måndag 21 augusti 2017

Leon av Kallentoft & Lutteman

Mons Kallentoft & Markus Lutteman, Leon  

Handling:
”Rummet är trångt och svettigt, luften dallrande av
primitiv upphetsning.
Zack tittar ner på revolvern på bordet. Klockan tickar neråt.
Om han går härifrån nu dör barnet.
’Okej. En kula till.’
Rummet börjar sjuda igen. Av människor som vädrar död.”

En skoningslös lek på dödligt allvar.
Ett Stockholm som aldrig har varit mörkare eller kallare.
En stad där bara de starkaste överlever …

Vad jag tyckte:
Så fort jag läst ut första boken om Zack högg jag tag i nästa del! Det gick bara inte att vänta! Precis som i första boken så är även andra boken Leon sprängfylld av action och intensiv spänning. I Leon så skapas den mest intensiva spänningen av att Zack och hans kollegor har en tid de måste hinna före. Klockan tickar nedåt för den lilla pojken och de måste till varje pris hitta honom i tid. Priset kommer visa sig bli otroligt stort, kanske rent av för stort? Med häpnad såg jag denna vändning komma och insåg hur skickliga författarna verkligen är på att bygga upp sin historia där man verkligen får sig en chock vid vissa vändningar.

Lika välskrivet som första boken med ett rappt och drivet språk, korthuggna meningar varvat med längre skapar ett hetsigt flöde som emellanåt blir lite jobbigt att läsa. Zacks drogproblem drar honom allt längre ned i mörkret och frågan är tillslut om han rent inte ska gå under därnere på botten.  Hans anknytning till Stockholms undre värld gör också denna serie en aningen speciell. En fot inom polisen och en halv fot i den kriminella världen ger två viktiga perspektiv som skapar både konflikter och spänningar inte bara för Zack. Jag gillar också skildringen av vänskapen mellan Zack och Abdula som i denna bok lyfts fram en hel del.

Smart, driven och tätt spänning med hög actionnivå! Det tog inte många dagar innan jag högg in på del tre!

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Från den egna bokhyllan
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Fantastiska berättelser, Mysterierna,

söndag 20 augusti 2017

Hemmet av Mats Strandberg

Mats Strandberg, Hemmet 

Handling:
Joel är tillbaka i småstaden där han växte upp. Han har tvingats bli förälder till sin mamma Monika, som nu ska flytta in på demensboendet Tallskuggan. På hemmet jobbar Joels barndomsvän Nina. De har inte pratat med varandra sedan tonårens smärtsamma avsked.

Monika blir snabbt sämre när hon flyttat in på avdelning D. Hennes utbrott alltmer våldsamma. Och hon tycks veta saker som hon inte borde känna till. Det är nästan som om något okänt tagit över henne. Nu förs Joel och Nina åter samman för att rädda Monika och sig själva.


Vad jag tyckte:
Mats Strandberg fick mig att aldrig någonsin i hela mitt liv åka färja igen, och då var jag redan rädd för färjor innan, genom sin bok Färjan. Men trots detta kunde jag inte låta bli att läsa Hemmet för vem älskar inte att bli ordentligt skrämd ibland! Ja ok kanske inte alla men jag gör det =)

Hemmet är en skräckroman som utspelas på en helt oväntad plats som ändå är ett helt klockrent val. Jag har själv jobbat en kortare tid på just ett demensboendet och där finns en säregen känsla av vemod och avsked på just den platsen. Tyckte jag då när jag jobbade där. Just här placeras Mats Strandberg sin nya skräckroman. På plats där de äldre befinner sig långt in i demensens dimma och därför är helt försvarslösa inför det okända som tagit sin innanför väggarna på boendet. Ingen kan förstå dom längre och rädslan som de känner förmedlas med ömsinthet och medmänsklighet. Det kryper längs hela ryggen när jag läser Tallskuggans boendes egna delar. Flera gånger kikar jag nervöst omkring mig, blinkade inte lampan till där? Vem står ute i hallen? Åh det var bara tvättställningen. Men var där inte ett konstigt ljud ute i köket? Så här håller jag på under hela läsningens gång och ändå kan jag inte sluta! Vettskrämd och andlös tar jag mig igenom boken, sida för sida. Mats Strandbergs skräck är inte en skräck som känns främmande utan den är istället otäckt vardagsnära.

Detta beror mycket på att Hemmet är så mycket mer än bara skräck. Det är en kärleksroman också, om kärleken mellan föräldrar och barn, om barndomsförälskelser och kärlek till livet. Det är en hyllning till en mor och en roman om förlåtelse och försoning. Hemmet är också en ömsint skildring av hur det är att bli äldre, att börja tappa bort sig själv och om att vandra vilse i demensens mörka dimma. Vissa stunder när Joel bryter ihop över det svåra han går igenom när han ser sin mamma gör så ont i mig. Jag har själv haft nära anhöriga som jag förlorade i demensens dimma långt innan de gick bort. Mats Strandberg skriver så hjärtskärande äkta och innerligt att det berör mig djupt. Vår allas rädsla inför att bli äldre finns där som en röd tråd genom, skräcken över den tid som kommer och om man själv kommer förlora sig i demensen dimmor. Nina tillhör också ytterligare ett element där Joel är det anhörigperspektiv så är Nina perspektivet inifrån äldreboendet. Här kan Strandberg lyfta fram den tyvärr ständigt aktuella debatten om äldrevården och om de människor som varje ger allt för att våra äldre så få det så bra som möjlig.

Så förutom att bli vettskrämd blir jag också känslomässigt dränerad när jag läser Hemmet. Jag var helt slut när jag läst klart boken!

Ett stort plus i kanten för det ursnygga omslaget! Som jag dock fick vända upp och ned när jag skulle sova!

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Lånebok från biblioteket
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Med näsan i en bok, I hyllan, Vargnatts bokhylla


lördag 19 augusti 2017

Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg

Ewa Klingberg, Manglade dukar och vikta linneservetter 

Handling:
Utan att riktigt förstå hur det gick till så har Felicia blivit med hus. Inte en vanlig villa, utan en stor fastighet med hyresgäster som nu är hennes ansvar. En av lägenheterna ska hon inreda till sig själv.
När Felicia möter den attraktive antikhandlaren Jonathan som vill fylla hennes bostad med tidstypiska möbler vänds hennes liv upp och ned. Felicia tar tacksamt emot inredningshjälp från Jonathan, men vad varken Felicia eller Jonathan känner till är att en av möblerna döljer en gammal hemlighet … Denna hemlighet leder till Nanny, en ung kvinna som arbetar som piga i ett välbemedlat hem i Karlskrona år 1851.
Ensamheten blir plötsligt ett virrvarr av nya bekantskaper, de gamla murriga väggarna får nytt liv och Felicias sårade hjärta tinar upp. Men hur ska hon hantera en kärlek som är omöjlig redan från början?
Vad jag tyckte:
Manglade dukar och vikta servetter är en otroligt charmig och förtjusande feel-good roman som verkligen tilltalade mig på så många sätt. Vi får följa två olika tidslinjer, en i slutet på 1800-talet och en i nutid. Via ett möblemang kommer dessa två linjer att så småningom att mötas på det mest oväntade sättet. Den historiska delen berättas av Nanny som arbetar som piga/kammarjungfru i en av de finare familjerna i Karlskrona. Jag upplever det som att författaren varit väldigt noggrann med att få de historiska detaljerna att stämma för det känns verkligen som jag förflyttas bakåt i tiden. Med hjälp av små detaljer som möbler, kläder, mat och människorna i sig så får jag mig en fin inblick i unga Nannys liv och svårigheter. I nutiden är det Felicia som står för berättandet. Henne har jag lite svårt för emellanåt, ibland vill jag säga åt henne på skarpen att räta på ryggen och ryt till ordentligt för en gångs skull! Men ändå charmas jag av henne och när boken är slut så känns det riktigt tråkigt att behöva lämna henne. Tur är då att jag vet att där är en bok till på väg!

