Ljungmark!
( Kaosutmaningen: 3: Läs en bok som utspelas på vintern)

fredag 23 januari 2015

Bokbloggsjerkan 23-26 januari.

Denna vecka undrar Annika såhär: Johanna på Bokhora ställde tidigare i veckan en fråga om baksidestexter, och eftersom jag personligen alltid läser den blev jag nyfiken på hur du tycker att den ska vara för att fånga ditt intresse (alternativt vad den absolut inte får innehålla för att undvika att du ska rata en bok för gott).

En bra baksidetext är kort, har lagom med information och fångar ens uppmärksamhet direkt. Ett par meningar som inte avslöjar alltför mycket om handlingen är den bästa baksidetexten. Precis som Annika säger så får den gärna innehålla en liten hint om något spännande som händer men inte med för många detaljer.Baksidetexten ska locka mig till att vilja läsa boken och med hjälp av den kan jag sålla bort böcker jag inte tycker om. Texten ska göra mig nyfiken och skapa undran inför vad som döljer sig bakom dess pärmar. 

Vissa ord blir röd flagg för mig såsom skröna, mustigt berättad och spion är några av dessa ord och jag undviker helst boken. Blir jag ändå nyfiken trots detta så går jag ofta hem och läser på lite om boken för att se om det är något för mig.  En riktigt dålig baksidetext är en som avslöjar för mycket och/eller som inte ens stämmer överens med innehållet i boken.

Jag använder mig gärna av baksidetexter för att avgöra om jag ska läsa boken eller inte, det tillsammans med vad jag hört om boken och ibland även omslaget bestämmer om jag ska läsa boken eller inte. Är boken skriven av en författare jag är bekant med och/eller en del i en serie då skummar jag ofta bara baksidetexten och tar hem boken ändå. 

Jag läser en bok just nu som har en riktigt bra baksidetext eller rättare sagt så är det bara ett citat ur boken på baksidan men inne på första pärmfliken så finns där en bra text om boken:

" A.J Fikry owns a failing bookshop. His wife has just died, in tragic circumstanses. His rare and valuable first edition has been stolen. His life is a wreck. Amelia is a book rep, with big heart och a lonely life. Maya is the baby left on A.J`s bookshop floor with a note. 

What happens in the bookshop that changes the lives of these semingly normal but extraordinary characters?

This is the story of how unexpected love can rescue you and bring you back to real life, i a world that you won´t to leave, with character that you will come to love"

 
 


torsdag 22 januari 2015

Tävling hos Sagan om Sagorna!



Sagan om sagorna har råkat få för många ex av Mörk Ängel av Laini Taylor och därför lottar hon nu ut tre exemplar! Jag har förvisso läst boken men äger dock inget eget ex då boken jag läste var ett låne-ex. Så jag tar chansen och ser om jag kan vinna ett eget exemplar!

Gå in Här och läs mer om tävlingen!

tisdag 20 januari 2015

En ny liten familjemedlem!

I helgen så flyttade det hem en ny liten familjemedlem här! Han heter Mio och är en liten hittekatt. Han och hans bror hittades i ett dike, helt ensamma, mammakatt har förmodligen dött av olycka eller försvunnit på annat sätt för hon fanns inte att hitta. 3 veckor gamla och helt ensamma i världen, men med tur och snälla människor så fick Mio och hans bror stödhem och en extramammakatt. Nu 13 veckor gammal fick han så flytta hem till oss! Det är Kattkommando Syd som står bakom Mio räddning och är en förening väl värd att besöka! De andra tre är lite avvaktande men det börjar sakta bli allt bättre, så med lite tålamod och tid så ska nog de alla snart komma överens. Så säg Hej till den lilla med de allra största fladdermusöronen!


Födelsedagsutlottning hos C.R.M Nilsson!

C.R.M Nilssons blogg fyller 3 år! Och detta vill hon fira med en utlottning, såklart vill jag vara med och försöka vinna ett trevligt presentkort!

Gå in och läs mer Här!

Tematrio: Deckare

Denna vecka vill Lyran på Lyrans noblesser att vi ska tipsa om tre favoritdeckare, ett mycket passande tema tycker jag som mer än gärna läser en riktigt bra deckare! Det svåra lär väl bli att begränsa sig till enbart tre!

  1. Peter May, Svarthuset.  Detta är en annorlunda deckare som utspelar sig på Yttre Hebriderna, underbara miljöer, härliga karaktärer och spännande mordhistoria.
  2. Ann Cleeves, både serien om Vera Stanhope och den om Jimmy Perez är väl värda att läsas.
  3. Stephen Booth, Svarta hunden är första boken i denna långa deckar-serie om Ben Cooper och Diane Fry. Brittisk deckare när den är som bäst.
Min lista hade ju kunnat bli så mycket längre, jag menar Reginald Hill, Louise Penny, Peter Robinson, S.J Bolton, Mo Hayder,  Åsa Larsson mmfl hade också kunnat få vara med.

Jag skulle gärna få tips på deckare som inte är brittiska/amerikanska/svenska, att försöka läsa utanför boxen så att säga!



