torsdag 28 november 2013

Om att läsa på olika sätt

Igår kväll började jag fundera lite mer på hur jag läser en bok och hur jag upplever boken när jag läser den. Det var Ann Patchetts bok I undrens tid som fick mig att börja fundera mer över detta. Oftast när jag läser en bok så upplever jag boken, jag känner med personerna i boken och jag delar deras historia med dem. Men jag gör det som en betraktare/Iakttagare, jag står lite vid sidan om och tittar in. Inte så att boken för det är dålig eller svår att läsa, det känns bara mer naturligt för mig som läsare att stå vid sidan av och få uppleva bokens historia och personer på det viset. I andra böcker så sugs jag verkligen in i själva boken, jag är verkligen där i boken tillsammans med bokens personer och jag är med om alla upplevelser och händelser på ett mer närgående sätt.

Så som i  Ann Patchetts bok där jag verkligen är med Marina, huvudpersonen, hela tiden. Jag upplever Sydamerikas hetta och klibbighet med henne, jag känner hennes frustration och förvirring, jag känner dofterna av jorden och gyttjan ifrån den tröga floden. Jag är hennes skugga på många sätt. Att läsa på detta sättet är mer utmattande faktiskt, det andra sättet tillåter mig en viss distans till böckernas innehåll men att läsa såhär som jag gör nu med Patchett går in under skinnet på mig. Det första sättet betyder inte att boken jag läser är dålig skrivet eller att jag inte uppskattar den, för det gör jag oftast men kanske är det så att jag saknar en viss gemensam punkt eller delad känsla med det jag läser som gör att jag inte kan kliva in helt i den bokens värld. Oftast är denna läsningen vanligast vid alla de vampyr/varulvs/ fantasy/ dystopier jag läser, där jag av naturliga skäl inte har någon punkt eller känsla som ger mig en väg in i boken. Inte så att jag inte lever mig in i boken för det, jag känner alltid med personerna i boken och jag får tankar och känslor även vid denna läsningen.

Dock kan jag faktiskt hos vissa böcker finna att även om jag skulle vilja verkligen gå in i boken så kan jag inte det, författaren i sig sätter stopp för det. Som tex nu när jag läser Steglitsan av Donna Tartt så upplever jag den känslan att författaren vill att jag ska enbart vara en betraktare/iakttagare, hon "tvingar" mig att stå vid sidan om och följa Theodore på avstånd. Det är intressant att fundera över detta med läsning och hur man (jag) läser olika böcker.  Hur läser du olika böcker? Har du olika sätt att läsa böcker på?

Augustpriset

Jag har helt glömt bort att berätta om vilka som vann Augustpriset i år. I Skönlitteratur blev det Lena Andersson, Egenmäktigt förfarande. I Fack blev det Bea Uusman, Expeditionen: Min kärlekshistoria och i Barn/Ung blev det Ellen Karlsson och Eva Lindström, Snöret, Fågeln och jag.

Trevliga val men ännu har jag inte läst något av alla de nominerade dock. Jag får se om det finns tid över när väl skolan är slut för denna terminen om jag tittar närmare på det då.

Nyheter i bokvärlden.

Massolit förlag som nu har köpt upp Forma Books. I Forma
Books ingår varumärken som B. Wahlströms Bokförlag, Damm Förlag, Bokklubben
Livsenergi, ICA Bokförlag samt Ponto Pocket. Forma Books äger även 50 procent i
jultidningsförlaget Brafö AB. Intressant att ett mindre förlag som Massolit köper upp ett större och inte tvärtom som det brukar vara.

En mindre kul nyhet är att X Publishing ska antingen försvinna eller förändras på något sätt. X Publishing har varit ett förlag som jag verkligen gillat, ett mindre förlag som vågat satsa på på sk crossover böcker, böcker som passar både för unga vuxna och för gamla vuxna och alla däremellan. Via X Publishing har jag upptäckt författare som Kelly Link, David Levithan, Melina Marchetta och nu senast den fantastiska Låt vargarna komma in av Carol Rifka Brunt. Så här skriver de själva på förlagets sida:

"Vi bakom X Publishing har kommit till en punkt där vi behöver tänka på hälsa och privatliv. Ett förlag av vårt slag kräver idag energi och full uppmärksamhet alla dagar på året, vilket kan bli en svårlöst ekvation när man även har annat än företaget att ta itu med. Vi har under hösten ställts inför nya utmaningar och två möjligheter: Att göra en anpassning av utgivningen och bli något annat än vad vi vill vara, eller att lägga ner. Så sett finns för oss bara ett val.
 I skrivande stund pågår förhandlingar med intressenter om en möjlig överlåtelse av vår utgivning, eller andra för oss intressanta lösningar. Vi håller dörrarna öppna, detta med våra författarskap och titlar för ögonen. Vi har gott hopp om att hitta den bästa av möjliga lösningar"

onsdag 27 november 2013

Gud som kanin, Syskonrelationer, Uppväxter, Hemligheter och Försvunna mammor


Anna har kommit till världen för att genetiskt kunna matcha sin syster som lider av svår leukemi. Hon är tretton år gammal och en dag får hon nog. Hon vänder sig till en advokat för att stämma sina föräldrar rätten att själv bestämma över sin kropp. Detta är en mycket intressant bok med svåra frågor. Jag gillar verkligen att man inte bara få ta del av Annas synvinkel utan även mamman och de andra får komma till tals. Jag förstår allas sidor och den enorma frustration de känner inför de val som måste fattas. En mörk historia men ändå full med värme och kärlek. 




Datageniet Sam träffar Meredith, hans livs stora kärlek. När Merediths älskade mormor dör så vill Sam trösta henne på alla sätt han kan. Sam skapar då ett program som skapar en kommunikation ifrån Merediths mormor, baserad på all den kommunikation de haft via mail och skype. Det skänker en stor tröst och de bestämmer sig för att vidarutvecklad ideen och låta andra få samma chans att säga farväl till sina nära och kära, även om de själva är sedan länge borta. En bitterljuv historia med svåra frågor. Hade jag själv velat ha mail eller ännu mer skrämmande skypesamtal med någon nära efter att denna gått bort? Både ja och nej tror jag. Men boken är smart skriven, underhållande och väldigt ömsint berättad. Jag gillar den mycket, en feel-good med en mörk underton.



Bees mamma Bernadette försvinner en dag helt spårlöst. Bernadette som var en stor arkitekt, högröstad och påstridig, som tappade gnistan och blev hemmafru. Via mail, brev, officiella rapporter, läkarhandlingar osv får vi följa hur Bee försöker hitta sin mamma. Något som kommer innebära en resa till Antarktiskt rent av. En något rörig bok med en del humor men inget jag verkligen föll för. Jag var mest irriterad på de flesta karaktärerna i boken.  Helt ok läsning men inget jag verkligen minns så här ett par månader efter läsningen.



Mörka familjehemligheter, England, ung flicka, uppväxt, hedar och en smula kärlek på det. Laurel var som ung flicka med om att bevittna en fruktansvärd händelse som utspela sig hemma hos hennes familj. Ingen pratade om det då och ingen pratade om det sen. Nu som vuxen och firad skådespelare känner Laurel att hon måste förstå vad som hände när hon var liten. Men när hon börjar gräva i det förflutna dyker många fler hemligheter upp. Mysläsning på hög nivå som vanligt när det gäller Mortons böcker. Boken växlar mellan tre tidsperioder, 30-tal. 60-tal och nutid. En varm och underhållande bok. 




Beth Lowe arbetar på ett konstgalleri i London. Hon får en dag ett tjockt brev, ett brev som innehåller hennes alla barndomars somrar. En bok fylld av fotografier tagna av hennes mamma. Beths mamma som valde att lämna sin lilla familj och stanna kvar i Ungern efter en familjesemester dit då Beth ännu var liten. Soldränkta minnen sköljer över henne nu men med den där sista fruktansvärda sommaren i färskt minne. Jag gillade denna boken, det är en fin debutbok. Dock hade jag en aningen svårt med Beth, jag finner henne en aningen omogen i sitt sätt att reagera på vissa händelser. Det är rent av så att jag blir arg på henne. Men visst är det trevlig läsning annars. 




