tisdag 25 februari 2014

Kakböcker!

Här kommer en liten dubbelrecension av två helt olika kakböcker som jag satt och dreglade över här i helgen. Den ena funderar jag rent av på att den nog skulle trivas riktigt bra med att bo här hemma i min hylla! =)

Sött från förr, Theresia Erneborg & Josefin Casteryd  


I denna kakbok blandas gamla släktrecept och baktips ifrån Theresias mormor och mormors mors tid. Det är en kavalkad av gamla klassiska kakor såsom jtterburgar, klappgröt, gräddtårta och rosendrömmar. För det är inte bara kakor som finns med i boken, även efterrätter, sylter och kompotter. Det är ljuvlig läsning och jag vill såklart prova varje recept. Fotografierna är även dom helt enastående vackra och väldigt lockande

Theresia har dock en egen hemsida, länk här, så man kan gå in där och få en hel del mer att dregla över. Nu lånade jag denna på biblioteket men en dag så ska jag nog se till att den får flytta hem till min hylla.






Historiebok för kakälskare, Dick Harrison & Eva Helena Ulvros

Detta är en något annorlunda kakbok då den även är en historiebok, vi börjar i antiken och får veta vad de åt för godsaker då och vilka kryddor som var heta just då. Sedan går vi steg för steg framåt i tiden och får lära oss mer tex medeltidens kakor och godsaker, vi får lära oss mer om friterade bakverk, semlor och crossianter. De två författarna är båda historiker, texterna är skrivna på ett lättsamt och underhållande sätt. Alla bilder är i boken är vackra och sågott som tidstypiska för de kapitel de finns med i vilket ger ännu en upplevelse av boken i sig. Det är en intressant bok som var mycket rolig att läsa. Inte lika mycket dregel här över kakorna såsom i förra kakboken men det var trevlig läsning.

Låt den onde sova

John Verdon, Låt den onde sova

Återigen får vi möta Davey Gurney, den fd mordutredaren som en gång i tiden var den vassaste av de alla bland New Yorks poliser.

Denna gång blir han intrasslad i ett mycket otäckt fall enbart för att han vill hjälpa en gammal vän. Denne vän ringer till honom för att be honom att assistera dennes dotter. Dottern vid namn Holly håller på med en tv-serie där hon ska intervjua de anhöriga vars närmaste föll offer för en seriemördare som kallades Den gode Herden. Hans specialitet var att mitt i natten skjuta förare av svarta lyxbilar i farten. Man fick aldrig veta vem han var och 10 år efter dåden är han fortfarande någonstans därute. De 6 morden är ännu inte lösta.

Dave blir som sagt inblandad i det hela och ska till en början enbart fungera som en rådgivare, ge en polis synvinkel på fallet och programmets idee. Men det går inte riktigt så lätt utan snart uppdagar Dave att något riktigt otäckt är i görningen och att de nog har väckt en björn som helst skulle fått sova ifred.

John Verdon skriver täta historier med komplexa fall, där spänningen håller dig fast hela vägen till slutet. Dock kände jag lite att detta var något av en mellanbok, då jag upplevde att historien stod och stampade på samma ställe lite för länge. Det gick rätt lång tid innan allt brakade loss men samtidigt gillar jag verkligen Dave Gurney som karaktär och jag gillar även hans fru Madeleine så jag läser med behag och jag trivs i deras sällskap. När sista delen kommer blir det riktigt otäckt, mördaren i sig är mycket obehaglig och jag funderar fortfarande på det han säger i slutet. Detta är smart välskriven underhållning med hög klass.

