söndag 23 juli 2017

Warriors: Ut i det vilda av Erin Hunter

Erin Hunter, Warriors: Ut i det vilda
Översättare: Lena Olsson

Handling:
"Endast eld kan rädda vår klan."
Profetian är mystisk, men klanledaren Blåstjärna litar på budskapet från förfäderna. Hotet mot katterna i Åskklanen växer sig nämligen starkare för varje dag som går.

I generationer har de fyra kattklanerna delat upp skogen enligt lagarna som deras förfäder en gång stiftat. Men tiderna förändras och alla respekterar inte längre kodexen som styr krigarkatternas liv. Samtidigt blir den lömska Skuggklanen alltmer aggressiv och stolta krigare dör i de våldsamma striderna mellan klanerna.

En dag vågar sig den nyfikna huskatten Rost ut i skogen och han dras omedelbart in i kampen. Men klarar en vanlig huskatt det hårda livet bland vildkatterna? Har han styrkan att överleva när han beger sig ut i det vilda? 

Vad jag tyckte:
Ut i det vilda är första boken i en serie som handlar om vilda katter. Jag var länge tveksam om detta skulle vara något för  mig för jag har nämligen svårt med djur som pratar i böcker. Vet inte riktigt varför jag inte gillar detta men trots det så bestämde mig jag mig för att ge Erin Hunter en chans. Här är det ju verkligen djuren som för talan, i denna första bok närmare bestämt tamkatten Rost samt den kattklan han möter i skogen. I början tar det emot en del och jag kommer inte riktigt in i boken. Men så en dag bestämmer jag mig för att verkligen sätta mig och läsa koncentrerat och med fokus på boken och inget annat. Och se då släpper det allt! Historien växer och snart har jag helt glömt bort att det är katterna som för talan. Erin Hunter gör en distinkt skillnad här när det gäller dialoger som jag tycker är riktigt snygg och det är istället för "Varmt väder idag sade han" så skriver hon " Varmt väder jamade han".

Ut i det vilda är en berättelse om mod och vänskap, om lojaliteter och tillit men också om svek och lögner, om döden och mörka hemligheter. Via tamkatten Rost som blir medlem i Åskklanen så får vi också på ett naturligt sätt en introduktion till vildkatternas liv, om de olika klanerna, om deras tro och hur familjerna är uppbyggda.

Här finns både charmiga karaktärer, humor och massor av värme. Jag blir väldigt förtjust i boken och kommer definitivt läsa fler böcker i serien så fort jag hinner. Jag lånade ut min bok till min kära mamma ( nu pratar man ju egentligen inte om en dams ålder men kan säga att hennes ålder är ca 55+) och hon blev också väldigt förtjust i boken och ser framemot att få läsa fler böcker! =) Så Ut i det vilda är en bok som passar utmärkt både för de yngre läsarna, de lite äldre som jag (35) och mamma!

Betyg: 3+ /5
Boken kommer från: Rec-ex från Bokfabriken, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Prickiga Paula, Carolina läser, Bokhuset

Månadens favoriter ( Juni)

Lite sent men här kommer mina fyra favoriter för Juni månad! Det blev väldigt mycket läst i juni, mycket för att jag i stort sett var sängliggande hela månaden och läsningen fungerar väldigt bra som distraktion när smärtorna är för svåra. Det blev många bra böcker lästa i juni och här kommer mina fyra favoriter och några bubblare!


  • Hetta av Jane Harper var en vass och välskriven debut som bjöd på intensiv spänning.
  • Hemmet av Mats Strandberg bjöd på nervpirrande skräck som gjorde att jag inte våga släcka lampan på natten!
  • Zack av Mons Kallentoft och Markus Lutteman. Sist av alla så läste jag den hyllade första boken om Zack och jag har nu slukat resten av serien! Sista boken ligger i läshyllan och väntar men sparar lite på den faktiskt!
  • Den gyllene hårnålen av Maria Gustavsdotter var en kärleksfull och känslomässig berättelse som verkligen berörde mig.

Bubblare är Clare Mackintoshs nya bok Jag ser dig som bjöd på nästan lika bra läsning som hennes första bok, Pernilla Ericsson med den ruggigt otäcka Spåren vi lämnar efter oss, Clarie Douglas med sin mystiska spänningsroman Ung kvinna saknad samt Elizabeth Fremantles maffiga roman om Lady Arabella Stuart som jag efter ett visst motstånd i början slukade.

Hej igen!

Det blev en oväntat lång paus men i början av juni gick min fibromyalgi in i ett riktigt tufft skov och jag blev återigen sjukskriven på heltid. Därefter har jag nu haft semester i två veckor varav den ena tillbringades i en stuga långt ut i de västmanländska skogarna! Dock så kostade denna veckan på med de långa bilresorna och ansträngningen i att bo borta i en stuga utan el och vatten. För så är livet med fibro, allt kostar men ibland så måste man ta den kostnaden för annars så kommer man aldrig upp ur sängen.

