Fredrik Hären, De ickesynliga

Alex är en ung journaliststuderande som ska göra ett arbete om barns låtsaskompisar. Hon börjar upptäcka att barnens historier liknar varandra och när även några av de intagna på det mentalsjukhus hon extrajobbar på berättar samma historier börjar hon inse att hon är något på spåren. Där finns verkligen ickesynliga där ute, en människoras som vi inte ser men som lever mitt ibland oss och som ständigt observerar oss. Detta folk kallar sig yangyang medans vi synliga heter yinyin.

Detta började så bra och slutade i en besvikelse. Jag fascinerades av tanke på ickesynliga som finns mitt ibland oss. Det kändes nytt och fräscht, även var det väldigt trevligt med vita sidor med svart text när de synliga skrev och svart sida med vit text när de icke synliga skrev. Alex är en intressant karaktär till att börja med men efter ett tag så faller hela korthuset ihop och jag blir bara trött på boken. Det blir en mischmarsch av olika österländska filosofier och tankegångar såsom buddism, taoism och hinduism. Samtidigt känns det stundtals som om man råkat hamna på en föreläsning där föreläsaren ifråga är otroligt klämkäck, levnadsglad och går på i ett om att vi måste dyrka naturen, leva i harmoni och älska varandra hela tiden. Ett exempel:

”Lycka är ett liv kryddat med variation. Inte alltid nya upplevelser utan förvåning. Inte alltid att bli överrumplad men att bli överraskad."  

Och så fortsätter det hela boken igenom. Visst jag förstår många av dom filosofiska tankegångar som finns i boken som tex ying och yang, ljuset och mörkret som finns överallt och även inom oss. Att eftersträva en harmoni i sig själv och med sin omgivning är viktigt, jag finner dom österländska tankegångarna fascinerande och intressanta, jag håller med många av dom men jag vill inte bli dränkt av dom som jag blir i denna bok. Andra som gillar att läsa om new-age och nyandlighet kommer säkert tycka väldigt mycket om denna bok och finna den intressant men för mig blev det en stor besvikelse. Grundhistorien var väldigt intressant och kanske kommer min stora besvikelse av att jag väntade mig en väldigt ruggig och nytänkande skräckhistoria. Kanske förstår jag helt enkelt inte vad författaren menar eller vad han vill försöka säga mig om de synliga och de ickesynliga. Men så är det ibland, man kan inte älska alla böcker.