En mäktig historia om 1500-talets England

Hilary Mantel, Wolf Hall

Det finns många historia skrivna kring och om Henrik den 8:de men det finns dock inte många historier skrivna kring och om den man som kom att stå honom allra närmast under många år. En man som sedan blev dömd för högförräderi och halshuggen. Denne man var Thomas Cromwell och det är honom Hilary Mantels mäktiga bok Wolf Hall handlar om. Detta är dock enbart den första delen av tre, en första del där sidoantalet landar på ca 650 tätt skrivna sidor. Men bli inte för avskräckt över antalet för detta är en bok väl värda att ägna sin tid åt. För mig tog det faktiskt ca 2 månader att läsa Wolf Hall, inte för att den var tråkig eller dålig, utan för att den är så enastående välskriven och så tätt i sin skildring av Cromwell att man behöver tid på sig att läsa. Men man vill även ta tiden på sig för att njuta av det underbara språket och den lätt ironiska humorn som finns med i historien. Mantel har lyft en historisk berättelse och fått den att kännas oväntat fräsch och rent av modern i sin ton. Historien kring Thomas Cromwell är väldigt fascinerande att läsa, han var en smedens son som först blev kardinal Wolseys närmaste man för att därefter bli Kung Henrik den 8.des närmaste man. Cromwell var en slug man med många talanger och jag häpnar över de oerhörda djup Mantel får in i sina personer. Det är ett myller av karaktärer i Wolf Hall, många har de även namnen Thomas så som Thomas Cranmer, Thomas Cromwell, Thomas Wolsey, Thomas Audley, Thomas More eller Thomas Howard. Även många av männen heter, Henrik eller Henry. Cromwell själv härskar över ett stort hushåll av lärjungar, elever, släktingar och diverse andra folk. Kvinnorna är även de starka karaktärer som känns trovärdiga och de får ta plats på ett sätt som känns mycket bra.

Texten flödar fram och tillbaka och det gäller för en som läsare att hänga med i svängarna. Vissa böcker sveper in över en och lämnar en helt andfådd för att dess innehåll är något utöver det vanliga, de suger tag i en och drar en in i en annan värld där man känner, luktar och ser allt känns det som. Wolf Hall är precis en sådan bok.

I denna första del kretsar mycket av handling kring Anne Boley och Kung Henrik den 8:des försök att annullera sitt äktenskap med Katarina av Aragonien.  Det är många skeende och händelser som äger rum samtidigt, många samtal och tankar som böljar igenom hela historien och detaljrikedomen är väldig och rik. Jag njuter i fulla drag av min upplevelse och jag är mycket glad att jag tillät mig själv att läsa långsamt då det ökade själva läsupplevelsen.

Även själva översättaren Jesper Högström ska ha en eloge för hans mycket eleganta översättning till svenska. Jag gissar på att Wolf Hall krävt en hel del i översättningen men Jesper har lyckats väldigt väl. Han har lyckats så väl att jag inte ens upplever att det är översatt!

Jag känner även att även med mina rätt små kunskaper om det invecklade hovlivet och den kungliga makten i 1500-talets England så får jag via denna historien en massa nytt. Det var faktiskt länge sedan jag googlade så flitigt som när jag läste denna boken! Jag längtar nu till maj då nästa del i serien kommer ut så att jag kan få fortsätta mitt äventyr i 1500-talets England.

Bokrean

Ja nu är då bokrean igång igen! Jag har kollat igenom en del av de större nätbokhandlarna och förvånats över att det i år faktiskt är ett riktigt bra sortiment. Hade det gått hade det nog skickats iväg en order eller två men i år får bokrean klara sig utan mig dock. Nyss var vi nere på Ica Maxi och även där fann jag ett par intressanta böcker.  Men helt utan böcker blev jag inte idag, biblioteket i byn hade en bokrea med, där jag till min förvåning fann att det fanns en hel del nytt och intressant bland böckerna. Kära sambon hittade 5 st tidningar och en bok, jag hittade två helt nya oinplastade böcker och vi betalade hela 20 kr för det hela! 

Mina två fynd  på biblioteket blev två chansningar, två böcker jag hört talas om men inte tagit tag i att läsa ännu. Men för knappt 10 kr så kändes det ok att våga chansa!
Det blev dessa två:

* Anna Starobinet, Den levande












* Ayad Akhtar Apelsinskalen

onsdag 19 februari 2014

Kärlek i Alaska

Eowyn Ivey, Snöbarnet

Jack och Mabel är ett par i medelåldern som väljer att börja om, en djup sorg efter ett förlorat barn och förtvivlan över att det inte lär bli fler barn är en av de drivande krafterna. Men även de viskningar, blickarna och skvallret bakom ryggarna på de. Året är 1920 och att inte kunna få barn är helt enkelt fel. De båda väljer att börja om någon annanstans så långt bort de kan. Det blir Alaska, ett landskap som möter dem med en karg miljö, obarmhärtigt klimat men också med en skönhet som slår det mesta. Alaska rymmer många skatter och har mycket att ge till den som väljer att bosätta sig där men Alaska ger inte ifrån sig det lätt. Jack och Mabel sliter hårt för att bygga ett nytt liv, där sorgen efter de barn de inte kan få ligger som en tunn hinna mellan dem. En iskall vinterdag bygger de en liten snöflicka, klär henne i kappa och halsduk. Nästa dag får de syn på en lite flicka springande i skogskanten, men är hon på riktigt? Eller är hon en flicka gjord av snö och is?