Ewa Klingbergs språk är behagligt att läsa, mjukt och runt vilket skapar en riktigt angenäm lässtund. Jag såg verkligen framemot att få sätta mig ned och läsa vidare i boken. I Manglad dukar.... ryms också en hel del kärlek och romantik som vävs in på ett väldigt trevligt och lättsamt sätt. Här finns också gott om utrymme för vänskap och en dos allvar som skildras med värme och glimten i ögat.

Manglade dukar och vikta linneservetter är en mysig och charmig berättelse som jag varmt kan rekommendera!

Ewa Klingberg driver dessutom en mycket trevlig bokblogg,  Holavedsbrudar, så kika gärna in där!

Betyg: 4/5
Boken kommer från: Rec-ex från Historiska media, Tack!
Andra som skrivit om boken: I hyllan, Lottas bokblogg, Boktanken, Boklysten

fredag 18 augusti 2017

En man från ingenstans av Greg Hurwitz

Greg Hurwitz, En man från ingenstans
Översättare: Gabriel Setterborg

Handling:
Evan Smoak växte upp i den topphemliga organisationen Orphan, en gren inom det amerikanska försvarsdepartementet. Där tränades han till att bli en briljant lönnmördare – tills han en dag hoppade av och blev Nowhere Man, utsatta människors sista hopp. 

Att lämna Orphan gör man dock inte ostraffat … Neddrogad och förvirrad vaknar Smoak upp i en luxuös säng, utan en aning om var i världen han befinner sig. Vet hans kidnappare om att deras gisslan är en av världens skickligaste mördare? I sin fångenskap nås Evan av ett desperat rop på hjälp och som alltid agerar han fullt ut när någon befinner sig i verklig nöd.


Vad jag tyckte:
Jag blev riktigt förtjust i Hurwitz första bok om Evan Smoak som heter Vem är Evan Smoak. Här är då andra boken och ja jag blev lika förtjust denna gången. En man från ingenstans har en helt annan iscensättning än första boken vilket jag tycker är både spännande och intressant. Det skapar förnyelse samtidigt som det fördjupar den redan pågående historien om just Evan Smoak på ett riktigt snyggt sätt.  Jag jämförde i min recension om den första boken Evan Smoak med James Bond. Nu måste jag lägga till James Bond korsad med MacGuyver!

En man från ingenstans är actionfylld trots att vi under större delen av boken befinner oss på en och samma plats faktiskt. En författare som lyckas skapa en så tätt och intensiv spänning som ändå till största delen utspelas på en och samma plats gör mig riktigt imponerad. Dock så blir det efter ett tag, typ efter minst det tredje flyktförsöket lite  " Åh men herre gud kan de inte ge sig någon gång!".
Som jag nämnde här ovan så leder även denna historia till att vår kunskap om Evan Smoak fördjupas på ett riktigt bra sätt. Författaren addera fler sidor till honom och gör honom än mer mänsklig.

Boken slutar naturligtvis med en rejäl cliffhanger och jag kommer definitivt läsa nästa del med!

Betyg: 4/5
Boken kommer från: Rec-ex från Bokfabriken, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Bokföring enligt Monika,

Helgfråga V.33- Ljudböcker


Då var det helg igen och dags för Mias helgfråga! Jisses vad veckan gått fort ändå, sängliggandes denna vecka men ändå har tiden bara försvunnit! Märkligt det där hur fort tiden kan gå.

Denna lyder den såhär: Vad tycker du om ljudböcker? Bonusfråga: Vad jobbar du med?

Jag gillar själva idén med ljudböcker och tycker de är ett utmärkt komplement till vanliga böcker. Men för egen del så fungerar det inte. Det är inte så att jag somnar utan jag kan inte fokusera på det jag lyssnar på. Jag zoomar ut och det blir bara brus, det händer väldigt lätt även när jag exempelvis tittar på tv eller film eller lyssnar på musik. Trötthet, den sk fibrodimman samt utmattningssyndromet har gjort att detta numera är mer vanligt än undantag tyvärr. Så nej inga ljudböcker för min del

Bonusfrågan: Jag är sjukskriven på heltid men hoppas på att få börja arbetsträna till hösten. Tidigare har jag jobbat inom hemtjänsten, inom äldrevården, biblioteksassistent och lokalvårdare.

Jag ser dig av Clare Mackintosh

Clare Mackintosh, Jag ser dig
Översättare: Mia Gahne

Handling:
En dag upptäcker Zoe Walker ett foto på sig själv bland småannonserna i en Londontidning. Utan förklaring, utan hänvisning till någon hemsida. Det bara finns där – ett grynigt svartvitt foto och ett telefonnummer.
Hon visar upp det för sin familj, men de är övertygade om att personen på fotot bara är någon som liknar Zoe. Dagen efter finns en ny annons på samma plats i tidningen med en bild av en annan kvinna. Och dagen därpå ytterligare en.
Är allt bara ett misstag? Ett underligt sammanträffande? Eller är det någon som håller koll på dem … Zoe är fast besluten att ta reda på sanningen bakom bilderna
Vad jag tyckte:
Clare Mackintosh första bok Jag lät dig gå golvade mig totalt och det var med viss ängslan jag tog mig an hennes andra bok Jag ser dig. Den där andra boken som kan vara så svår att toppa den där dundersuccén som första boken blev. Men jag hade inte behövt oroa mig! Clare Mackintosh bevisar här i sin andra bok att hon är en författare att räkna med. Återigen skriver hon en tätt, intensiv och helt oförutsägbar psykologisk thriller som håller mig som läsare på halster hela vägen igenom.

I sin nya bok tar Clare Mackintosh upp ett väldigt aktuellt ämne som hon sedan vrider och vänder på helt på sitt eget sätt. Hon skapar vändningar där man minst anar det och när man precis tror sig ha en liten aning om vad som pågår så slänger hon en detalj eller en ledtråd som visar en i helt ny riktning. Det kryper i mig av obehag för det som Mackintosh lyfter fram i sin bok är hur vidöppet det digitala samhället kan vara och hur farligt lätt det kan vara att helt fel person får tag i dina mest privata ögonblick. Foton, kontaktinformation, personlig tycke och smak, vänner och familjer, allt du delar med dig kan användas av fel personer för helt fel syfte. Hur längre in jag kommer i boken så det långsamma tempot Mackintosh använder sig inte något som stör mig längre utan istället bidrar det till att sitter som på nålar och väser fram order åt de olika karaktärerna! Ni vet lite som man gör när tittar på skräckfilm och sitter i soffan och skriker nästan åt karaktärerna att "NEJ! Går inte ned i den mörka källaren där lamporna helt plötsligt är sönder!"  Ännu mer obehagligt blir det när författaren i kortare stycken vänder sig direkt till mig som läsare med uppmaningar och dylikt. Sjukt otäckt!

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Rec-ex från Lind & Co, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Boklysten, Vargnatts bokhylla, Mysterierna

fredag 11 augusti 2017

Vit syren av Cecilia Sahlström

Cecilia Sahlström, Vit syren 

Handling:
Försommaren är sådär ljuvlig som bara en försommar kan vara, men den lundensiska idyllen blir snart dunkel. En ung tjej hittas brutalt utnyttjad i Stadsparken. I sin hand håller hon en syrenkvist.
Kommissarie Sara Vallén vid våldsroteln i Lund blir tilldelad fallet. Hennes verklighet svänger snabbt och utredningen kompliceras när hennes son misstänks för brottet. Men hennes son skulle aldrig göra någonting sådant. Aldrig.