Elly är en ung flicka som växer upp i en kärleksfull familj, dock är familjen även en smula virriga och rätt bohemiska av sig. Med sin bror Joe har hon en mycket stark relation och så är där bästa kompisen som är världens bästa. Och så är där ju såklart Gud, kaninen som är världens mjukaste och finaste vän. En stark berättelse om uppväxt, hemligheter, relationer, vänskap och kärlek. Tårvarning på många delar av boken. En njutning att läsa, språket är en fröjd att läsa och historien stannar kvar hos en länge.  En magisk berättelse fylld med värme och ömsinthet.










söndag 24 november 2013

Instängd och avskärmad ifrån omvärlden

Stephen King, Under kupolen

Chester Mills är en liten sömnig stad på den amerikanska landsbygden. Där livet går sin gilla gång och där alla känner alla. Men så en dag stängs den lilla staden av ifrån omvärlden av en att en kupol sänks ner över deras lilla stad.  Detta kraftfält skärmar av så att ingen kan ta sig ut ur staden och ingen kan heller ta sig in. Invånarna i Chester Mills är helt isolerade. Ganska omgående påbörjas en söndervittring av gemenskapen mellan människorna. Rädslor sprids och oron växer. Big Jim, stadens sk starka man, vice kommunordföranden försöker med alla medel som står tillbuds ta över makten helt över invånarna. Till sin hjälp har han de nya poliser han själv valt ut. Sakta men säkert väver Big Jim sitt nät och det enda vi som läsare kan göra är att fortsätta läsa och hoppas på det bästa. I staden finns också f d armekapten och Irakveteranen Dale Barbara, allmänt kallad Barbie. Han var egentligen bara på genomresa, han hade tillfälligt arbetat som grillkock i den lilla staden och han var på väg att bryta upp. Men kupolen tvingar honom att stanna kvar*. Förutom dessa två karaktärer så vimlar berättelsen av olika karaktärer, vi har tex Rusty som ensam läkare försöker driva sjukhuset med några få medhjälpare, vi har Piper Libby, pastorn som slutat tro på Gud, vi har Julia som äger stadens tidning, vi har även Big Jims son Junior som inte är riktigt frisk och många många fler. Boken är ett myller av karaktärer men det går rätt lätt att hålla reda på de alla, King har även varit vänligt nog att skriva en lista i början av boken så om vi tappar bort oss är det lätt att kolla upp där.

Boken är en tegelsten, ca 1100 sidor och det tar lite tid att ta sig igenom men den är väl värd all möda. Det är en snyggt berättad historia som trots sin orimlighet med en mystisk kupol som sänks ner över en liten amerikansk stad, ändå känns helt rimligt. Om man istället ser Chester Mills inte bara som en liten stad, utan kanske mer som en bild över ex USA eller världen i sig. Då får vi en bok som är mer politisk än enbart en skräckhistoria. Staden är fylld av invånare med fanatiska åsikter om det mesta, vi har även djupt fanatiskt kristna ledaren Big Jim som styr som en diktator där ingen vågar ens andas utan hans tillstånd. Även som läsare känner man sig instängd, känslan av klaustrofobi dyker upp och man känner sig inlåst. För vart ska man ta vägen när man är instängd i under en kupol, du kan inte rymma, du kan inte fly och du kan inte gömma dig någonstans. De fundamentalistiska åsikterna är starka och där alla bör rätta in sig i ledet för att kunna leva drägligt, alla de som bråkar ställs utanför. Tankegångar som är väldigt skrämmande verkliga även utanför Kings fiktiva värld. Vädrets påverkan på invånarna tas även de upp i boken, det blir ju ett slags växthus med en hastigt stigande växthuseffekt, alltså lyckas King även få in miljöpolitiska frågor i sin historia. Det är så oerhört skickligt gjort och jag läsare kan inte släppa taget, jag måste få veta mer NU!

Jag som läsare kommer snart att tycka riktigt illa om vissa av karaktärer som är beskrivna så trovärdigt att man att känner ett djupt obehag över att behöva läsa om dem. King är en oerhört begåvad författare med en helt magisk penna. Som brukligt när jag läser Kings tegelstenar så får jag ta en bit i taget, sedan pausa med något annat lite mer lättsmält och snällt, för att ens orka ta mig igenom hans mörker och hans detaljerade världar.Inte för att King är dålig, utan för att han är helt enkelt för bra för att beskriva mörkret hos människorna och världen. 

Boken finns även nu som tv-serie, den sänds/ har sänts på kanal fem tror jag. Får bli att köpa boxen sedan när den kommer ut. 

* Kan denne Barbie vara en lite snygg vinkning till Jack Reacher, Lee Childs fiktiva karaktär? En karaktär som King verkar gilla rätt mycket om man nu ska gå efter de blurbar han skrivit på Childs böcker om Reacher. Dock så omnämns Reacher med namn vid ett tillfälle i boken och det är snyggt gjort. 

lördag 16 november 2013

En liten enkät.