Jag njuter av Eowyn Iveys vackra roman om Mabel och Jacks hårda liv i Alaska, språket är sirligt och mycket vackert. Men det behåller ändå en enkelhet i sig, det blir aldrig överbelastat av söthet och sirlighet. Jag gillar verkligen den ton av saga som ligger över hela boken, där realism blandas med myt. Det är en intressant berättelse och jag uppskattar de vackra skildringarna över Alaska och dess miljö. Personerna är levande för mig och har djup i sig. Allt löser sig inte på ett enkelt sätt utan det krävs en hel del mod och vilja för att nå en förändring. Sorgen och vemodet bildar en finstämd bakgrund som dessutom förstärks av det hårda klimatet i Alaska. Kylan och snön lyfter historien och ger den ytterligare ett djup. Jag gillar även att få följa den förändring som sker mellan Jack och Mabel, de har en stark relation som känns äkta och stundtals är den oerhört innerlig och värmer ens hjärta.

En mycket stark debutbok, jag ser framemot författarens kommande böcker!

fredag 14 februari 2014

Alla hjärtans dag

Idag firar vi alltså Alla hjärtans dag, det tros ha tagit sin början kring medeltiden och då baserad på Sankt Valentine. Vem Sankt Valentine var och hur det har kommit sig att vi firar en kärlekens dag i hans spår är något av ett mysterium.  Vem Sankt Valentine var kan ha ett par olika svar, det kan röra sig om en präst i det antika Rom, en biskop i Interamna och en martyr i Nordafrika. De medeltida traditionerna berättar nämligen om en mängd olika helgon som kallades just Valentine.(Svd artikel) Traditionen att fira Alla hjärtans dag i Sverige är relativt ny, den infördes runt 1960 och handla då mest om försäljning och kommersialism. I England har dock Valentinedagen firats i några hundra år och då alltid kretsat kring kärlek och romantik, koppling tros komma ifrån medeltida folktro om att just vid denna tiden på året så sökte fåglar nu efter en partner. ( Wiki)



Oavsett vad kan det vara fint att uppmärksamma sin käraste lite extra idag, men utan att man behöver hemfalla åt köphysterin. De små sakerna som kanske lätt glöms bort i vardagens eviga snurr kan man kanske idag lyfta fram lite extra. För hur viktigt det än är att se varandra varje dag så blir det lätt att bland alla måsten och plikter lätt att det drunknar i mängden.  Något extra gott att äta, en vacker blomma och lyfta fram de fina saker som finns mellan en, idag kan vara en bra dag för det.  Kanske en fin bok om kärlek och relation kan passa extra bra idag med. Här är några tips på vackra, sorgliga, berörande och innerliga kärlekshistorier.

  •  Förr eller senare exploderar jag, John Green. Hazel och August stannar hos en långt efter det att boken tagit slut. Det är en historia som gör ont, man gråter lika mycket som man skrattar. En bok för alla mellan 13-99.
  • Tidsresenärens hustru, Audrey Niffenegger Om Clare och Henry, Henry som lider av en åkomma som gör att han spontant gör tidsresor. Låter märkligt men är en helt fantastisk historia om en kärlek som övervinner det mesta.
  • En dag, Dave Nicholls. En bok som gör ont i hjärtat, sagolikt bra med många tårar och en stark berättelse.
  • Snöbarnet, Eowyn Ivey  Om kärlek som överlevt en svår sorg. Handlar om kärleken till ett barn men även en kärlek till en hård och oförsonlig plats, Alaska. Vacker och sagoskimrande.
  • En man som kallas Ove, Fredrik Backman. Oves karga men ack så innerliga kärlek till sin fru är något av det finast jag läst på mycket länge.

onsdag 12 februari 2014

Sorgfjäril

Ingelin Angerborn, Sorgfjäril      

Alice har precis flyttat tillsammans med sin mamma, sin styvpappa och sin lillebror Emanuel. Långt ut på landet har de flyttat, till ett riktigt kråkslott anser Alice.  Alice är mycket sur över flytten. Hon saknar även sin bästa vän och så är det ju Leo. Underbar Leo, hennes pojkvän är ju så långt borta nu. Ganska snart märker Alice att något är mycket märkligt med det nya huset, telefonledningarna fungerar inte som de ska, saker flyttar på sig, en mystisk fjäril dyker upp lite överallt i huset, skratt hörs i tomma rum. Alices lillebror börjar se saker som ingen annan ser, bla en liten flicka. Alice måste ta reda på vad som händer, även om hon är lite rädd.