Vad jag tyckte:
Vit syren är en deckare som bjuder på ruggig handling med ond bråd död och där barn/ungas utsatthet i dagens vidöppna samhälle. Där det är så lätt att några faller utanför samhällets social nät och där tryggheten gått förlorad. Boken tar dessutom upp ett ämnen som berör mig starkt och som det stundtals är riktigt jobbigt att läsa om, nämligen övergrepp mot barn.  Författaren har själv arbetat som polis vilket märks tydligt i berättelsen. Det känns verkligen som att den som skriver besitter kunskaper och erfarenheter kring ämnet vilket ökar trovärdigheten. Samtidigt som det också ökar den obehagliga känslan just för att detta är något som skulle kunna hända var som helst och när som helst.  Här finns en vardaglig och äkta realism som gör Vit syren till en deckare som verkligen sticker ut i mängden.

Vit syren bjuder på rappt och drivet språk . Dock haltar det till lite och jag upplever vissa stycken lite klumpiga i sin formulering. Men det är lätt att se förbi då jag verkligen fastnar i berättelsen som sådan. Däremot upplever jag att hela historien kring Sara Vallén och den relation som finns med känns onödig. Den är hastigt påkommen och skulle lätt kunna ha strukits utan att boken tappat på det, snarare tvärtom. Möjligen får detta en förklaring i kommande delare och/eller fördjupas mer så att det får en mer naturlig plats i berättelsen. Däremot gillar jag verkligen hur författaren skildrar Sara och hennes exmake Göran, hur de kan stå över små petitesser för att istället gå samman för att hjälpa deras son. Denna del av det privata vardagliga livet får författaren gärna fortsätta utveckla och bygga vidare på. För jag gillade detta skarpt då det skänker hopp och värme i det mörker och förtvivlan som annars råder i boken.

Jag gillar också att läsa deckare som utspelar sig på ställen jag faktiskt känner till. Nu är jag inte i Lund var och varannan dag men jag har varit där och känner igen vissa platser och ställen som beskrivs i boken.  Jag ser framemot kommande delar och hoppas på att författaren fortsätter lyfta fram viktiga och aktuella ämnen. Även om det kan vara svårt att läsa om är det också viktigt att läsa och inte blunda för det.

Vit syren är en skrämmande bra debut och jag ser framemot att få läsa mer av författaren!

Betyg: 3+ /5
Boken kommer från: Rec-ex från Bokfabriken, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Bokhyllan, Zellys bokhylla, Fantastiska berättelser,  Ylva kort och gott


Helgfrågan: v 32 Höstens planer


Nu var det rätt längesedan jag var med och svarade på Mias helgfråga. Semester och sommar  i kombination med ett svårt skov av fibromyalgin har gjort att det varken funnits ork eller lust att hålla igång bloggen. Men har börjat lite smått med bloggen igen, smärtorna och tröttheten verkar aldrig ge sig och att sitta här kan i alla fall skapa en stunds distraktion från allt.

Veckans helgfråga lyder såhär: Vad ser ni framemot att göra i höst?
Bonusfråga:  Vad är du svag för i godis eller snacksväg?

I höst hoppas jag på att kunna fortsätta eller rättare sagt påbörja en ny arbetsträning på en ny arbetsplats. Jag hoppas också att jag kan komma igång ordentligt med yogan i höst med förhoppningar att detta ska ge någon form av lindring åt min fibromyalgi. Dessutom hoppas jag på att fler dagar där smärtorna och tröttheten håller sig under 5 på smärtskalan, vilket var några månader sen det sist hände. 

I bokväg så är det främst Kristianstads bokfestival jag ser framemot, jag och mamma ska dit och jag hoppas på en riktigt trevlig dag. Jag hoppas också att läsningen kommer igång snart igen, under slutet här på sommaren så har det varken funnits ork eller lust att läsa faktiskt. 

Som svar på bonusfrågan så måste jag säga att choklad i alla dess former är favorit här! Eller rättare sagt all choklad som inte innehåller nötter! På fredagar brukar jag och sambo också unna oss glass och då gärna i form av Ben & Jerry!

Balthasar Bruns detektivbyrå: Mysteriet med den försvunna katten av: I.V Steinman

I.V Steinman, Balthasar Bruns detektivbyrå: Mysteriet med den försvunna katten
Översättare: Helena Stedman

Handling:
Mitt under ett segt och trist sommarlov får Henny syn på en intressant lapp på bibliotekets anslagstavla. På lappen står det att en detektiv letar efter en assistent. Henny blir nyfiken och söker upp detektiven, som heter Balthasar Brun och är en gammal man med krulligt hår och en stor pipa i mungipan.

Balthasar är tveksam till om en liten flicka verkligen klarar av att vara assistent till en äkta mästerdetektiv, så Henny gör en överenskommelse med honom: Om hon klarar av att leta rätt på en försvunnen katt på max en vecka, så får hon jobbet. Och plötsligt är sommarlovet inte så segt och trist längre…

Vad jag tyckte:
Boken med den väldigt långa titeln riktar sig mot barn i mellanåldern men fungerar fint för en vuxen med att läsa. Det är en både charmig och väldigt tilltalande berättelse där de fina små teckningarna bidrar väldigt mycket till själva berättelsen. Boken är lättläst med tydlig text och stora bokstäver, för mig som vuxen går det ju väldigt fort att läsa boken. Men det var en mycket trevlig lässtund där jag skrattade högt ett par gånger. Här finns gott om underfundigheter och kvickheter som verkligen är tilltalande.

Det är lite som att läsa en Kitty-bok som är riktad och skriven för yngre läsare. Jag blev väldigt förtjust i den och jag hoppas den får många läsare. Passar fint till läsare som vill har något som är lagom spännande och med lite klurigheter i sig.

Betyg: 3+/5
Boken kommer från: Rec-ex från Modernista förlag, Tack!
Andra som skrivit om boken:

onsdag 9 augusti 2017

Veckans topplista v.32: Frankrike

En ny vecka och en ny topplista från Johannas deckarhörna. Denna vecka handlar topplistan om Frankrike. Ett land jag sällan besöker med böckernas hjälp men några enstaka gånger händer det. Så jag tar en mix av några jag har läst och några jag vill läsa!

De tre jag har läst:

De två jag vill läsa:
  • Georges Simenons böcker om kommissarie Maigret. Såg de två tv-avsnitten som gick på tv för ett tag sedan och blev väldigt nyfiken på böckerna.
  • Laetita Colombani, Flätan låter som en bok helt i min smak. Tre kvinnor, tre länder, tre livsöden. 

måndag 7 augusti 2017

Ung kvinna saknad av Clarie Douglas

Clarie Douglas, Ung kvinna saknad  
Översättare: Carla Wiberg

Handling:
En natt för tjugo år sedan försvann Sophie Coller. Hon lämnade ingenting efter sig, förutom en ensam sneaker på den gamla piren och ett stort tomrum i hjärtat på sin bästa vän Francesca. Nu har en kropp hittats, och Francesca dras tillbaka till den kuststad som hon så länge försökt glömma. Kanske kommer sanningen om vad som hände Sophie till sist att komma fram. Ändå börjar Francesca önska att hon inte hade återvänt.

Vart hon än vänder sig möter hon spöken ur sitt förflutna. Samma gamla ansikten, samma tillhåll, som i hennes ungdom. Men om någon vet vad som faktiskt hände Sophie den där kvällen måste hon ändå få veta. Det är bara det att den sortens avslöjanden kan kosta en allt man håller kärt: familj, psykisk hälsa, till och med livet


Vad jag tyckte:
Ung kvinna saknad är en spänningsroman med ett lågmält tempo men där spänningen absolut inte saknas. Långsamt, lager för lager avslöjas sanningen om det som har hänt.  Ung kvinna saknad är stämningsfull med en stark ton av vemod och sorg. Jag gillar att följa Francesca både då och nu, se skillnaderna och hur minnet kan skapa falska bilder av det förflutna samtidigt som det man tror sig har sagt och gjort visar sig skilja sig när man granskar det förflutna när åren gått. Perspektiven skifta genom att man följer Sophies dagboks anteckningar skrivna för 18 år sedan men i nutiden är det Francesca som har rösten i nutiden.