Uppstigandet

Karen Bao, Uppstigandet
Rec-ex ifrån Modernista förlag, Tack så  mycket!

Sedan många år tillbaka så lever en stor del av människorna i kolonier på månen, kvar på jorden finns några människor som dock lever i krig och fattigdom. På månen så styr regeringen med järnhand, tex så har alla en handskärm inopererad på vänsterhanden. Phaet är en femtonårig tjej som lever på Månen,  hon talar gärna inte och har inte gjort sedan hennes far omkom i en olycka för 9 år sedan.  Hon arbetar hårt i kolonins stora växthus, låter sin vän Umbriel föra hennes talan och hon försöker ligga lågt så att regeringens radar inte ser henne. Men sedan blir hennes mamma arresterad och Phaet tvingas gå in vid milisen för att försöka få ihop pengar som kan rädda mamman och hela Phaets familj. Denna bit där Phaet påbörjar sin träning vid milisen påminner en del om Divergent och om Trishs träning i de Tappra. Utseendemässigt upplever jag även att dessa två unga tjejer är, korta, tunna och väldigt unga.  Men jag tycker att Karen Bao ändå lyckas skapa något eget, en plats som Månen skapar ju en rätt annorlunda miljö med säregna egenskaper.

Jag gillar verkligen Phaet, hennes inbundna tystnad och hennes starka vilja är egenskaper som känns passande. Även Wes som hon lär känna under träningen är en intressant och annorlunda karaktär, så även Umbriel, Phaets käraste barndomsvän. Och hör och häpna, det finns inte en enda kärlekstriangel i boken! Hoppas bara att Bao vågar hålla sig långt borta ifrån den även i nästa bok!  I mitten av boken tappar historien styrfarten tycker jag och jag blir faktiskt riktigt irriterad på karaktärernas ologiska och barnsliga beteende. Dock lyckas Karen Bao samla ihop det hela så att avslutningen blir riktigt bra. Detta är en annorlunda dystopi som utspelar sig i en främmande miljö, snyggt skriven, spännande på sina ställen och det är underhållande läsning. Jag gillar också hur Karen Bao låter det vetenskaplig vävas in i Phaets sätt att bete sig och hur hon tänker, att människors föreställningsvärld blivit förändrade pga att de lever på månen blir på detta sätt tydligt men inte för tydligt. Detta märks också genom att Karen Bao skapat egna ord och uttryck som växte fram under den där första tiden människorna började kolonisera månen.

Så Uppstigandet är en bok jag gillar, samtidigt som där finns några delar som känns ojämna och inte helt rätt. Jag kommer dock läsa bok nr två så fort den kommer ut då jag gärna vill se vad Karen Bao gör av med historien och se hur den utvecklas.


( Kaosutmaningen 2015:  29: Läs en bok som utspelar sig på en annan planet (månen är också godkänt, för den som vill använda tex Uppstigandet för att pricka av den här).

torsdag 15 januari 2015

Jag ger dig solen

Jandy Nelson, Jag ger dig solen


Noah och Jude, Jude och Noah, tvillingar som en gång var oskiljaktiga åt och de allra bästa vännerna, olika som dag och natt men ändå så lika. Men som p.g.a. en fruktansvärd tragedi splittras åt och där livet som de en gång kände till förändras till något de inte kan förstå och ännu mindre kan de läka de sår som uppstått.  Noah som målar varje ögonblick och känslor, som låter sina tankar och ord får färger så sprakande. Jude som gör sandkvinnor som verkar kunna flyga iväg vilken sekund som helst. De båda skulle börja på konstskola men efter det hemska som hände så målar inte Noah längre och Jude försöker desperat att läka hela världen.

Jandy Nelson skildrar två unga människors försök att åter hitta sig själva och om att läkas.  Jag ger dig solen är en uppväxtskildring samtidigt som det är en kärleksförklaring till konstens skönhet och dess fulhet, om konsten som läker och om konsten som fördärvar.
 Jandy Nelsons språk bubblar, spritter och slingrar sig framåt, hennes ord är stundtals så vackra att det gör ont i en samtidigt som de också får en att le med hela hjärtat.  Noah, denna unga kille som så förtvivlat försöker förstå sig själv och som älskar så innerligt, om hur han älskar Brian så mycket men inte vet hur han ska tacklas med att hans hjärta vill vara hos Brian, denna märkliga pojke som är så besatt av rymden. Jag tar Noah till mitt hjärta men Jude är nog ändå den som jag tar till mig extra mycket, lilla trasiga Jude som bär runt på lökar i fickan tillsammans med en arsenal av andra skyddsamuletter. Allt hämtat ifrån farmor Sweetvines Hokuspokusbibel, samma farmor som numera även spökar för Jude och guidar henne på ett lätt sarkastiskt sätt genom alla problem. Jude som vill försöka laga hela världen och göra så att allt blir bra igen. Boken växlar mellan Noah och Jude, Noahs kapitel är ifrån när de var 13-14 år och Judes är ifrån när de är 16 år. Noahs kapitel innehåller insprängda titlar på tavlor han tänker sig måla i olika situationer medan Judes kapitel innehåller tips ifrån farmoderns bibel, intressant grepp som är väldigt fint gjort.