Två veckor semester kvar nu därefter får vi se hur det blir till hösten. Jag hoppas på mer arbetsträning men det återstår att se vad kroppen orkar med. Just nu är det en dag i taget som gäller. Har även tappat läslusten en aningen och alla de där bokhögarna känns mer stressande än kul. Även här gäller samma regel, en dag i taget, läsa om jag vill och orkar, läsa vad jag vill och försöka njuta av läsningen. Så ordnar det sig nog i slutänden. Blogga kommer jag göra när jag orkar, beta av främst rec-exen och tar de andra om jag orkar och känner för det. Litet i taget helt enkelt.





tisdag 27 juni 2017

Zack av Mons Kallentoft & Markus Lutteman

Markus Lutteman & Mons Kallentoft, Zack 

Handling:
ALLA HJÄLTAR FÖDS UR TRAGEDIER

Fyra asiatiska kvinnor hittas brutalt avrättade i en lägenhet. En femte dumpas svårt stympad utanför Södersjukhuset. Att döma av hennes sargade kropp har hon blivit attackerad av hundar.

Tjugosjuårige Zack har gjort kometkarriär inom Stockholmspolisen. På dagarna är han en driven kriminalinspektör vid Särskilda enheten. På nätterna flyr han verkligheten med droger på klubbar. Han vet att det inte kommer att hålla, men de blodiga minnena från hans barndom driver honom mot avgrunden.

Jagad av polisens internutredare försöker Zack tillsammans med kollegan Deniz att lösa den värsta mordvågen i Sveriges moderna historia. Handlar det om kvinnohat, rasism eller människohandel? Det enda som är säkert är att fler kvinnor kommer att dö om de inte hittar mördaren.

Vad jag tyckte:
Ibland blir man minst sagt förvånade över varför man inte läst en viss bok. Just Zack är en sådan bok för mig. Jag har läst en massa positivt om den, fick tom hem boken i form av en pocket från Bookmark förlag men ändå har det dröjt innan jag läst den. Men nu har jag då äntligen gjort det och jädra vilken häftig bok detta är! Det är högt tempo, snabba växlingar, intensivt och fruktansvärt spännande. Zack är verkligen en anti-hjälte, trasig och missbrukare, med ett tungt förflutet bakom sig. Men de båda författarna lyckas göra denna trasiga och besvärliga person till något levande och äkta samtidigt som de lyckas hålla honom bort från skitstövel-gränsen. Ofta möter man just denna sort av poliser i deckare, missbrukare, bittra, ungkarlar med mörkt förflutet och svår barndom. Dessa förvandlas lätt till ynkliga skitstövlar som trampar på allt och alla och verkar inte bry sig om att de kör fram som ångvältar. Dessa figurer är inte lätta att tycka om eller ens  uppbåda intresse för att läsa om. Men Zack sticker ut, han balanserar på gränsen och ibland trampar han verkligen över och gör de som står honom nära illa. Dock så verkar han genuint vilja dom väl och han försöker verkligen ställa saker till rätta. Zack är en karaktär som fastnar hos en och som växer dels under denna första boken men också i de kommande delarna. Riktigt snyggt gjort av författarna måste jag säga. Deniz som också har en stor del i berättelsen är också även hon en intressant karaktär som jag verkligen gillar. Samt Zack barndomsvän Abdula, det är starkt skildrat deras vänskap och historia.

Dessutom så har de båda författarna skapat en hisnande berättelse som är full av högexplosiv spänning och fartfyllda scener. Emellanåt sitter man och skakar lite på huvudet, för inte jagar man folk i den polisiära verkligheten genom att hoppa runt mellan balkonger...Men det tar dock inte många sekunder innan man glömmer bort sina invändningar för man har inte tid att funderar på sådant när tempot är så högt som i denna bok. Själva fallet som Zack står inför är både mörkt och vansinnigt otäckt, det skär i hjärtat när jag läser vissa delar av berättelsen. Mörkret, det skitiga och råa, våldet och vansinnet är dock välbalanserat så det blir inte för mycket utan bara lagom mycket.

Så fort jag slutat läsa denna bok så kastade jag mig över nästa del som som tur var fanns inne på biblioteket! Nu väntar jag ivrigt på del tre, Bambi som jag hoppas ska komma in på biblioteket snart. Sedan hoppas jag på den fjärde delen möjligen hittar hem till mig via förlaget  =) Om jag har tur =)

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Rec-ex från Bookmark förlag, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Bokföring enligt Monika, Bokraden

Jag ska hitta dig av Pernilla Ericsson

Pernilla Ericsson, Jag ska hitta dig 

Handling:
Ett hotat vittne.
En förrädare inom polisen.
Och en torped som inte skyr några medel.