Mörka skiftningar och stämningsfylld atmosfär skapar en läsvärd och spännande roman som är lättläst på ett bra sätt. Det finns en touche av det övernaturligt, en liten doft av spökhistoria som verkligen passar väl in. Det tar inte över utan bidrar bara till att skapa den mörka stämningen och lägger ett lager av mystik över det hela som är riktigt välgjort. Jag tycker författarens val av plats är riktigt bra, en typisk engelsk kuststad som om somrarna är fylld av liv och rörelse och folk men under vintern är tom och ödslig. Perfekt scen för just denna historien!


Betyg: 3+/5
Boken kommer från: Rec-ex från Louise Bäckelin förlag, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Mysterierna, Vargnatts bokhylla, I hyllan, Just nu Just här

torsdag 3 augusti 2017

Veckans topplista v.31: Crimetime


Jag har precis som Johannas deckarhörna tidigare följt Top Ten tuesday men nu är det väldigt längesedan jag fyllde i  någon lista. Som Johanna säger så har ämnen och listorna blivit allt märkligare och knepigare. Detta har lett till att Johannas deckarhörna skapat en egen topplista, en för varje vecka! Flera spännande ämnen utlovas! Så för att få igång bloggen ordentligt så tar jag och svarar på den första topplistan som lämpligt nog handlar om deckare! Inspirerat av helgens Crimetime-festival som går av stapeln nu i dagarna.

Veckans lista handlar om:  topp fem "nya" deckarförfattare som jag precis upptäckt och gärna vill läsa mer av.

  • Camilla Läckberg. I samband med att jag läste Häxan så upptäckte jag, typ hundra år efter alla andra, hur bra hon faktiskt är!
  • Pontus Ljunghill har kommit ut med två böcker, En osynlig samt Lykttändaren. Jag har läst båda men hoppas innerligt att han skriver fler i samma stil.
  • Jane Harper imponerade stort på mig med sin thriller Hetta och jag hoppas innerligt att även hennes kommande böcker översätts till svenska.
  • Maria Lang har jag också helt nyligen upptäckt! Första boken Mördaren ljuger inte ensam bjöd på mycket härlig läsning och jag kommer definitivt läsa mer av henne så fort jag kan
  • Ann Rosman är också en helt ny bekantskap. Men hennes första bok Fyrmästarens dotter lockar mig verkligen till att läsa fler av henne.

Selfies av Jussi Adler Olsen

Jussi Adler-Olsen, Selfies 
Översättare: Leif Jacobsen

Handling:
Avdelning Q håller som vanligt till i Köpenhamnspolisens källarrum, men står nu inför stora utmaningar. Dels vad gäller arbetet, men också på det personliga planet. Gruppens sammanhållande länk Rose har nämligen sjunkit ner i en psykos vars trådar leder långt tillbaka in ett mörkt förflutet. Ett förflutet där ett grymt brott kan ha begåtts. 

Det har kommit ledningen till känna att uppklarningsstatistiken för Avdelning Q ligger långt under det förväntade. Utan Roses hjälp måste de tre återstående medlemmarna – den karismatiske ledaren Carl Mørck, mystiske Assad och det senaste tillskottet Gordon – kämpa för att övertyga dem om att de ska få fortsätta sitt arbete. Samtidigt hittas en äldre kvinna mördad i Kongens Have och en galen bilist har inlett en dödlig jakt på unga kvinnor, medan nya brott planeras på en helt annan plats. Har händelserna ingenting med varandra att göra, eller finns ett samband begravt någonstans?


Vad jag tyckte:
Jag tyckte att Jussi Adler-Olsen tappat farten lite i hans förra bok Den gränslösa och därför var jag lite tveksam inför att läsa hans nya Selfies. Men efter att mamma pratat sig galet varm om boken så var jag bara tvungen att läsa. Och vilken tur att jag gjorde det! För i Selfies så tycker jag att Jussi Adler-Olsen är sig själv igen.  Det är lite som att läsa hans första böcker igen, inte för att det är samma historia eller bok men den uppkäftiga tonen, den bitska stilen blandat med mängder av action och otroligt fascinerande människoödena gör att jag återigen faller handlöst för hans bok. Selfies är en smart och väl i genomtänkt berättelse som lyfter fram många dagsaktuella ämnen som dagens ytliga och egocentrerade samhälle. Men som också berör hur det ens uppväxt och barndom formar en och kan skapa livslånga sår inom en.

Jag gillar också verkligen att vi i denna bok får lära känna Rosie ännu mer och hennes berättelse berör mig väldigt starkt. Jag får nu en helt ny bild av henne som gör att de andra böckerna faller på plats på ett helt nytt sätt. Dessutom gillar jag att den nya karaktären Gordon får ta lite mer plats i denna boken. Dessutom älskar jag Assad och hans eviga kamelskämt!

För mig blev Selfies verkligen en kär återkomst till en författare som jag tyckt tappat glöden något i hans senaste två böcker. Både mamma och jag upplevde en känsla av farväl i denna boken, som om författaren försöker knyta ihop säcken och stänga ned Avdelning Q. Jag hoppas innerligt att vi båda har fel för jag vill verkligen läsa mer!

Betyg: 4+/5
Boken kommer från: Lånebok från biblioteket
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Dast magazine, I hyllan

Månadens favoriter ( Juli)

I juli blev det betydligt mindre läst än vanligt men orken har inte funnits där. Dessutom har jag varit väldigt dålig med svåra skov av min fibromyalgi. Men jag har läst och jag är glad för det, hellre lite än ingenting alls!

  • Inte för nära av Collen Oakley. En charmig och hjärtevärmande feel-good
  • Hemligheternas skafferi av Caroline Säfstrand. Känslosam kärlekshistoria om hemligheter, livet och döden.
  • Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg. Ännu en charmig feel-good som bjud på både fniss och lite hjärtsnörp.
  • Fyrmästarens dotter av Ann Rosman visade sig vara en mycket trevlig och välskriven svensk deckare som jag definitivt kommer läsa mer av.

Bubblare: Fortsättningen om Evan Smoak var inte riktigt i samma klass som första boken men bjöd ändå på hisnande action och späninng, boken heter Mannen från ingenstans och är skriven av Gregg Hurwitz.  Tony Parsons Murderbag visade sig innehålla en något annorlunda deckare med både intressanta karaktärer och spännande innehåll.

söndag 23 juli 2017

Warriors: Ut i det vilda av Erin Hunter

Erin Hunter, Warriors: Ut i det vilda
Översättare: Lena Olsson

Handling:
"Endast eld kan rädda vår klan."
Profetian är mystisk, men klanledaren Blåstjärna litar på budskapet från förfäderna. Hotet mot katterna i Åskklanen växer sig nämligen starkare för varje dag som går.

I generationer har de fyra kattklanerna delat upp skogen enligt lagarna som deras förfäder en gång stiftat. Men tiderna förändras och alla respekterar inte längre kodexen som styr krigarkatternas liv. Samtidigt blir den lömska Skuggklanen alltmer aggressiv och stolta krigare dör i de våldsamma striderna mellan klanerna.

En dag vågar sig den nyfikna huskatten Rost ut i skogen och han dras omedelbart in i kampen. Men klarar en vanlig huskatt det hårda livet bland vildkatterna? Har han styrkan att överleva när han beger sig ut i det vilda? 

Vad jag tyckte:
Ut i det vilda är första boken i en serie som handlar om vilda katter. Jag var länge tveksam om detta skulle vara något för  mig för jag har nämligen svårt med djur som pratar i böcker. Vet inte riktigt varför jag inte gillar detta men trots det så bestämde mig jag mig för att ge Erin Hunter en chans. Här är det ju verkligen djuren som för talan, i denna första bok närmare bestämt tamkatten Rost samt den kattklan han möter i skogen. I början tar det emot en del och jag kommer inte riktigt in i boken. Men så en dag bestämmer jag mig för att verkligen sätta mig och läsa koncentrerat och med fokus på boken och inget annat. Och se då släpper det allt! Historien växer och snart har jag helt glömt bort att det är katterna som för talan. Erin Hunter gör en distinkt skillnad här när det gäller dialoger som jag tycker är riktigt snygg och det är istället för "Varmt väder idag sade han" så skriver hon " Varmt väder jamade han".