Jag älskade verkligen Jandy Nelsons första bok Himlen börjar här men denna nya bok är faktiskt snäppet bättre! Jandy Nelson lyckas att med ömhet och varsamhet lyfta fram alla de mörka snår, såriga hemligheter, svek och lögner som finns mellan och omkring tvillingarna och få dem att växa och slutligen läkas. Jag faller som en fura och låter boken svepa med mig på en färgsprakande och innerligt vacker färd, den lägger sig som bomull kring hjärtat och jag går länge runt med en varm känsla i kroppen efter att jag läst ut den.

När jag läste den så var mitt eget hjärtat sargat och sorgen så fruktansvärt tung, men denna boken smög sig in i mig och lade sig som en värmande filt runtomkring mitt hjärta och den skänkte mig lindring när mina egna tårar bara föll och föll.  Böcker som kan ge en det ska man vara rädd om och jag vill köpa denna boken så att jag se den i min egen bokhylla och ta fram den och läsa om den.

( Kaosutmaningen: 9: Läs en bok som har en hbtq-huvudperson)

Revolutionens barn

Peter Robinson, Revolutionens barn

Enstöringen Gavin Miller hittas död nedanför en tågbro, har han blivit knuffad eller har han hoppat själv? Alan Banks och Annie Cabbots utredning leder dom ut på olika håll, utredningen spretar och snart har de fler frågor än svar. Men snart visar det sig att den tydligaste kopplingen finns bakåt i tiden, till 70-talet och gruvstrejkerna som pågick då. 

En lite annorlunda Alan Banks deckare tycker jag att detta var, mer långsam och eftertänksam med starka kopplingar bakåt i tiden. Men jag trivdes med att läsa den, tiden jag läste denna var mitt i en fas av djup sorg och det stillsamma tempot passade mig väl samtidigt som innehållet gav mig en välbehövlig distraktion.  Peter Robinson leverera en högklassig brittisk deckare som väl håller måttet hela vägen igenom. En annan sak jag gillar är även att Winsom Jackman får mer utrymme i denna boken, hon och Annie Cabbot leder ett av utredningens spår tillsammans. Jag blir också förtjust som vanligt i Robinsons skicklighet när det gäller att teckna miljöer och detaljerna runt omkring personerna. Jag läste och jag tyckte mycket om boken.


Tips om utlottning!


Lottens bokblogg firar fyra år och det firar hon med en utlottning! Det finns många fina titlar i vinstpotten och vinnaren har chans på två böcker! Tävlingen pågår tom söndagen den 18/1, 23:59

Gå in Här och läs mer om vad du behöver göra för att vara med!

tisdag 13 januari 2015

Tematrio: Jobba, jobba, jobba





Årets första tematrio handlar om jobb!Lyran vill att vi ska: "Berätta om tre böcker som innehåller skildringar av huvudpersonernas yrken, arbetsplatser, villkor osv" En svår trio men även roligt att fundera på.  Blev ett tema i temat, om yrken sedda ur kvinnliga perspektiv och ifrån tre vitt skilda håll med.


  1.  Marie Åberg, Och kvar stod en röd resväska. En trovärdig skildring om en ung kvinnas väg in i vuxenlivet och som innehåller en fin skildring om arbetet på restaurangen Grå Kvarnen i Stockholm på 30-talet
  2. Ruta Sepeys, Färgen på drömmar. Även detta en fin skildring om en ung kvinnas försök att få ett bättre liv, denna gång i New Orleans och tiden är 50-tal. Här är de båda arbetena förlagda dels i en bokaffär och dels som städerska på en bordell.
  3. Ester Blenda, En piga bland pigor. En journalistisk skildring av en av de första kvinnliga wallraffarna i Sverige. En fascinerande skildring om pigornas hårda öden och lott i livet.

Top Ten Tuesday: Böcker ifrån 2014 som ännu inte är lästa

Denna veckas Top Ten Tuesday handlar om de böcker som kom ut 2014 och som man ville läsa men inte hann med. Det finns nog en del sådana böcker för mig, men bara för att de kom ut 2014 så innebär det ju inte att man inte kan läsa dom 2015! Listan är också ett bra sätt att påminna sig själv om de där böckerna man ville läsa men som glömdes bort.

  1. Tom Rachman, Stora makters uppgång och fall
  2. Fredrik Backman, Britt-Marie var här
  3. David Levithan, Världens viktigaste kyss
  4. Belinda Bauer, Livet och dödens villkor
  5. David Nicholls, Vi
  6. Jojo Moyes, Etthundra mil
  7. Simon Beckett, Gården
  8. Dror Mishani, Okänt hot
  9. Marie Lu, Champion
  10. John Grisham, I mullbärträdets skugga

måndag 12 januari 2015

Drömtjuvar

Maggie Stiefvater, Drömtjuvar.