Erlagruppens ”fixare”, Rickard Falke, befinner sig i livsfara. Han sitter inne med information som kan fälla den undre världens mäktigaste man, och klockan tickar mot en kommande rättegång. En torped får i uppdrag att tysta Rickard och får hjälp av en förrädare inom poliskåren. Utredningsteamet Erlagruppen återförenas, och med polis Liv Kaspi i spetsen påbörjar de jakten på torpeden. Hon tvingas använda all sin styrka och skicklighet för att överleva – och rädda de hon älskar mest.


Vad jag tyckte:
Jag ska hitta dig är andra delen om Erla-gruppen och denna gången är det Rickard som står i fokus. I första boken så introducerades vi för fixaren Richard som arbetar nära och djupt i den kriminella världen. Han är den som fixare det som behövs när behov uppstår men i slutet av förra boken gjorde han ett val. Ett val som visar sig ha ett väldigt högt pris och där faran för hans liv är stor.  Återigen har Pernilla Ericsson skrivit en smart och skarpsinnig thriller med spännande handling och färgstarka karaktärer. Även om fokuset denna gången ligger primärt på just Richard så får vi också en skrämmande inblick i den undre världen i Stockholm. Där rädsla gör vittnen stumma och ibland rent av försvinner.

Pernilla Ericsson har ett rappt språk med ett bra driv som skapar ett högt tempo som passar väl ihop med historien som sådan. Jag gillar också hur relationerna inom gruppen utvecklas och förändras, speciellt gillar jag att läsa om Liv och Richard.  Jag ska hitta dig är inte en regelrätt deckare även om både poliser och en hel del våld förekommer. Jag upplever boken mer som en thriller med högt tempo och intensiv spänning. Jag ska hitta dig är riktigt bra och jag ser framemot att läsa fler delar skrivna av Pernilla Ericsson.

Betyg: 4/5
Boken kommer från: Rec-ex från Harper Collins Nordic, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Lottens bokblogg, Maddes bokblogg, Vargnatts bokhylla

En aningen upprörd och arg...

Jag har funderat ett tag om jag ska skriva detta inlägg eller inte men kände att jag behöver få det ur mig. Häromdagen började jag på en svensk deckare som det lilla jag hann läsa kändes helt ok. Men så kom jag till ett stycke som gjorde mig både arg och upprörd. Jag har valt att inte skriva ut författarens namn eller ens om det är en man eller kvinna. Jag vill inte hänga ut någon och jag menar inget illa med detta inlägg. Författaren skriver rätt bra och boken som sådan verkar också helt ok. Jag hoppas på att just detta stycket är en klumpig formulering som slank förbi redigeringen.

Boken inleds med att en polis, kvinnlig sådan, återvänder till sina hemtrakter. Väl där hamnar hon direkt i ett otäckt fall. Denna kvinnliga polis är alltså berättarrösten och stycket som gjorde mig så är inleds med att polisen i fråga ska få några nya medarbetare. Så här beskriver hon då en av de nya kollegorna:

"Hon var kort och fetlagd. Det svarta långa håret såg färgat ut och makeupen var kraftig. Tjockiskläderna med inslag av svart spets gjorde att hon såg ut som en Michelingubbe förklädd till dominatrix"

Det finns så många fel i ovanstående stycke att jag knappt vet var jag ska börja! Personen som beskrivs verkar ha en mindre biroll men hur mycket hon kommer vara med vet jag ju inte då jag slutade läsa efter detta. Men varför behövs personen ens beskrivas som fetlagd? Vad har det med saken att göra? Och om man nu känner sig tvungen att beskriva personens kroppsstorlek kunde man då inte valt ett trevligare ord än fetlagd? Jag tillhör själv den gruppen av människor som i så fall skulle kunna beskrivas som fetlagd och det gör mig illa att höra hur författaren väljer att beskriva sin karaktär.

Därefter kommer stycket med tjockiskläder! Vad i hela fridens dagar är tjockiskläder? Jag som är tjock har jag då speciella tjockiskläder på mig? Är det då de ljusa capri-jeansen, den vita toppen med de gröna flamingorna samt den rosa koftan med spets på som är tjockiskläder? Eller är de kläder jag har på mig idag, just nu tjockiskläder? Alltså pyjamasbyxor, tunt svart linne och en stickad kofta. Eller vad är det för något som anses vara tjockiskläder? Finns det då smaliskläder? Alltså kläder för smala personer. Eller finns det mittimellan-kläder också? Kläder har ju naturligtvis olika storlekar för olika kroppstyper men inte visste jag att vissa kläder skulle kunna beskrivas som tjockiskläder...