Ut i det vilda är en berättelse om mod och vänskap, om lojaliteter och tillit men också om svek och lögner, om döden och mörka hemligheter. Via tamkatten Rost som blir medlem i Åskklanen så får vi också på ett naturligt sätt en introduktion till vildkatternas liv, om de olika klanerna, om deras tro och hur familjerna är uppbyggda.

Här finns både charmiga karaktärer, humor och massor av värme. Jag blir väldigt förtjust i boken och kommer definitivt läsa fler böcker i serien så fort jag hinner. Jag lånade ut min bok till min kära mamma ( nu pratar man ju egentligen inte om en dams ålder men kan säga att hennes ålder är ca 55+) och hon blev också väldigt förtjust i boken och ser framemot att få läsa fler böcker! =) Så Ut i det vilda är en bok som passar utmärkt både för de yngre läsarna, de lite äldre som jag (35) och mamma!

Betyg: 3+ /5
Boken kommer från: Rec-ex från Bokfabriken, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Prickiga Paula, Carolina läser, Bokhuset

Månadens favoriter ( Juni)

Lite sent men här kommer mina fyra favoriter för Juni månad! Det blev väldigt mycket läst i juni, mycket för att jag i stort sett var sängliggande hela månaden och läsningen fungerar väldigt bra som distraktion när smärtorna är för svåra. Det blev många bra böcker lästa i juni och här kommer mina fyra favoriter och några bubblare!


  • Hetta av Jane Harper var en vass och välskriven debut som bjöd på intensiv spänning.
  • Hemmet av Mats Strandberg bjöd på nervpirrande skräck som gjorde att jag inte våga släcka lampan på natten!
  • Zack av Mons Kallentoft och Markus Lutteman. Sist av alla så läste jag den hyllade första boken om Zack och jag har nu slukat resten av serien! Sista boken ligger i läshyllan och väntar men sparar lite på den faktiskt!
  • Den gyllene hårnålen av Maria Gustavsdotter var en kärleksfull och känslomässig berättelse som verkligen berörde mig.

Bubblare är Clare Mackintoshs nya bok Jag ser dig som bjöd på nästan lika bra läsning som hennes första bok, Pernilla Ericsson med den ruggigt otäcka Spåren vi lämnar efter oss, Clarie Douglas med sin mystiska spänningsroman Ung kvinna saknad samt Elizabeth Fremantles maffiga roman om Lady Arabella Stuart som jag efter ett visst motstånd i början slukade.

Hej igen!

Det blev en oväntat lång paus men i början av juni gick min fibromyalgi in i ett riktigt tufft skov och jag blev återigen sjukskriven på heltid. Därefter har jag nu haft semester i två veckor varav den ena tillbringades i en stuga långt ut i de västmanländska skogarna! Dock så kostade denna veckan på med de långa bilresorna och ansträngningen i att bo borta i en stuga utan el och vatten. För så är livet med fibro, allt kostar men ibland så måste man ta den kostnaden för annars så kommer man aldrig upp ur sängen.

Två veckor semester kvar nu därefter får vi se hur det blir till hösten. Jag hoppas på mer arbetsträning men det återstår att se vad kroppen orkar med. Just nu är det en dag i taget som gäller. Har även tappat läslusten en aningen och alla de där bokhögarna känns mer stressande än kul. Även här gäller samma regel, en dag i taget, läsa om jag vill och orkar, läsa vad jag vill och försöka njuta av läsningen. Så ordnar det sig nog i slutänden. Blogga kommer jag göra när jag orkar, beta av främst rec-exen och tar de andra om jag orkar och känner för det. Litet i taget helt enkelt.





tisdag 27 juni 2017

Zack av Mons Kallentoft & Markus Lutteman

Markus Lutteman & Mons Kallentoft, Zack 

Handling:
ALLA HJÄLTAR FÖDS UR TRAGEDIER

Fyra asiatiska kvinnor hittas brutalt avrättade i en lägenhet. En femte dumpas svårt stympad utanför Södersjukhuset. Att döma av hennes sargade kropp har hon blivit attackerad av hundar.

Tjugosjuårige Zack har gjort kometkarriär inom Stockholmspolisen. På dagarna är han en driven kriminalinspektör vid Särskilda enheten. På nätterna flyr han verkligheten med droger på klubbar. Han vet att det inte kommer att hålla, men de blodiga minnena från hans barndom driver honom mot avgrunden.

Jagad av polisens internutredare försöker Zack tillsammans med kollegan Deniz att lösa den värsta mordvågen i Sveriges moderna historia. Handlar det om kvinnohat, rasism eller människohandel? Det enda som är säkert är att fler kvinnor kommer att dö om de inte hittar mördaren.

Vad jag tyckte:
Ibland blir man minst sagt förvånade över varför man inte läst en viss bok. Just Zack är en sådan bok för mig. Jag har läst en massa positivt om den, fick tom hem boken i form av en pocket från Bookmark förlag men ändå har det dröjt innan jag läst den. Men nu har jag då äntligen gjort det och jädra vilken häftig bok detta är! Det är högt tempo, snabba växlingar, intensivt och fruktansvärt spännande. Zack är verkligen en anti-hjälte, trasig och missbrukare, med ett tungt förflutet bakom sig. Men de båda författarna lyckas göra denna trasiga och besvärliga person till något levande och äkta samtidigt som de lyckas hålla honom bort från skitstövel-gränsen. Ofta möter man just denna sort av poliser i deckare, missbrukare, bittra, ungkarlar med mörkt förflutet och svår barndom. Dessa förvandlas lätt till ynkliga skitstövlar som trampar på allt och alla och verkar inte bry sig om att de kör fram som ångvältar. Dessa figurer är inte lätta att tycka om eller ens  uppbåda intresse för att läsa om. Men Zack sticker ut, han balanserar på gränsen och ibland trampar han verkligen över och gör de som står honom nära illa. Dock så verkar han genuint vilja dom väl och han försöker verkligen ställa saker till rätta. Zack är en karaktär som fastnar hos en och som växer dels under denna första boken men också i de kommande delarna. Riktigt snyggt gjort av författarna måste jag säga. Deniz som också har en stor del i berättelsen är också även hon en intressant karaktär som jag verkligen gillar. Samt Zack barndomsvän Abdula, det är starkt skildrat deras vänskap och historia.

Dessutom så har de båda författarna skapat en hisnande berättelse som är full av högexplosiv spänning och fartfyllda scener. Emellanåt sitter man och skakar lite på huvudet, för inte jagar man folk i den polisiära verkligheten genom att hoppa runt mellan balkonger...Men det tar dock inte många sekunder innan man glömmer bort sina invändningar för man har inte tid att funderar på sådant när tempot är så högt som i denna bok. Själva fallet som Zack står inför är både mörkt och vansinnigt otäckt, det skär i hjärtat när jag läser vissa delar av berättelsen. Mörkret, det skitiga och råa, våldet och vansinnet är dock välbalanserat så det blir inte för mycket utan bara lagom mycket.

Så fort jag slutat läsa denna bok så kastade jag mig över nästa del som som tur var fanns inne på biblioteket! Nu väntar jag ivrigt på del tre, Bambi som jag hoppas ska komma in på biblioteket snart. Sedan hoppas jag på den fjärde delen möjligen hittar hem till mig via förlaget  =) Om jag har tur =)

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Rec-ex från Bookmark förlag, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Bokföring enligt Monika, Bokraden

Jag ska hitta dig av Pernilla Ericsson

Pernilla Ericsson, Jag ska hitta dig 

Handling:
Ett hotat vittne.
En förrädare inom polisen.
Och en torped som inte skyr några medel.