Återigen får vi möta Blue och korppojkarna, så ni som inte läst bok ett är detta en varning för ev spoilers.

Vi är tillbaka i Henrietta, den lilla amerikanska staden där en märklig kung en gång i tiden begravdes, glömdes bort och väntar på att bli hittad. Genom staden går också en leylinje som efter bok ett nu har vaknat till liv igen. I denna bok så är det främst Ronan, drömtjuven, som har rösten och det gör läsningen extra intressant då vi får ett vidare perspektiv på hela historien. Gansey, Blue, Adam och såklart döda Noah är också med, alla med sina olika problem de måste försöka förstå sig på. Blues stora familj bestående av enbart kvinnor är också med och dom gillar jag verkligen. 

Det är komplexa karaktärer, emellanåt svajar det dock till i skildringen av de olika turerna och ibland så blir det lite för trassligt. Men jag kan inte annat än att falla för alla i Stiefvaters fantastiska värld, serien Kretsen är en välskriven, spännande och helt klart annorlunda Ya bok med fantasy-inslag. Jag fascineras väldigt mycket av Ronan i denna boken, hela upplägget med drömmarna är skickligt gjort. Hela hans familj är riktigt intressanta att följa, i förra boken så dödades ju Ronans far och hans mor är levande men i ett fastfruset sovande tillstånd. Ronan och hans två bröder försöker på något sätt att komma tillrätta med allt och kanske också ställa allt till rätta igen.  Stiefvater har ett härligt språk med mycket humor, det är behagligt att läsa och jag njuter verkligen av boken. Nu längtar jag efter nästa bok i serien, kanske rent av ska försöka mig på att läsa den på engelska!

Omslaget är ju också det riktigt snyggt!


lördag 10 januari 2015

Lite mer om tv-serier!

Eller rättare sagt lite mer om en specifik tv-serie! Nämligen Shetland som började sändas igår på SVT 1, en serie som baseras på Ann Cleeves böcker om Jimmy Perez. Jag var väldigt taggade inför detta men sedan föll det rätt mycket när jag väl började titta. Några saker jag störde mig på var för det första Jimmy Perez, i mitt huvud är han runt 35 år, singel och mörkhårig ( ett arv efter den där spanska (?) anfadern som strandade på Shetland för längesedan) och han har väl ändå inte en tonårig dotter i bokserien? Och vart är Franny? Och varför börjar man med bok två?  Och inte finns det en kvinnlig kriminalpolis som ska vara partner åt Jimmy i böckerna? En polis som dessutom mest ser ut som och beter sig som en förvuxen tonåring!  Det är förvisso några år sedan jag läste serien men jag kan väl ändå inte glömt så många stora detaljer eller?

Jag tycker allt att man har avvikit alltför mycket ifrån böckerna för att riktigt fastna direkt. Min sambo som inte läst böckerna gillade dock serien riktigt mycket och tyckte den var välgjord. Så jag ska försöka bortse ifrån själva böckerna, om det nu går, och ge serien en chans till.  För den är välgjord och har ett spännande upplägg, miljöerna är helt otroliga och det är sådär härligt lågmält berättat.

Vad det någon annan som såg Shetland igår? Vad tyckte ni om den?

Länk till Svt Play och serien Här!

Bokbloggsjerkan 9-12 januari


Då var det då dags för årets första jerka! Härligt! Denna gången vill Annika att vi ska titta lite bortom själva böckerna och ägna oss åt tv-serier.

Finns det någon tv-serie (eller hur många som helst) som du såg 2014 (eller åtminstone påbörjade förra året) som du skulle kunna tipsa om?

Jag och min sambo är sådan som plöjer tv-serier på löpande band, streaming-tjänsterna är våra bästa vänner!  Dock finns inte alltid alla tv-serier där så CSI Las Vegas och CSI New York är två serie vi gärna köper och tittar på, nu sist så såg vi säsong 12 respektive 8. Men andra vi följt och sett ett par säsonger av även tidigare är bland annat Rizzoli & Isle, Unforgettable, Hawai 5-0 och Lie to me.

Men vi har även i år hittat tv-serier som är helt nya för oss och dem tänkte jag tipsa lite extra om.
  • The Blacklist,   Vansinnigt spännande, galet för mycket ibland men alltid välgjort. James Spader gör en sådan fantastisk roll att det är nästan lite obehagligt att se honom. Även Megan Boone gör en riktigt bra roll som ständigt växer och förändras.
  • Chicago fire, Om livet på en brandstation, riktigt välgjord och klart annorlunda. Slukade första säsongen direkt och vill nu se säsong 2. 
  •  Perception, En udda tv-serie om en professor inom neuropsykiatri som ska hjälpa polisen med svårlösta fall. Problemet är bara att han själv är drabbad av schizofreni, vilket stället till det en hel del för honom. Lättsmält, underhållande och riktigt bra.
  • Long way round. En äldre dokumentär serie med Ewam McGregor och Charlie Boorman. De båda ska köra jorden runt på två motorcyklar. En fascinerande resa och mycket spännande gjord.  
  •  Hercule Poirot, den allra sista säsongen gick under året och jag och kära sambon fick snabbt en ny favoritserie, tur att det finns många säsonger att se ikapp!
  • Vera  En fin bearbetning av Ann Cleeves böcker, riktigt bra serie faktiskt
  • The Fall, En riktigt mörk och otäck serie om en seriemördare och den som jagar honom. Med Gillian Anderson, aka Dana Scully!
Många tv-serier här! Men väldigt mycket deckare/thriller/action, så nu ska jag se vad ni andra har tittat på för att se om jag kan hitta några bra tips på andra serier! 