Detta är en mysrysig historia med fint tecknade karaktärer, jag är väldigt förtjust i den fina familjedynamiken och att familjen känns så naturlig och vanlig. Spökhistorien är lagom skrämmande och man vill verkligen få veta vem det är som Emanuel ser. En charmig och varm berättelse som är fint berättad.

Enkät om min bokhylla.

1. En bok du inte läst ännu men verkligen ser fram emot.
Jonas Gardells Tatu del 3, den ligger och väntar på att ljuset ska bryta igenom så att jag kan läsa den utan att behöva en pappåse att djupandas i. Lite sol och fågelkvitter lär behövas vid läsning av denna boken

2. Den bästa boken du har hemma.
Åh kära nån då! Bästa boken, alltså en bok då bara. Men det är ju omöjligt, varje bok som får bo här får göra det för att de är de bästa på sina alldeles egna sätt. En del är kanske bäst för innehållet, vissa är bästa för att de tillhör en viss tid i livet, vissa är bäst för att de är speciella i form av att vara arv/gåvor.
3. En bok du önskar hade varit bättre och som kanske var lite onödig att köpa.
Det finns nog en hel del sådana här i hyllan, oftast då olika faktaböcker köpta på bokrea.
4. Någon bok du var jättepepp på när du köpte den men som sedan bara blivit stående.
Jodå det finns en hel del sådan här hemma, såsom t.ex. Beautiful Creatures del 2 av Stohl/Garcia och Jan Gullio Brobyggarna.
5. En bok du köpt mest för att den hade vackert omslag.
Omslag är mycket viktigt men det är dock inte ofta jag köper böcker baserat på deras omslag och inget annat. När jag lånar böcker så blir det oftare faktiskt att jag kan gå efter en fin titel eller omslag, då gör det ju inte så mycket om boken i sig visar sig vara dålig eftersom det inte kostar mig något alls. Dock har det hänt vid tillfälle då jag känt ett intresse för en bok, där sedan omslaget bidrog till att jag tillslut köpte boken. Så var med tex Nattens cirkus här nedan.

måndag 10 februari 2014

Omläsning

Stephen Booth, Blindspel

Jag började för några år sedan läsa Booths serie om Ben Cooper och Diana Fry, men ungefär här med den fjärde boken så glömdes serien bort och jag slutade läsa Booths böcker. Jag har ingen direkt förklaring till varför då de fyra jag läste var precis min sorts böcker och de var riktigt välgjorda deckare med driv och skärpa. Men så kan det bli när den eviga bokfloden svämmar över på alla håll och kanter och man som läsare riskerar att drunkna. Men på ett sätt var det ändå bra att jag slutade läsa serien för då har jag många trevliga deckare att se framemot nu, speciellt nu när jag läst allt av de andra deckarfavoriterna såsom tex Reginald Hill och Pete Robinson.  Jag valde att läsa om Blindspel för att friska upp minnet innan jag fortsätter med nästa del i serien. I Blindspel möter vi dels ett föräldrarpar vars dotter försvann för 2 år sedan, de väntar dock fortfarande på hennes tåg så att säga. Hon skulle nämligen komma hem över helgen med tåget, hon var inte ombord det tåget och nu har det gått två år men hennes föräldrar väntar ännu. I den lilla by flicka kom ifrån hittas en man ihjälslagen, en man flickan växte upp med och som polisen var intresserad av då för två år sedan. Hänger hans dödsfall ihop med flickan Emmas försvinnande? Ben Cooper och Diana Fry får mycket att göra och de stöter på stora svårigheter med resten av byns befolkning.