Erlagruppens ”fixare”, Rickard Falke, befinner sig i livsfara. Han sitter inne med information som kan fälla den undre världens mäktigaste man, och klockan tickar mot en kommande rättegång. En torped får i uppdrag att tysta Rickard och får hjälp av en förrädare inom poliskåren. Utredningsteamet Erlagruppen återförenas, och med polis Liv Kaspi i spetsen påbörjar de jakten på torpeden. Hon tvingas använda all sin styrka och skicklighet för att överleva – och rädda de hon älskar mest.


Vad jag tyckte:
Jag ska hitta dig är andra delen om Erla-gruppen och denna gången är det Rickard som står i fokus. I första boken så introducerades vi för fixaren Richard som arbetar nära och djupt i den kriminella världen. Han är den som fixare det som behövs när behov uppstår men i slutet av förra boken gjorde han ett val. Ett val som visar sig ha ett väldigt högt pris och där faran för hans liv är stor.  Återigen har Pernilla Ericsson skrivit en smart och skarpsinnig thriller med spännande handling och färgstarka karaktärer. Även om fokuset denna gången ligger primärt på just Richard så får vi också en skrämmande inblick i den undre världen i Stockholm. Där rädsla gör vittnen stumma och ibland rent av försvinner.

Pernilla Ericsson har ett rappt språk med ett bra driv som skapar ett högt tempo som passar väl ihop med historien som sådan. Jag gillar också hur relationerna inom gruppen utvecklas och förändras, speciellt gillar jag att läsa om Liv och Richard.  Jag ska hitta dig är inte en regelrätt deckare även om både poliser och en hel del våld förekommer. Jag upplever boken mer som en thriller med högt tempo och intensiv spänning. Jag ska hitta dig är riktigt bra och jag ser framemot att läsa fler delar skrivna av Pernilla Ericsson.

Betyg: 4/5
Boken kommer från: Rec-ex från Harper Collins Nordic, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Lottens bokblogg, Maddes bokblogg, Vargnatts bokhylla

En aningen upprörd och arg...

Jag har funderat ett tag om jag ska skriva detta inlägg eller inte men kände att jag behöver få det ur mig. Häromdagen började jag på en svensk deckare som det lilla jag hann läsa kändes helt ok. Men så kom jag till ett stycke som gjorde mig både arg och upprörd. Jag har valt att inte skriva ut författarens namn eller ens om det är en man eller kvinna. Jag vill inte hänga ut någon och jag menar inget illa med detta inlägg. Författaren skriver rätt bra och boken som sådan verkar också helt ok. Jag hoppas på att just detta stycket är en klumpig formulering som slank förbi redigeringen.

Boken inleds med att en polis, kvinnlig sådan, återvänder till sina hemtrakter. Väl där hamnar hon direkt i ett otäckt fall. Denna kvinnliga polis är alltså berättarrösten och stycket som gjorde mig så är inleds med att polisen i fråga ska få några nya medarbetare. Så här beskriver hon då en av de nya kollegorna:

"Hon var kort och fetlagd. Det svarta långa håret såg färgat ut och makeupen var kraftig. Tjockiskläderna med inslag av svart spets gjorde att hon såg ut som en Michelingubbe förklädd till dominatrix"

Det finns så många fel i ovanstående stycke att jag knappt vet var jag ska börja! Personen som beskrivs verkar ha en mindre biroll men hur mycket hon kommer vara med vet jag ju inte då jag slutade läsa efter detta. Men varför behövs personen ens beskrivas som fetlagd? Vad har det med saken att göra? Och om man nu känner sig tvungen att beskriva personens kroppsstorlek kunde man då inte valt ett trevligare ord än fetlagd? Jag tillhör själv den gruppen av människor som i så fall skulle kunna beskrivas som fetlagd och det gör mig illa att höra hur författaren väljer att beskriva sin karaktär.

Därefter kommer stycket med tjockiskläder! Vad i hela fridens dagar är tjockiskläder? Jag som är tjock har jag då speciella tjockiskläder på mig? Är det då de ljusa capri-jeansen, den vita toppen med de gröna flamingorna samt den rosa koftan med spets på som är tjockiskläder? Eller är de kläder jag har på mig idag, just nu tjockiskläder? Alltså pyjamasbyxor, tunt svart linne och en stickad kofta. Eller vad är det för något som anses vara tjockiskläder? Finns det då smaliskläder? Alltså kläder för smala personer. Eller finns det mittimellan-kläder också? Kläder har ju naturligtvis olika storlekar för olika kroppstyper men inte visste jag att vissa kläder skulle kunna beskrivas som tjockiskläder...

Jag blir arg och ledsen för som sagt så har jag ett par kilos övervikt. Jag är nöjd med mitt utseende och störs inte av det rent utseendemässigt. Dock så stör jag mig på det eftersom jag inte känner mig helt sund och frisk med dessa extrakilona.  Mycket hänger på att jag inte kan träna på det sätt som jag skulle vilja för att kunna uppnå denna känsla av sundhet och friskhet, tidigare har jag tyckt om att röra på mig och var väldig aktiv. Inte direkt på gym men i andra former. Nu med min sjukdom så kan jag inte träna som förr, de där milslånga rundorna har krympt till ett par kilometer till exempel. Så ja jag har ett par extra kilo och är väl tjock då. Och kanske överreagerar jag lite extra. Men detta berörde mig illa och jag blev väldigt ledsen.

Jag vet inte hur boken fortsätter eftersom jag valt att sluta läsa men jag tycker det är väldigt tråkigt att författaren valt att formulera sig på detta sättet.  Boken kom ut 2013 så den är inte så gammal heller.

Vad säger ni om detta mina kära bloggläsare? Hur hade ni reagerat om ni läst ovanstående?

måndag 26 juni 2017

Flickan i glastornet av Elizabeth Fremantle

Elizabeth Fremantle, Flickan i glastornet  
Översättare: Peter Handberg

Handling:
Efter den barnlösa drottning Elisabet I:s död råder politiskt kaos i 1500-talets England.
Lady Arabella Stuart är brorsdotter till drottningen av Skottland och därmed först i tronföljden. Sedan barnsben hålls hon fånge på Hardwick Hall där hennes varje steg kontrolleras och hon hålls avskild från allt vanligt liv. Men längtan efter att styra över sig själv, att kunna bestämma vem hon ska älska, tar över.


Arabellas naiva drömmar om frihet krockar med omgivningens politiska ambitioner. Halva England vill se henne på tronen, den andra halvan vill se henne död.
Vem kan hon egentligen lita på? Den avgudade informatorn? Den mäktige farbrodern Henry? Väninnan Aemilia, poet vid hovet? Men när Arabella ber om hennes hjälp riskerar hon inte bara sitt eget liv, utan också Aemilias.


Vad jag tyckte:
Flickan i glastornet har tagit rätt lång tid för mig att läsa, inte för att boken som sådan är dålig men dock en aningen kompakt på sina ställen. Det har krävt en lite långsammare läsning för min del men har nog mer med mig själv att göra och inte boken som sådan. Flickan i glastornet är en ytterst välskriven och väldigt fascinerande berättelse om en ung kvinnas liv och öde under mitten av 1500-talets England. För mig var Lady Arabella Stuart en okänd figur ifrån det engelska hovet vilket gjorde läsningen än mer spännande. Jag tycker det engelska hovet under denna tiden är väldigt intressant att läsa om men mest fokus har för min egen del legat vid kung Henrik den 8:de och alla hans fruar. Tiden efter det har jag inte läst mycket om så det var mycket spännande att få inblick i det. Elizabeht Fremantle lyckas väl med att även för en okunnig person som mig att förstå skeendet och händelserna vid denna tiden på ett mycket bra sätt. Den stora och tydliga släktkartan i början av boken hjälper mig också att placera in boken i rätt tid och få de olika personernas släktskap att hänga ihop.