torsdag 8 januari 2015

Slända i bärnsten

Diana Gabaldon, Slända i bärnsten

Återigen får vi åka bakåt i tiden för att träffa Jamie och Clarie, dock chockar författaren oss i början av boken genom att början från slutet så att säga. När boken inleds så är året 1968 och vi möter Claire som är på återbesök i Skottland. Det händer en hel del mer men jag vill inte säga för mycket. Därefter reser vi tillbaka i tiden och denna gång så kommer resan bestå av det franska hovet, politiska intriger, adliga män, girighet och väldigt mycket krig. Jamie och Clarie kommer finnas sig iblandad mitt i allt och deras roller kommer leda till avgörande skeende längre fram.  De måste se till att den engelska prinsen Bonnie Prince Charlie inte tar över makten i det engelska hovet, allt för att förhindra att Skottland går under.

Jag läser och jag njuter, detta är en sådan underbar läsning. Kravlöst och hela tiden underhållande, men samtidigt välskrivet med skickliga detaljteckningar och personporträtt. Jag är väldigt förtjust i Clarie och Jamie, i denna boken får jag även lära känna en liten pojke vid namn Fergus. Jag hoppas verkligen att han är med i kommande böcker då jag blev riktigt förtjust i honom. Detta är böcker man slukar i ett nafs, verklighetsflykt när den är som allra bäst. Det är kärlek, drama, häftiga känslor, en galet skön humor, varma karaktärsskildringar och underbar miljödetaljer.  Trots sina mastiga 800 sidor så känns den verkligen inte så lång, jag slukade den på några dagar! Underbart!

onsdag 7 januari 2015

En mörk och förvriden flod.

S.J Bolton, En mörk och förvriden flod 

Detta är då fjärde boken om Lacey Flint och numera så arbetar hon inte längre vid Londons poliskår utan hon har valt att arbeta med flodpolisen. Alltså den polisstyrka som bevakar och tar hand om floden Themsen i London. Samma flod som för övrigt  Lacey numera också bor på, i en husbåt och där hon varje morgon tar sig en simtur.  Det är under just en sådan simtur som hon råkar på ett kvinnolik. När det dessutom visar sig att kvinnan inte dött en naturlig/självvald död så börjar frågorna växa och än en gång dras Lacey in i ett livsfarligt spel. Någon börjar också lämna små presenter ombord Laceys husbåt.  Den kära mannen med de turkosa ögonen har en väldigt liten roll i denna bok men han finns med i ett par kortare stycken, och då är såklart även de turkosa ögonen på plats. I denna bok får dock Dana och hennes flickvän Helen en större roll vilket är väldigt trevligt. Jag gillar Dana och det var spännande att få bekanta sig mer med henne. Även Lacey är härligt att återse, jag tycker att hon faktiskt är en aningen lugnare i denna boken. Det är fint att se att Lacey faktiskt tillåts må rätt bra och att hon får uppleva en hel del lugn. Men det hade inte varit Lacey om hon inte som vanligt kasta sig huvudstupa in i dumma och ytterst farliga situationer. Dock har jag lite svårt för själva historien denna gången, jag upplevde den som lite för vag och för ologisk. Jag fick inte riktigt ihop de olika historierna och spåren till en helhet.

Men det är ändå riktigt spännande läsning med ett högt tempo och många otäcka scener. Bolton är verkligen skicklig på att bygga upp spänningar som skapar rysningar och även ett lätt illamående.  Jag gillar själva temat kring historien, det är nästan så att man skulle kunna säga att själva floden Themsen har en egen roll i historien.  En mörk och förvriden flod lever upp till sin titel, det är en mörk och förvriden historia som utspelar sig mellan dess pärmar. Jag ser redan framemot nästa del i serien.

måndag 5 januari 2015

En hyllning till en saknad vän

 JumJum
2003-04-22 / 2014-12-29

Tillsammans med en fyrbent vän så kan få upptäcka svaren på livets alla mysterium, upptäcka världens alla förunderligheter och se vart livets innerliga lycka egentligen gömmer sig.