Det är en gedigen brittisk deckare som ger en en riktigt trevlig läs stund, dock känner jag väl att handlingen är något seg emellanåt. Det tar lite väl lång tid för historien att utvecklas och jag känner ibland en lätt frustration över makligheten. Men det kan också vara så att jag läst många amerikanska deckare/thrillers på sistone och där är ju ofta tempot väldigt snabbt och intensivt. Jag njöt dock av det brittiska i denna boken, jag uppskattade även väldigt mycket miljöerna i det karga och vindpinade Peak district. Booth är även mycket skicklig på att teckna sina karaktärer och fylla dem med liv. Han kan rent av få mig att tycka lite synd om den ökända familjen Oxley! Nu ska jag fortsätta med nästa del i serien, vilket jag ser framemot mycket.

Gone girl

Gone girl kom åter i min hand redan dagen efter det förra inlägget där jag skrev om att någon annan ville ha just den boken. Så jag fick den i min hand, började läsa den, hade en långläsning i lördags och den tog slut den dagen. En bok som verkligen var något ut över det vanliga, ett omdöme kommer snart då jag hunnit samla mina tankar lite mer kring den.

Bokbloggarnas litteraturpris

Bokbloggarnas litteraturpris instiftades 2010 av bokbloggen Breakfast bookclub  Läs mer om det  här.
Det är bokbloggarna själva som är juryn och röstar fram årets bok genom att nominera valfria böcker där enda kravet är att de har kommit ut under året som gått. Ett mycket fint initiativ tycker jag och en trevlig form av utmärkelse.

2013:s vinnare blev faktiskt John Green och hans bok Förr eller senare sprängs jag. Ett mycket lyckat val måste jag säga då det för mig var förra årets stora läsupplevelse.


tisdag 4 februari 2014

Så typiskt!

Igår när vi lagt oss för att läsa läste jag ut den bok jag börjat på och var i behov av en ny. Letade i mina små högar men inget kändes helt rätt. Läste lite i en bok, lade undan den, plockade upp nästa men nej den passade inte heller just då. Sen plockade jag upp Gillian Flynns bok Gone Girl, började läsa och fastnade direkt! Den sög tag i mig och jag bara läste tills klockan var allt för mycket.  Jag älskar när man hittar sådana böcker. Men så idag skulle jag och Kära Sambon ned på stan och in på biblioteket. Kära Sambon upplyste mig om att där var en bok som han fått sms om att den var tvungen att lämnas tillbaka, en av mina då ( Sist vi var ner till biblioteket glömde jag mitt eget lånekort och få låna hans). Då visar det sig att Gone Girl ska vara tillbaka senast imorgon och det går inte heller att låna om den! Så typiskt, jag vill ju absolut inte sluta läsa den och även om jag hittade en hel rad med godingar idag så kommer ingen av dem kännas helt rätt ikväll. Jag funderade helt allvarligt på om jag kanske inte skulle kunna hinna läsa ca 400 sidor till imorgon, men jag insåg det orimliga i det hela.  Men det är ändå så störande.

Januari

Hela listan på vad jag läst hittar du numera under fliken Läst 2014. 

Här kommer enbart en sammanfattning över höjdpunkter och ev lågvatten.

Månadens bästa: Hilary Mantel, Wolf Hall. Mer än 600 tätt och komplex historia om Thomas Cromwell visade sig bli en läsning som var något ut över det vanliga.
Månadens sämsta/mindre bra/ besvikelse: Carin Gerhardsen, Hennes iskalla ögon. Gerhardsen har tappat sin röst i de senaste böckerna, jag hoppas den återkommer i nästa.
Månadens fakta: Mattias Klums fantastiska bok Världar av liv
Månadens finaste: John Green, Papperstäder. En charmig historia fyllt med må-bra-heter.
Månadens engelska: Julie Myerson, The Quickening. Obehaglig thriller med övernaturliga inslag. En bra bok att påbörja min engelska läsning med.
Månadens intressantaste: Charlotte Rogan, Livbåten var en annorlunda bok med en mycket tankeväckande historia.
Månadens antal: 14 st, ett ovanligt högt antal böcker för att vara Januarimånad. Denna månad har de sista åren antalet legat på ca 6 st bara.

lördag 1 februari 2014

En ny form av recension

Min kära sambo sysslar med en del fotografering på sin fritid och därför har även hans intresse väckts för böcker gjorda av kända fotografer. Då hans största intresse är naturen och att fotografera den så började vi lite lätt med två av de allra största fotograferna inom just det området nämligen Brutus Östling och Mattias Klum. Jag skriver att vi började eftersom även mitt intresse väcktes så därför har vi läst dessa böcker tillsammans, högt och betraktat bilderna, pratat och njutit av dem tillsammans. Därför kommer det bli två lite annorlunda recensioner här och fortsätter vi med denna nya form av högläsning lär det säkert komma fler längre fram.