Jag blir arg och ledsen för som sagt så har jag ett par kilos övervikt. Jag är nöjd med mitt utseende och störs inte av det rent utseendemässigt. Dock så stör jag mig på det eftersom jag inte känner mig helt sund och frisk med dessa extrakilona.  Mycket hänger på att jag inte kan träna på det sätt som jag skulle vilja för att kunna uppnå denna känsla av sundhet och friskhet, tidigare har jag tyckt om att röra på mig och var väldig aktiv. Inte direkt på gym men i andra former. Nu med min sjukdom så kan jag inte träna som förr, de där milslånga rundorna har krympt till ett par kilometer till exempel. Så ja jag har ett par extra kilo och är väl tjock då. Och kanske överreagerar jag lite extra. Men detta berörde mig illa och jag blev väldigt ledsen.

Jag vet inte hur boken fortsätter eftersom jag valt att sluta läsa men jag tycker det är väldigt tråkigt att författaren valt att formulera sig på detta sättet.  Boken kom ut 2013 så den är inte så gammal heller.

Vad säger ni om detta mina kära bloggläsare? Hur hade ni reagerat om ni läst ovanstående?

måndag 26 juni 2017

Flickan i glastornet av Elizabeth Fremantle

Elizabeth Fremantle, Flickan i glastornet  
Översättare: Peter Handberg

Handling:
Efter den barnlösa drottning Elisabet I:s död råder politiskt kaos i 1500-talets England.
Lady Arabella Stuart är brorsdotter till drottningen av Skottland och därmed först i tronföljden. Sedan barnsben hålls hon fånge på Hardwick Hall där hennes varje steg kontrolleras och hon hålls avskild från allt vanligt liv. Men längtan efter att styra över sig själv, att kunna bestämma vem hon ska älska, tar över.


Arabellas naiva drömmar om frihet krockar med omgivningens politiska ambitioner. Halva England vill se henne på tronen, den andra halvan vill se henne död.
Vem kan hon egentligen lita på? Den avgudade informatorn? Den mäktige farbrodern Henry? Väninnan Aemilia, poet vid hovet? Men när Arabella ber om hennes hjälp riskerar hon inte bara sitt eget liv, utan också Aemilias.


Vad jag tyckte:
Flickan i glastornet har tagit rätt lång tid för mig att läsa, inte för att boken som sådan är dålig men dock en aningen kompakt på sina ställen. Det har krävt en lite långsammare läsning för min del men har nog mer med mig själv att göra och inte boken som sådan. Flickan i glastornet är en ytterst välskriven och väldigt fascinerande berättelse om en ung kvinnas liv och öde under mitten av 1500-talets England. För mig var Lady Arabella Stuart en okänd figur ifrån det engelska hovet vilket gjorde läsningen än mer spännande. Jag tycker det engelska hovet under denna tiden är väldigt intressant att läsa om men mest fokus har för min egen del legat vid kung Henrik den 8:de och alla hans fruar. Tiden efter det har jag inte läst mycket om så det var mycket spännande att få inblick i det. Elizabeht Fremantle lyckas väl med att även för en okunnig person som mig att förstå skeendet och händelserna vid denna tiden på ett mycket bra sätt. Den stora och tydliga släktkartan i början av boken hjälper mig också att placera in boken i rätt tid och få de olika personernas släktskap att hänga ihop.

Boken har en historisk ram som bygger på verkliga personer och händelser men som återberättas i en fiktiv skepnad. Författaren har läst och studerat de många brev som Lady Arabella Stuart lämnat efter sig så den historiska äktheten finns helt klart där. När jag läser en historisk roman vill jag verkligen förflyttas till den tid boken utspelar sig i samtidigt som jag även vill känna historiens vingslag. Detta får jag verkligen i Flickan i glastornet. Lady Arabella Stuarts liv är ytterst fascinerande att läsa om samtidigt som det ger en stark skildring över kvinnors liv under denna tiden. För Arabella med sitt kungliga blod så var hon i mångt och mycket för många människor en spelpjäs som kunde utnyttjas i diverse intriger och politiska ränker. Med ömsinthet och värme skildrar författaren hennes hårda och väldigt ensamma liv. Längtan efter friheten och kärleken finns där hela tiden. Det långsamma tempot och den lågmälda tonen passar väl in på Lady Arabella som person. Tillbakadragen, tystlåten men samtidigt med en stark inre kärna måste hon spela spelet och hålla masken på så många sätt.

Jag är väldigt tacksam för att jag fick möjligheten att läsa Elizabeth Freemantles starka skildring som berörde mig starkt. Och jag kan varmt rekommendera boken för alla som är förtjusta i historiska romaner.

Betyg: 4 / 5
Boken kommer från: Rec-ex från Lind & Co, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Boklysten