Du visade oss att svaren på livets mysterium kan gömma sig i en enkel pinne, en sådan där extra fin pinne med den rätta tuggytan och med alldeles rätt storlek. Svaren på livets mysterium göms även i de virvlande höstlöven, det gäller bara att man hoppar extra mycket samtidigt som man skäller ordentligt för att hinna se de gömda svaren. Med en bil kan man även åka ut i de gamla skogarna för där ryms även många av svaren på livets mysterium, det gäller bara att avverka många kilometer och att man kommer ihåg att ta med sig en välfylld picknick-korg.  Men svaren på livets mysterium kan man även hitta en vardagsgrå tisdag, det gäller bara att vända nosen mot solen och blunda tillräckligt hårt.

Livets förunderligheter finns också gömd bakom träden i skogen, den lurar under de extra djupa snöhögarna, de finns i de extra leriga pölarna och de känns under tassarna i de mjuka mossmattorna i de solbelysta gläntorna. Man måste bara stanna upp, insupa alla dofter och sedan rusa runt så virvlande fort att tassarna trasslar in sig i varandra.  Även i sjöarnas lekfulla vågor döljs det mängder av förunderligheter, här gäller det bara att man vågar kasta sig ut i det blöta om, om och om igen.
Livets förunderligheter kan också finnas dold i det taktfasta dunkandet av en svans mot golvet, man måste bara stanna upp och njuta av det.

Livets innerliga lycka finns dold i att man hängivet, med huvudet på sned och rynkad panna, beskådar det magiska med maten som tillagas, den finns även i att så noggrant som möjligt skala en tennisboll och springa det snabbaste man kan efter en freesbe.
Det innerliga i lyckan med livet finns i hjärtan som knutits samman med obrytbara band, dessa band hittar man intrasslade ibland kuddar och täcken där man gömmer sig för en värld som svår. Med en kall nos mot kinden och en hand som vilar på en varm bringa så mildrades de svåra dagarna och sårade själar får ro. Men lyckan finns också dold bland i den explosiva längtan som ryms efter den evighetslånga tidsrymden av en timmes frånvaro, där hela ens kropp talar om för dig vad lycka egentligen är. Lyckan i livet finns i att plöja genom folkmassor för att hitta mormor, den finns i de enkla stunderna tillsammans med morfar och de går att hitta i sällskapet med mostrarna och morbror Micke. Men den innerliga lyckan finns också i att gnugga panna med lillbrorsan, låta sig tvättas av en lillasysters sträva tunga och att hänsynsfullt dela utrymme med kattdrottningen. Den innerliga lyckan finns också i att tillsammans med bästa kompisen röja järnet och springa så fort ens ben kan bära en.  Livets innerliga lycka finns också i sorgen över en förlorad vän, att med ylande tala om sin kärlek till en vän som jamade istället för att skälla. Svaret på var livets innerliga lycka finns visade du med oändliga oceaner av kärlek att den finns precis framför nosen, hemma hos familjen.  

Men ett hundliv är så oändligt mycket kortare än ett människoliv, du har nu gett dig iväg på ett nytt äventyr och söker efter svaret på det enda mysterium du inte kan dela med oss. 

Vår följeslagare och tappre vän, du gav oss världen och det var en ära för oss att få dela detta hisnande äventyr med dig.


söndag 4 januari 2015

Kaosutmaningen 2015

Sagan om Sagorna har även i år sammanställt något som kallas Kaosutmaningen där reglerna helt enkelt är att pricka av titlar på listan nedan. 20 st av 35 krävs för att man ska ha klarat av utmaningen, lästa under 2015. Jag har aldrig gjort denna listan tidigare men känner att det är ett kul sätt att utmana sig själv, lagom svårt och roligt att följa andra som är med i samma utmaning!

Här kan ni läsa om själva listan hos Sagan om Sagorna. Här finns också en lista på alla deltagare, hoppas det går att jag länkar här direkt så jag kan följa de olika deltagarna.