En liten enkät så här på lördagen, en enkät som startade vida Bokomaten.  (Länk till inlägget)

1. Vilken bok läste du senast? 
 Kodnamn Verity Elizabeth Vein, en mycket trevlig läsning som jag nu försöker få Herr Underbar att läsa med. Dessutom avslutade jag Jhumpa Lahiri Främmande jord, en intressant novellsamling och Peter Tremayne, Frälsande mord, keltisk deckare som utspelar sig på 600-talet, i torsdags. Två böcker med enbart en lite snutt kvar som dock blivit lite vilande.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst? 
Oj! Vilken fråga! Jag har ett antal olika alternativ för vilken bok som ska börjas på, jag har Holly Black, Svart hjärta, sista delen i serien om Cassel, jag har Gail Carriger, Hemlös, nästa del om Victoria Tabarotti, jag har Sarah Blake, Om du får det här brevet, en slags feelgood tror jag, jag har Stephen King, Vinterverk plus en hel hög till med trevliga biblioteksböcker. Sedan har jag en hel hög med klassiker att läsa och en hel hög olästa böcker så jag kommer då inte lida brist precis på val, dock kan valet blir lite knepigt.

3. Har du något boklängt för tillfället? Dvs är det någon speciell bok du ser fram emot som inte kommit ut än? 
Säkert finns där en hel hög med trevlig böcker som lär komma ut snart som jag säkert vill ha men jag vågar inte riktigt titta efter.

4. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla? 
Det är nog en rätt jämn blandning faktiskt, jag har ärligt talat inte räknat efter. 

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv? 
Bokbloggar brukar vara ett sätt att hitta tips, sökning på bibliotekets hemsida brukar även det ledda till en del bra tips och en hel del reservationer. Mamma brukar ge tips ibland som fastnar, även om vi ofta har olika smak, sist var det den fina Little Bee av Chris Cleve som hon tipsade om och som föll mig mycket väl i smaken.

torsdag 14 november 2013

En fin avslutning på en läsvärd trilogi

Lauren Olivier, Rekviem

Detta är den avslutande delen på triologin om Lena, Alex, Hanna och alla de andra i den dystopiska värld som Lauren Olivier byggt upp. Det är en värld där kärleken är ett brott, den är en sjukdom som alla medborgare måste botas ifrån och de blir botade ifrån den dagen så de fyll 17 år. Men många är även de som inte vill bli botade och många är de där botningen inte fungerade. De lever utanför samhället, de är de Ogiltliga. Läs här om del 1 Delirium, min rec. Pandemonium, del 2 trodde jag att jag skrivit om men verkar inte så.

Detta är då del tre i serien och jag tänker inte berätta så mycket om denna boken då det skulle spoliera alltför mycket av det som händer i serien. Men jag gillar denna boken mycket, nästan lika mycket som jag gillar de andra i serien. Lena är en kaxig tjej med hård hud men samtidigt också väldigt sårbar och tjurig emellanåt. De andra karaktärerna känns trovärdiga och levande. Jag gillade verkligen att i denna boken får vi lära känna Hanna bättre. Hanna som var Lenas bästa vän när de båda levde i staden Portland. Hanna som nu blivit botad och ska gifta sig med Portlands borgmästare. Det är intressant grepp och ger ett nytt djup åt historien, vi får se historien ur en annan vinkel med hjälp av Hanna. Slutet var även det mycket passande, ett lagom slut, inte för mycket och inte för lite. Detta är en snygg avslutning på en läsvärd serie.Lauren Olivier har en snygg prosa och intressanta detaljbeskrivningar. Boken är spännande nästan hela tiden, en viss transportsträcka upplever jag dock i mitten av boken.

 Dock kan jag inte låta bli att fundera lite extra på en liten detalj, det är mycket prat om kärlek av naturliga skäl i denna serien. Att kärleken borde vara fri och att man själv borde få göra sina val även om de ibland inte blir rätt. Dock så finns vad jag kunnat erinra mig enbart den heterosexuella relationen med. Ingenstans finns det en kärlek mellan tjej och tjej eller kille och kille. Det kunde gott fått vara med tycker jag allt men kanske var svårt av olika skäl men synd ändå.