Boken har en historisk ram som bygger på verkliga personer och händelser men som återberättas i en fiktiv skepnad. Författaren har läst och studerat de många brev som Lady Arabella Stuart lämnat efter sig så den historiska äktheten finns helt klart där. När jag läser en historisk roman vill jag verkligen förflyttas till den tid boken utspelar sig i samtidigt som jag även vill känna historiens vingslag. Detta får jag verkligen i Flickan i glastornet. Lady Arabella Stuarts liv är ytterst fascinerande att läsa om samtidigt som det ger en stark skildring över kvinnors liv under denna tiden. För Arabella med sitt kungliga blod så var hon i mångt och mycket för många människor en spelpjäs som kunde utnyttjas i diverse intriger och politiska ränker. Med ömsinthet och värme skildrar författaren hennes hårda och väldigt ensamma liv. Längtan efter friheten och kärleken finns där hela tiden. Det långsamma tempot och den lågmälda tonen passar väl in på Lady Arabella som person. Tillbakadragen, tystlåten men samtidigt med en stark inre kärna måste hon spela spelet och hålla masken på så många sätt.

Jag är väldigt tacksam för att jag fick möjligheten att läsa Elizabeth Freemantles starka skildring som berörde mig starkt. Och jag kan varmt rekommendera boken för alla som är förtjusta i historiska romaner.

Betyg: 4 / 5
Boken kommer från: Rec-ex från Lind & Co, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Boklysten

tisdag 20 juni 2017

Mördaren ljuger inte ensam av Maria Lang

Maria Lang, Mördaren ljuger inte ensam 

Handling:
Rutger Hammars stuga Lillborgen ligger på Ön i sjön Uvlången i Bergslagen. Där samlar han och hans fru under en sommarhelg en handfull gäster för att umgås, bada och segla.

Men när Puck Ekstedt under en promenad överraskas av ett skyfall och tvingas fly in under en gran gör hon ett makabert fynd: en av Hammars gäster ligger där strypt med en röd sidenscarf om sin hals.

Pucks fästman Einar Bure beslutar att kontakta sin gamle vän Christer Wijk, kommissarie vid Stockholmspolisen, för att lösa fallet.

Det visar sig att gästerna alla knyts samman genom kärleksband och svartsjuka. Alla verkar ha något att dölja, men det är bara en av dem som är mördaren.


Vad jag tyckte:
Nu har jag så äntligen läst min allra första Maria Lang och som jag gillade det! Tyvärr så finns böckerna bara som e-böcker på mitt bibliotek så det gjorde läsningen lite besvärlig. Jag är inte alls bekväm med att läsa via telefonen som det blir i mitt fall. Men ville så gärna prova Maria Langs böcker. Jag får se om jag kan få tag i hennes andra på annat sätt istället.

Men åter till själva boken. I Mördaren ljuger inte ensam möter vi alltså Puck, Eje och Christer Wik för första gången. Och det visar sig vara både charmigt och spännande på samma gång! Själva scenplatsen med ön, svensk sommar i all sin prakt, ett antal människor ska träffas och umgås ett par dagar för att njuta av ledigheter. Så inträffar ett mord... Någon av dom är en mördare men vem! Klassiska element för en pusseldeckare och vår berättarröst i form av Puck är både underhållande och kvicktänkt. Det är väldigt behagligt att läsa äldre deckare som ofta har ett något långsammare berättartempo och innehåller väldigt lite blod och våld. Även om det som sagt förekommer ett och annat mord. Mördaren ljuger inte ensam kom ut 1949 men jag upplever Maria Lang som uppfriskande modern för sin tid.  I Mördaren ljuger inte ensam ryms både kvicktänkta dialoger, smarta underfundigheter, intellektuella och akademiska referenser samt en hel del torr humor.

Jag kommer definitivt läsa mer av Maria Lang, jag bara funderar på i vilket format jag ska läsa i.

Betyg: 4/5
Boken kommer från: Biblioteket
Andra som skrivit om boken: Endast Eböcker, Boklysten,

måndag 19 juni 2017

Spåren vi lämnar efter oss av Pernilla Ericsson

Pernilla Ericsson, Spåren vi lämnar efter oss  

Handling:
Vilka spår lämnar du efter dig på nätet? Du berättar var du är och vad du gör, men du vet inte vem som följer dig ...

Brutala kvinnoöverfall sker längs med gröna tunnelbanelinjen och skräcken sprider sig i Stockholm. Samtidigt som polisen Liv Kaspi tvingas ta ledigt i väntan på en internutredning rekryteras hon till ett litet privatteam, Erlagruppen, med uppdraget att lösa fallen. Sökandet leder dem in i nätets mörkaste vrår och förövarnas metod för att hitta sina offer visar sig vara djävulskt välplanerad. Våldet eskalerar och när kvinnor börjar försvinna spårlöst förstår Erlagruppen att det handlar om en kamp mot klockan. Det är bara en tidsfråga innan Gröna linjen-männen inser att någon är dem på spåren ...


Vad jag tyckte:
Spåren vi lämnar efter oss är en skrämmande skildring av de mörka baksidorna av vårt ständigt uppkopplade samhälle där vissa individer använder sig av det de finner på sociala medier i helt fel syfte. Ett ämne som ännu är skrämmande aktuellt och nog aldrig kommer att vara inaktuellt.

Det blir lite annorlunda då detta inte är en renodlad deckare med enbart en polisiär utredning utan istället så skapas det en speciell grupp som står lite vid sidan om så att säga. Smart tänkt då det ger karaktärerna möjligheter att röra sig friare och utnyttja andra bitar för att komma sanningen på spåren. Men ändå känns det trovärdigt på ett bra sätt, tanken bakom gruppen känns rimlig och som om den kunde vara genomförbar även i verkligheten. Pernilla Ericsson är skicklig på gestaltskildring samtidigt som hon behärskar konsten att bygga upp en tätt och skarp historia som bjuder på en hel del otäckheter.

Spåren vi lämnar efter oss är smart och underhållande samtidigt som den är lättläst. Drivet finns där hela tiden och det blir inga direkta långsamma partier utan jag tyckte hela historien flöt på fint. Det är svårt att sluta läsa när man väl börjat och sidorna bara försvinner i rasande fart. Jag lånade denna boken eftersom jag fått bok nummer två som rec-ex. Så jag har nästa del tillgänglig men ska försöka spara på den till semestern, om det går!

Betyg: 4/5
Boken kommer från: Biblioteket
Andra som skrivit om boken: Boklysten, Lottens bokblogg, Vargnatts bokhylla,

Tango för vilsna själar av Lucy Dillon

Lucy Dillon, Tango för vilsna själar  
Översättare: Ann Björkhem

Handling:
När den före detta proffsdansaren Angelica återvänder till Longhampton för att städa ur sin mammas hus, bestämmer hon sig för att starta en danskurs på orten. Dit kommer Katie och Ross som försöker rädda sitt äktenskap, där de inte längre vet vem som för vem. Lauren som drömmer om ett sagobröllop och den perfekta brudvalsen medan hennes blivande make Chris mest vill ha det hela överstökat. Och så Laurens föräldrar. De vill ju inte göra bort sig på festen, men mamma Bridget bär på en gnagande hemlighet som skulle kunna vända uppochned på deras lyckliga liv tillsammans. 

Under Angelicas ledning lär sig paren steg för steg mer om sig själva och det som är viktigt i livet, och i tangons och salsans virvlar inser de att man aldrig kan dölja något för sin danspartner …


Vad jag tyckte:
Som vanligt bjuder Lucy Dillon på en hjärtevärmande och snäll berättelse som sveper in i fluff. Denna gång finns här möjligen ett lite mörkare spår än tidigare då mycket av berättelsen berör relationer som är på väg eller har gått i kras. Kärleken är svår och ibland går den inte att rädda. Dock så är det ändå en fin berättelse som berör och får en att må gott under tiden man läser.  Dansen är ett starkt tema som verkligen är härligt att läsa om. Men en sak saknar jag trots allt och det är hundarna, här finns bara en liten hund som nämns ett fåtal gånger... Longhampton är som vanligt staden men som sagt hundarna finns inte med och det förtar faktiskt lite känslan. Jag har vant mig vid att när jag läser Dillons böcker så kommer det finnas massa hundkärlek med i bilden. Men så var alltså inte fallet denna gången.