  1. Läs en bok med ett djur på omslaget. 
  2. Läs en bok vari det inte finns någon telefon. Ellis Peters, Hatets Pilgrim
  3. Läs en bok som utspelar sig under vintern.  Agatha Christe, Poirots jul
  4. Läs en bok vars författare var under 20 när hen skrev den. 
  5. Läs en bok av en författare med initialerna M.M. 
  6. Läs en bok om gudar.  Caroline L Jensen, Daemologi för nybörjare.
  7. Läs en bok som inte utspelar sig i Europa eller USA. 
  8. Läs en bok med en huvudperson som bloggar. Rainbow Rowell, Fangirl
  9. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson. Jandy Nelson, Jag ger dig solen
  10. Läs en bok som kom ut 2011. 
  11. Läs en bok på ett annat språk än svenska. Nancy Kricorian, All the light there was
  12. Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord. Samuel Björk, Det hänger en ängel ensam i skogen.
  13. Läs en bok vars titel består av endast ett adjektiv. 
  14. Läs en bok där nycklar spelar en stor roll.  Brian Selznick, Den fantastiska upptäckten av Hugo Cabret
  15. Läs en bok om någon som pratar med djur. J.K Rowling Harry Potter och hemligheternas kammare
  16. Läs en bok vars omslag är till största del grått. Siri Pettersen, Odinsbarn
  17. Läs en bok vars omslagsbild består av ett mönster. 
  18. Läs en bok vars filmatisering du såg innan du visste att det fanns en bok.
  19. Läs en bok med ett pronomen i titeln. 
  20. Läs en bok som till viss del (eller helt) utspelar sig på internet. 
  21. Läs en bok med idrottsanknytning. Stephen King, Flickan som älskade Tom Gordon
  22. Läs en bok om att resa. 
  23. Läs en bok inom en genre du vanligtvis inte läser. 
  24. Läs en svensk ungdomsbok.  Therese Henriksson, Korpmåne 
  25. Läs en bok med en flagga på omslaget. 
  26. Läs en bok om en skolklass. Megan Abott, Om du vågar
  27. Läs en bok med en hund i
  28. Läs en bok som handlar om ett föräldralöst barn. 
  29. Läs en bok som utspelar sig på en annan planet (månen är också godkänt, för den som vill använda tex Uppstigandet för att pricka av den här). Karen Bao, Uppstigandet
  30. Läs en novellsamling. 
  31. Läs en bok från ett för dig nytt förlag.  Laurain Antoine, Presidentens hatt.
  32. Läs en bok som utspelar sig i Malmö. 
  33. Läs en bok du fått av någon annan. Fredrik Backman, Britt-Marie var här (present ifrån mamma)
  34. Läs en bok på vers. 
  35. Läs en bok vars titel är en allitteration (det vill säga: alla ord börjar på samma bokstav. Till exempel: Mio, min Mio.)
Totalt: 0/20

Och så var de bara en

Agatha Christie, Och så var de bara en


En klassisk Christie klädd i nya kläder! Översättaren Helena Ljungmark har skapat en moderna, fräsch nyöversättning av denna klassiska Christiehistoria men utan att tappa tidsandan eller känslan, mycket imponerande. Omslagen i sig är också de väl värda att omnämnas en extra gång då de är galet snygga!

" Tio små tennsoldater åt supe i Rio, En satte i halsen och så var de bara nio...."

Så börjar den barnkammarramsan som ligger till grund för denna historien där tio främlingar möts på en ödsligt beläggen ö. De alla tio har fått varsin inbjudan till ön men alla inbjudningar ser olika ut och ingen av de tio vet vem det är som bjudit dem. Väl på plats på ön så är också de tio avskurna ifrån omvärlden, en storm hindrar alla ifrån att ta sig fram till ön och när så det första mordet inträffar... Då blir det som verkade vara en lustig händelse till något mycket värre. När sedan mord nr 2 inträffar, då blir verkligen otäckt på ön, de är ju tio stycken där och det går inte att gömma sig på en öde ö där det enbart finns ett enda hus. Morden följer den gamla barnkammarramsan som finns med i inledningen av boken och som är den röda tråden genom hela historien.

Jag läser och jag njuter av de snygga språket och känslan av tiden som genomsyrar texten. Det är så skickligt översatt att jag blir djupt imponerad, jag upplever inte heller att själva det typiska för Christie försvinner. Det är klurigt uppbyggt och det var tur att Christie själv bestämde sig för att skriva en epilog med en förklaring för annars vet jag inte om jag kommit på vem som är mördaren. Underhållande läsning med härligt innehåll, smarta ledtrådar och kluriga infall. Jag är väldigt glad över min lilla "plan" att försöka läsa igenom Christies böcker, det finns många fina guldkorn bland hennes böcker och då inte enbart Poirots egna historier visar det sig! Denna historia skiljer sig ju också ifrån Poirot till så vida att det är en mycket mörkare historia som utspelar sig på en öde ö. Själva denna placering av berättelsen tillför mycket till de obehagskänslor man som läsare får när man följer de tio under de där få dagarna som berättelsen sker.  Alla tio har med sig varsin mörk hemlighet till ön men vem är dom är det som utsett till egen utnämnd bödel? Eller finns där någon mer än de tio på ön?

Carolines arv

Katherine Webb, Carolines arv


Detta är en bok som stått på min Vill läsa lista länge men som jag inte tagit mig för att läsa men i samband med min lilla tävling så tipsade Johanna på Johannas deckarhörna om den och det fick mig att plocka med den hem från biblioteket nu i december. Och jag är så glad över att jag gjorde det för detta är en underbart härlig och mysig läsning, om än med mörka undertoner. Så Tack Johanna för peppen!

Vi befinner oss i England, julen står för dörren och två systrar återvänder till barndomens hus. Det hus där deras farmor bodde och där de två systrarna tillbringade alla lov, men där det ljuvliga och oskyldiga tog slut en sommar på ett mycket tragiskt sätt, den sommaren då kusin Henry försvann helt spårlöst.. Nu ska de alltså återvända dit för första gången på väldigt länge, mormodern har dött och huset ska städas ut. Julen ska också firas på något sätt och där under dessa dagar kommer den ena systern Erika en hemlighet på spåren. En hemlighet som har med deras gammelmormor att göra, en hemlighet som tar oss tvärsöver havet till Amerika och vilda västern.

