måndag 23 maj 2016

Att lära sig den hårda vägen

Jag har funderat fram och tillbaka hur privat jag ska vara här på bloggen och kommit fram till att det allra privataste stannar hos mig. Men jag tänker dock vara något personlig och det för att min blogg och min läsning har påverkats mycket sista tiden och kommer påverkas under en tid framöver med.  Jag fick mig en hård läxa för två veckor sedan och det är att när man inte lyssnar på sin kropp så kommer den för eller senare ge dig en käftsmäll så att du börjar lyssna på den. Jag har fibromyalgi, obehandlad och ignorerad utav mig. Lite som att tänker jag inte på den så finns den inte.... Jag har jobbat en del under sista halvåret och det fungerade ok. Så i mars skadade jag knäet väldigt illa och jag jobbade, var sjukskriven, jobbade lite till, blev sjukskriven, jobbade och sedan blev jag uppsagd i slutet på mars. Började söka jobb, det var absolut nödvändigt med jobb och det nu! Studier var inplanerade till hösten eller möjligen nästa vår men jobb skulle fixas till varje pris.

Blev erbjuden ett jobb och då kollapsade jag, hjärtat och hjärnan totalt överansträngda. Jag kom inte ens ihåg mitt eget namn... Just nu är jag sjukskriven på heltid, inväntar tid till en smärtklinik och försöker ta en timme i taget, en dag i sänder. Jag orkar inte läsa, får inte läsa för mycket heller, ska låta bli datorn, mobilen och tv:n. Går långsamma rundor med hunden, sitter på gräsmattan och försöker lära mig att andas igen. Lära mig förstå hur mitt liv kommer bli nu med en kronisk smärtsjukdom. Vart är mitt liv på väg nu? Kommer jag kunna följa min utstakade väg? Vilka blir mina drömmar nu? Sådana frågor och många andra bearbetar jag en i taget, just nu är det helt kroppen som bestämmer vad som sker under dagen.  Lyssnar på fåglarna, tittar på katternas bus i gräset, njuter av vinden och solen. Eller så kryper jag upp i soffan med djuren och bara är en stund.

Hunden Gibson längst till vänster, därefter Mio och Chili uppe i knäet!


Bloggen kommer inte försvinna, jag kommer skriva omdömen och vara aktiv men i mindre omfång. För bloggen betyder så mycket för mig, det är min oas och fristad. Samtidigt som jag inte läst alla era andras bloggar eller kommenterat hos er, det saknar jag med.

Böckerna jag orkar läsa just nu, de är så få och det tar sådan tid att läsa. Men jag är glad för att jag i alla fall kan läsa något, för tänk om böckerna försvunnit helt? Det jag gör mest om dagarna är att måla, eller rättare sagt färglägga. Då får hjärnan vila ifrån alla intryck och impulser och kroppen får komma i fas med sig själv igen.

Tack till alla er som ändå fortfarande tittar in!

onsdag 4 maj 2016

Ninni Schulman * 2

Då jag har vansinnigt många böcker att skriva om så kommer det att bli en del dubbelrecensioner, speciellt med dom författare som jag läst två böcker av under april månad. Så först ut är Ninni Schulman.

Pojken som slutade gråta

Handling:
Det är varm sensommar i Hagfors. En mörk augustikväll brinner en villa ner till grunden och en
fyrtiotreårig kvinna omkommer. Det man först trott vara ett blixtnedslag visar sig snart vara en mordbrand. Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett.

Hagforspolisen står inför en av sina största utmaningar medan den lilla värmländska staden lever i skräck. När kommer nästa hus att brinna? Christer Berglund får äntligen chans att visa vad han går för som tillförordnad polischef, men har han verkligen det som krävs? Till och med hans närmaste kollega och parhäst Petra Wilander börjar tvivla.

Journalisten Magdalena Hansson har landat i småstadslivet i sin gamla hemort, men är orolig för adoptivsonen Nils som inte lyckas hitta in i gemenskapen utan fortsätter att längta tillbaka till Stockholm. Förhoppningsvis kan nya skolan bli den vändpunkt han behöver. Det blir den inte. Tvärtom. När det dessutom visar sig att Magdalena, mot alla odds, blivit gravid ställs relationen till ungdomskärleken Petter på hårda prov.

Magdalena dras in allt mer i jakten på seriepyromanen och till slut är hennes engagemang inte bara professionellt utan också djupt personligt. Och mycket riskabelt.

Vad jag tyckte:
En härlig lagom deckare med en skön blandning av relationer, vardagsliv och ett spännande brott som måste lösas. Jag gillar verkligen det lättsamma i Schulmans deckare, där just vardagsskildringarna och skildringarna av småstadsliv är framträdanden och mycket skickligt gjorda. Pojken som slutade gråta griper dock inte tag på samma sätt som Ninni Schulmans första bok Flickan med snö i håret. Istället tycker jag den är något rörig eftersom det är väldigt många röster som gör sig hörda och det blir lite virrigt emellanåt. Men jag gillar det ändå, det är lättläst och trivsamt på ett lagom sätt. Och ibland är det precis det man behöver.