Så Tango för vilsna själar är en charmig och söt berättelse som värmer och får en att må bra. Där dansens hänryckning och förtrollning står i fokus. En bok som är perfekt att läsa på stranden i sommar!

Betyg: 3+/5
Boken kommer från: Biblioteket
Andra som skrivit om boken: Kattugglan, Nellons bokblogg och Johannas deckarhörna

fredag 16 juni 2017

Bakom din rygg av Sofie Sarebrant

Sofie Sarenbrant, Bakom din rygg 

Handling:
Du avslöjar alla hemligheter för en person som står bakom din rygg med en vass sax i handen. Någon du inte känner, men som vet mer om dig än din egen partner. Någon som du inte behöver se i ögonen. En som inte har tystnadsplikt. Välj inte fel frisör.

Ingenting är sig likt på Stefanos populära frisörsalong efter att Angelica börjar jobba där. Jenny, som länge har trånat efter Ste­fano, märker hur han nu blint lyder Angelicas minsta vink. Kort därefter börjar kunder med koppling till salongen att hittas mördade. Anklagelserna kastas fram och tillbaka mellan de tre frisörerna, men sanningen avslöjas inte förrän det är alldeles för sent.

Vad jag tyckte:
Bakom din rygg är inte en vanlig deckare utan mer en psykologisk spänningsroman fylld av intrigerande frisörer, svekfulla vänner, rivalitet samt ett och annat mord. Jag blev riktigt förtjust i denna bok som är min första av Sofie Sarenbrant. Skarpsinnigt berättad men möjligt lite väl övertydlig emellanåt. Just valet av frisörsalong som utgångspunkt för en spänningsroman känns rätt nytt och annorlunda. Uppfriskande med en helt ny miljö!

Jag gillar känslan av en amerikansk såpa genom den glamour och flärd som är viktiga delar på Salong De Luca. För detta är en fashionabel salong som lockar det rika och kända. Bakom din rygg står din frisör och vips så har alla dina små hemligheter fått vingar. Men alltför många hemligheter kan lätt skapa kaos.

Bakom din rygg var lättläst och underhållande på många sätt. Sofie Sarenbrants rappa språk skapar driv och spänning som växer i takt med de korta kapitlen. Smart skrivet och jag fastnade direkt. Dessutom gillar jag att Angela, Jenny och Stefano skiftas om att berätta för att detta ger med djup åt berättelsen och vi får allas sidor av saken.  Slutet kom dock lite väl abrupt men det kan också beror på att det eventuellt kommer en fortsättning (?)

Betyg: 3+/5
Boken kommer från: Rec-ex från Bookmark förlag, Tusen tack
Andra som skrivit om boken: Johannas deckarhörna, Mysterierna, Boklysten, Just nu Just här,

I en mörk, mörk skog av Ruth Ware

Ruth Ware, I en mörk, mörk skog
Översättare: Ylva Mörk

Handling:
En oväntad inbjudan dyker upp i den tillbakadragna författaren Noras mejl – det är barndomsvännen Clare som ska gifta sig. En av Clares väninnor håller på och organiserar en möhippa, och vill gärna att Nora kommer trots att det var åratal sedan Nora och Clare hade någon kontakt.
Väl på plats, långt ute i skogen, för en helg med sprit och lekar, gör alla sitt bästa för att bjuda till, men snart uppstår spänningar mellan både nya och gamla bekantskaper. Är alla verkligen där på samma premisser? Varför är Nora bara bjuden på möhippan men inte på bröllopet? Och vem är det egentligen Clare ska gifta sig med?

Kontakten med omvärlden är i det närmaste obefintlig i det isolerade huset. Mobiltäckningen är usel och den fasta telefonen fungerar inte. Inom loppet av ett dygn går möhippan från krystad och märklig till våldsam och katastrofal – och Nora hamnar på sjukhus.
Frågan är bara vad som hänt från det att hon och de andra lämnade huset tills det att hon vaknade upp i en sjukhussäng. Hur har hon fått alla skador? Var är de andra? Och varför sitter det poliser på vakt utanför rummet där hon ligger?


Och framför allt – varför minns hon inte vad det är som har hänt?


Vad jag tyckte:
I en mörk, mörk skog är en spännande historia som bjuder på en småläskig historia som dock inte riktigt lyckas nå hela vägen fram för mig. Nu är det ett tag sedan jag läste ut den men minns att när boken var slut så kände jag mig mest som "Jaha". Bitvis är I en mörk, mörk skog ruskigt bra och det glimrar till riktigt ordentligt om både språket och handlingen. Men som helhet tappar den något för mig då jag inte riktigt tycker historien smälter ihop till en snygg helhet. Utan hela historien känns rätt krystad och inte vidare trovärdig. Jag menar så mycket spektakel och mördande för en sådan sak? Förvisso förstår jag upprördheten och sorgen men 10 år är rätt lång tid och att sedan flippa ur såhär...Försöker undvika spoilers så därför blir det här möjligen lite konstigt för er som inte läst. Men nja detta gick inte riktigt ihop sig för mig.  Upptrappningen mot det där hemska som hänt som vi redan i inledning får en hint om visade sig vara rätt enkelt och jag anade tidigt vart berättelsen vart på väg. Men själva miljön som Ruth Ware valt att placera sin berättelse är skickligt uppbyggd och helt rätt för denna sorts av spänningshistoria.

Men som sagt emellanåt så var det riktigt spännande med en tät obehaglig stämning som gav några kalla kårar.  I en mörk, mörk skog är ju en debutbok så jag kommer fortsätta läsa om det kommer fler böcker av Ruth Ware på svenska.  Baserat på de små bitarna som faktiskt stämde och som hon verkligen fick till såsom miljöskildringarna och den bitvis täta stämningen.

Betyg: 3+/5
Boken kommer från: Rec-ex från Lind & Co, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Boklysten, Vargnatts bokhylla, Maddes bokblogg,

Helgfrågan v.24

Nu är det fredag igen och helgen är här. Så skönt och vi börjar väl med att svara på Mias helgfråga först! Såhär lyder helgens fråga:  Jag har sett att många läser Året bok 2017.  Har ni läst någon av böckerna?   Bonusfråga: Gillar ni lästutmaningar? 

Det finns tolv nominerade, de jag har läst har jag markerat med lila och de jag är nyfiken på med blått. Än har jag inte röstat men ska göra det snart tänkte jag. Tänkte läsa någon bok till bara.
  • Glöm mig av Alex Schulman (Bookmark förlag)
  • Flickorna av Emma Cline (Natur & Kultur)
  • Andras vänner av Liane Moriarty (Albert Bonniers förlag)
  • Törst av Jo Nesbø (Albert Bonniers förlag)
  • Italienska nätter av Katherine Webb (Historiska Media)
  • Vargarnas tid av Elisabet Nemert (Bokförlaget Forum)
  • Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld (Wahlström & Widstrand)
  • Lykttändaren av Pontus Ljunghill (Wahlström & Widstrand)
  • Björnstad av Fredrik Backman (Piratförlaget)
  • Hennes nya namn av Elena Ferrante (Norstedts)
  • Störst av allt av Malin Persson Giolito (Wahlström & Widstrand)
  • Ett litet liv av Hanya Yanagihara (Albert Bonniers förlag)
När det kommer till bonusfrågan så försöker jag läsa helt fritt just nu och undvika utmaningar. Det blir lätt stressigt för mig då. Men visst har jag lite lösa målsättningar kring min läsning som att läsa både vitt och brett och gärna lite utanför min trygghetszon. Men inga specifika utmaningar.