Jag älskar verkligen böcker som denna, det är stora herrgårdar med halvt bortglömda parker runtomkring, familjehemligheter och relationer som är trasiga, det är vackert samtidigt som det också är fult, det är fullt av bitterljuva känslor och vemod. Historien berättas också i flera tidsplan, gärna av starka och trovärdiga kvinnor.  Detta är böcker att sjunka in i och fly bort med, en bok som gör att man stänga av omvärlden och bara få vara. Men samtidigt finns där också mörka undertoner av allvar och sorg, det fluffiga blandas med stålull, sött med salt och Katherine Webb är särskilt duktig på att skapa en trovärdig och fullständig blandning av dessa olika sidor. Webbs karaktärer är också levande vilket gör att man känner med dom och man tror på dom.  De historiska detaljerna och tidsplanet är skickligt berättat med en äkta känsla vilket gör att man lätt lever sig in i historien. Webb är också bra på att väva ihop de två tidsplanen på ett snyggt sätt så att läsningen bara flyter på utan hack eller att man fastnar.

En finstämd familjesaga om mörka hemligheter och svåra val, underbar läsning helt enkelt!

December

December var en månad full av skador, sjukdomar och en fruktansvärd stress med mängder av skolarbeten. December slutade också på ett fruktansvärt sätt då vår kära JumJum fick somna in den 29/12. Ingen rolig månad alls och jag är rätt glad att vi gått in i ett nytt år med blanka sidor och med förhoppningar om ett lugnar och stabilare år. Några böcker blev lästa under december, lite nya upptäckter också vilket alltid är trevligt.

Månadens bästa:  Katherine Webbs bok Carolines arv var en oväntat trevlig ny bekantskap..   
Månadens SFIKärlek i maskinernas tid var en intressant antologi.
Månadens deckare/thriller:  Nyöversättningen av Agatha Christies Och så var där bara en var en mycket trevlig läsning.
Månadens fantasyserie: Maggie Stiefvaters Drömtjuvar var en fin fortsättning om Korp pojkarna och om Blue.
Månadens antal:7 st blev lästa under december månad men av förklarliga skäl så fanns det varken ork, tid eller rent av lust att läsa. Nu är det nytt år och nya tag, jag ska under veckan rensa undan de sista oskrivna böckerna.

Årets bästa böcker

Jag tycker att 2014:s läsning bestod av många bra böcker och många fina läsupplevelser. Årets innehåll har lutat åt deckare/thriller hållet med en hel del dystopier och YA-böcker, men där finns även ett par lite tyngre böcker i årets blandning. Bland dessa ska jag då försöka välja ut några av årets bästa.  En del baserade på att de fått just fem stjärnor men några för att de vuxit i sitt innehåll för mig sedan jag läst ut dom. Det är dock så många böcker i år som fått fyra av fem stjärnor, det gör det hela så svårt att välja ut några enstaka. Men här kommer några av de jag gillade allra bäst under 2014. En härlig blandning tyckte jag det blev, med varierande innehåll och tyngd.
Och så en sista som bubblare då jag fann att läsningen av den verkligen var en aha-upplevelse och det är Lars Bergs Gryning över Kalahari. 

lördag 3 januari 2015

Ett försök till att avrunda det gånga året.

Det gånga året slutade i sorg men jag känner att jag måste få avrunda det på något sätt. Att distansera mig ifrån det tunga och tomheten här hemma. Avrunda årets läsning kan vara en välkommen distraktion i sorgen. 

Min tanke i början av året var att läsa utan krav och måsten, jag skulle helt enkelt bara läsa! Här kan ni läsa mer om det. Och jag tycker jag med råge nådde upp till mina "planer och mål" för 2014, speciellt när sluträkningen av årets lästa böcker landade på 171 stycken! Jo då det är sant, jag räknade det tre gånger innan jag trodde det själv! Så läst har jag verkligen gjort och det känns så härligt!

Det känns som om läsningen detta året verkligen blivit en aktiv del av mitt liv och en stor del har nog med bloggen att göra. Att skriva om utlästa böcker och även delta i aktiviteter såsom Lyrans tematrio, Annikas jerka och ibland kanske Top Ten Tuesday eller få svara på roliga enkäter har varit mycket trevligt och givande. Mitt skrivande här på bloggen har ju också ökat markant, 2013 skrev jag 77 inlägg på hela året men 2014 skrev jag 330!

Även att jag under hösten fått en del trevliga rec-ex ifrån författare och ifrån förlag har varit både roligt och inspirerande, jag hoppas på att få en del trevliga paket i min brevlåda även detta året.

I övrigt tänkte jag följa samma planer och mål som för 2014, att bara läsa! Möjligen jag tittar lite extra på vill läsa lista, plockar ett tips på tipslistan eller väljer ut en hyllvärmare. Vi får se helt enkelt!

Jag kommer inte orka göra en topplista i år, utan jag väljer att låna en lista ifrån Kulturkollo som de sammanställt. En lista med ett antal kategorier där man själv kan fylla i en passande författare. Det kommer i nästa inlägg.