I detta inlägg börjar vi med Mattias Klum och hans allra senaste bok.

Mattias Klum, Världar av liv       

Här får vi följa med till några av jordens vackraste platser, de platser Mattias Klum själv har rest till och som han värdesätter extra högt. Han gör denna bok för att visa oss jordens vackra liv och dess innevånare innan det är försent. Denna tanke går som en röd tråd genom boken, hur vår planet håller på att dö och att innevånarna på denna planeten får det allt svårare att överleva. Han visar oss allt detta vackra för att få oss att verkligen se.  Via 300 sidor med sammanlagt 150 bilder får vi oss en resa runt hela jorden. Texten i sig är dock skriven av Anna Froster, en svensk miljöjournalist, biolog och författare.

Intervju:

Fr ( Fiktiv reporter): Vad tyckte du om denna bok av Mattias Klum? 
KS ( Kära Sambon): Jag tyckte det var en bra blandning av fotografier och text.
 BI (Blogginnehavaren): Jag håller med KS i hans känsla av att det var en bra blandning av bilder och text. Boken i sig var gjorde att jag kände en form av AHA-upplevelse inför skönheten på vår planet.
KS:  Jag håller med BI i hennes känsla av AHA-upplevelse.
Fr: Bilderna i sig, hur var de? Väckte de känslor? Kändes de rätt i sammanhanget?
KS: Jag uppskattade verkligen bilderna i sig, de visade på stor skicklighet och det fanns en stark närvaro i fotografierna. Klum uppvisar en fin blick för motiven i sig.
BI: Återigen håller jag med KS, Klums bilder är mäktiga och väldigt intensiva. De skapar starka känslor hos en.
KS: Så rätt så, och  bilderna var verkligen helt rätt i sammanhanget där bilderna hade ett djup i sig som gjorde läsningen till en fin upplevelse.
BI: Jag tycker också att bilderna i sig visar på en stor kärlek till vår planet och dess innevånare.
Fr: Hängde text och bilder ihop? Var det lagom med text och hade de en röd tråd?
KS: Jag det tycker att text och bild hängde ihop bra. Det var lagom med text, Anna Frosters text fångade upp bilderna bra.
BI: Jag kan enbart hålla med föregående uttal, Anna Frosters texter belyser väldigt väl det Klum vill säga med sina bilder.
Fr: Något mer du vill säga om boken?
KS: Jag tycker att boken visar hur mycket arbete det ligger bakom en professionell fotografs bilder.
BI: Precis, detta uppvisas även tydligt i boken i form av ett gediget efterord, där Mattias Klum berättar öppet om svårigheterna att fotografera vilda djur.
KS:Ja, precis i just detta efterord ser man mer tydligt vilket stort arbete det ligger bakom hans bilder. I efterordet berättar han bland annat om ett tillfälle då han skulle fotografera ett visst djur, han låg gömd i tre veckor i både och sol. Djuret ifråga dök aldrig upp, dock dök ett annat fototillfälle upp så den ursprungliga bilden blev något helt annat än vad det var tänkt från början.
BI: Jag uppskattade verkligen den tanke som finns bakom boken, att visa upp vår planet och göra oss uppmärksammade på att vi som människor borde ta bättre hand om den. Mattias Klum jobbar verkligen mycket med dessa frågor och hans engagemang syns tydligt i denna bok.
KS: Jag upplever även en stor inspiration ifrån Mattias Klums bilder.

FR: Tack för intervjun. Som sammanfattning kan vi då se att Mattias Klums bok Världar av liv enligt KS och BI är en läsvärd bok som uppvisar djup och engagemang. En läsning som ger mersmak och som var en trevlig upplevelse.