Svara om du hör mig

Handling;
Det är tidig oktobermorgon och utanför slaktboden i Uvanå samlas byns jaktlag för ännu en dag bland
björn och varg i Tiomilaskogen. Några timmar senare hittas en av älgjägarna, Pär Sanner, död på sitt pass medan hans fjortonåriga dotter som varit med honom är försvunnen.

Vem av jaktkamraterna har velat Pär så illa? Finns det någon koppling till den tjuvskjutna vargen som hittades några veckor tidigare? Eller har hans tvivelaktiga affärer blivit hans död? Att Hagforspolisens nya krimchef, Petra Wilander, är lika misstänkt som alla andra i jaktlaget gör mordutredningen än mer komplicerad.

Journalisten Magdalena Hansson är föräldraledig när Värmlandsbladet kommer med sitt stora sparpaket. För att försöka rädda sitt arbete och sin lokalredaktion undersöker hon fallet och tar risker som sätter hela familjen på spel. Livet i den lilla byn blir en mardröm för Pärs änka när deras hemligheter grävs fram en efter en. Och vem är egentligen vän och vem är fiende när det knackar på dörren

Vad jag tyckte:
Återigen tillbaka till Hagfors och jag gillar det fortfarande! Samma vardagliga skildringar av småstadsliv blandat med relationer och så ett otäckt brott ovanpå det. Jag tycker att det fokuseras väldigt mycket på Magdalena och hennes liv, mer än i de andra böckerna, framförallt kring detta med att ha en nyfödd samtidigt som hon oroar sig för sitt arbete. Jag blir rätt irriterad på Pers oansvariga sida faktiskt. Men fallet är intressant och spännande, här kommer det där drivet som griper tag i en tillbaka tycker jag.  Skildringarna av Hagfors och glesbygdmiljön är fint tecknade och det känns som författarens hjärta klappar extra för just denna miljö.  Jag trivs utmärkt i Hagfors och njuter av den behagliga läsningen av en underhållande och spännande deckare.

Läsning i April

I april läste jag mängder av böcker men skrev om desto färre. Orken finns inte där, inte lusten heller men viljan finns. Så lite i taget så ska jag nog beta av denna jättehög med oskrivna recensioner. April bjöd på en massa fina böcker och enstaka besvikelse.

  1. S.J Watson, Ett andra liv, T *** ½ ( England, m)
  2. Randall Munroe, Tänk om: Seriösa vetenskapliga svar på absurda hypotetiska frågor, F **** (USA,m)
  3. Jeff Abbot, Adrenalin, T ***
  4. Harlan Coben, Saknar dig, T **** 
  5. Yvonne Hirdman, Den röda grevinnan, B/M, ****½ ( Sverige, k)
  6. Oliver Bourdeaut, I väntan på bojangles, R *** ½ ( Frankrike, m)
  7. Susanne Trydal & Daniel Åhlin, Hallahem: Sveket vid sjön, Fa/Ung **** ( Sverige, k&m)
  8. Kristina Appelqvist, Den som törstar, De, *** ½ ( Sverige, k)
  9. Cassandra Clare & Holly Black, Kopparhandsken, F, *** ½ 
  10. Agatha Christie, Par i brott, De/N, **** ( England, k)
  11. Kristina Ohlsson, Sjuka själar, T **** ( Sverige, k)
  12. Nevada Barr, Stum rädsla, T, *** ( USA, k)
  13. Louise Penny, Ett ohyggligt avslöjande, De ****½ ( Kanada, k)
  14. Sarah J Mass, Glastronen, Fa ***½ (  USA,k)
  15. Clare Mackintosh, Jag lät dig gå, T **** ½ 
  16. M.J Aldrige, Bro Bro Breja, De ****
  17. Rachel Joyce, Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd, R ****½ (England, k)
  18. Nevada Barr, Pumaspår, De, **** ( USA, k)
  19. Ninni Schulman, Svara om du hör mig, De *** ½ ( Sverige, k)
  20. Emma Ångström, Mannen mellan väggarna, S, **** ( Sverige,k)
  21. Susann Ee, Änglafall, Dys, **** ½ ( USA,k)
  22. Marie Lu, Rosensällskapet, Fa, *** ½ ( USA, k)
Månadens bästa: Jag måste säga Änglafall av Susann Ee då den bjöd på en riktigt annorlunda och nyskapande dystopisk upplevelse. Jag säger bara att den bla innehåller en ateistisk  ängel...
Månadens twist: Här måste jag säga Jag lät dig gå av Clare Mackintosh, den kovändningen hade jag verkligen inte väntat mig.
Månadens fakta: Den röda grevinnan bjöd på en annorlunda biografisk läsning.
Månadens charmigaste: Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd visade sig vara en riktigt charmfull upplevelse
Månadens besvikelse: Tyvärr gav inte Rosensällskapet av Marie Lu mig den upplevelse jag hade förväntat mig
Månadens spänning: Bro bro breja av M.J Aldrige bjöd på en riktigt ruggig upplevelse likaså Sjuka själar av Kristina Ohlsson
Månadens antal: 22 böcker är många böcker på en månad och framemot slutet så blev det nästan lite för mycket av det goda. Men sjukskrivning av skadat knä bjöd på många långa vilostunder i soffan för att försöka lindra smärtan. Samma skadade knä har också gett många sömnlösa nätter så lästiden har ökat markant sista tiden, lite mot min vilja dock.