Sökandet efter Margo

John Green, Pappersstäder 

 John Green är den författare som gav mig förra årets största upplevelse och gråtfest i form av boken " Förr eller senare exploderar jag". Detta är då en ny bok av honom och det var med viss tvekan jag började läsa den. För tänk om den inte var alls bra? Tänk om John Green skulle visa sig falla ned ifrån sin piedestal där jag placerade honom efter förra boken? Tänk om? Farhågorna var stora och förväntningar lika stora. Så började jag då läsa och jag hade inte behövt oroa mig. Visst är detta inte " För eller senare..." men det är dock en bok som kan stå på egna ben och som rymmer en historia som även den ger en förträfflig upplevelse.

I denna boken möter vi Quentin, kallad Q och han är på väg att gå ut high-school. Hans närmsta vänner är Radar och Ben, som ägnar enligt Q orimligt lång tid åt att planera inför Balen. En bal Q vägrar gå till eller ha något att göra med ens. I huset bredvid Q bor Margo, de båda växte upp tillsammans och var vänner som små. Tiden gick och deras vägar skiljer sig åt. Tills den natten så hon knackar på hans fönster och ber om hans hjälp. Q ställer upp såklart, han har aldrig slutat vara lite förälskad i Margo. Margo som har en vild själ och en evig längtan efter något mer och större. Margo som jämt rymmer men som alltid kommer hem igen. Efter den natten då Q hjälper Margo så försvinner Margo och hon kommer inte hem igen. Men Q hittar hennes ledtrådar, utspridda över hela staden och dessutom väldigt svåra att förstå. Hans vänner blir även de inblandade i sökandet efter Margo.

Det är en fin historia om att växa upp och om att hitta sig själv, för i Q:s sökande efter Margo så lär han sig även mycket om sig själv.  John Greens karaktärer är alltid så trovärdiga, de känns alltigenom äkta då de är så mångsidiga och har både bra och dåliga egenskapare. De är komplexa på ett sätt som känns naturligt.  Jag gillar verkligen Q och hur hans sökande efter Margo även leder honom till frågan, Vem är egentligen Margo? Och hur den frågan leder Q till frågan, Vem är egentligen Q? Jag älskar humorn i boken och jag gillar Q:s båda vänner Radar och Ben. Det är en härlig läsning där jag ler, myser av välbehag och där jag berörs av historien. John Green behåller sin plats uppe på sin piedestal =)

Änglavakter

Kristina Ohlsson, Änglavakter 

 En ung kvinna hittas styckad och begravd i ett skogsparti, det visar sig att det är Rebecca Trolle. En ung student som försvann för två år sedan. Snart visar det sig att platsen där hon begravts rymmer fler hemligheter än vad de först trodde. Graven visar sig att innehålla fler offer än bara Rebbecca. I utredningen dyker även en känd barnboksförfattarinnas namn upp flera gånger, dock så har denna kvinna inte yttrat ett enda ord sedan hon anhölls för trettio år sedan för mordet på sin make.En mystisk filmklubb dyker även upp, bisarra böcker och en märklig film visar sig ha betydelse även det.

 Återigen får vi träffa den lilla polistrio bestående av Alex Recht, som i denna bok är en aningen tilltufsad efter förra bokens tragedi och som kämpar för att hålla huvudet ovanför vattenytan, sen har vi Peder Rydh, som efter sina svårigheter nu kommit på fötter men som i denna bok kommer råka ut för något riktigt hemskt och sedan har vi Fredrika Bergman , som även hon får problem i denna bok då hennes pojkvän Spencer dyker upp i den utredning de sysslar med. Insprängt i historien har vi polisförhör med de tre i teamet, vi förstår via dessa att något gick fruktansvärt fel med denna utredningen. Dessa förhör leder på ett sätt historien framåt samtidigt som det bidrar till en mörk känsla av att något kommer gå riktigt illa. Det går verkligen riktigt illa och slutet är riktigt starkt.

Så ännu en gång serveras vi en tätt och komplicerad historia med många ledtrådar och vändningar. I samverkan med de många svårigheter teamet har rent privat blir detta en mörk och otroligt spännande historia som håller mig på tå hela vägen igenom. Jag är väldigt förtjust i Kristina Ohlsson sätt att skriva, det är medryckande och lättläst samtidigt som man får hänga med ordentligt för att inte gå vilse i alla ledtrådar och hänvisningar. Som tur är har Kristina Ohlsson ytterligare en talang och det är att knyta ihop hela historien på ett mycket snyggt sätt.  Välskrivet och trovärdigt, nu längtar jag efter nästa del!