måndag 30 mars 2015

En ny sorts inlägg: Film-Onsdag

Vår bärbara dator har gått och dött här hemma, den vill icke vara med längre och vägrar ladda sig själv. Denna dator använde vi för att se på tv-serie och annan tv på. På vår vanliga tv såg vi enbart fasta program, oftast under fredag-söndag. På den vanliga tv:n finns kanal 1,2 och 4, allt annat ser vi då på den bärbara. Nu får vi se tv-serie via surfplattan istället, men en aningens liten skärm. Men det fungerar, det är ju tillfälligt. Men förra lördagen så var vi i behov av lördagsunderhållning, Melodifestivalen är ju över för i år och på vanliga tv:n ekade kanalerna tomma. Tv-serie var vi inte sugna på så vi vände oss till vår filmhylla. Väl där hittade vi ca 30 st osedda filmer!  Så de senaste två lördagen har vi sett på film och vi har insett hur mycket vi saknat film-tittandet.  Vi såg mycket film tidigare men senaste året eller så har det blivit väldigt lite, mycket för streamingtjänster och liknande tagit över tiden.

Så nu tänkte jag skriva lite kort om de filmer vi sett och varje onsdag tänkte jag att det ska komma 1 eller 2 inlägg om filmer vi sett. En lista över sedda filmer kommer också komma till.  Jag hoppas att ni kommer gilla det!


söndag 29 mars 2015

Påskens deckare plus lite annat trevligt

Nu är då det snart tid för påskfirande och för mig även födelsedagsfirande! Som traditionen säger så läser man deckare under påsken! Läs mer Här om påskdeckare.

Därför tänkte jag tipsa om lite olika deckare här och vi börjar med de där som är lite råa, lite blodiga och rejält obehagliga! ( Om jag skrivit om boken så går länken till det jag skrivit, annars så går länken till förlaget)
  • Kråkflickan, Jerker Eriksson & Håxan Axlander-Sundquist: En berättelse om vad som händer när en människa går över gränsen och där lidandet gjort att mänskligheten försvunnit
  • Mo Hayder, Ritual: Första delen i Vandrande mannen-serien där Flea Marley och Jack Caffrey förekommer tillsammans. Boken rymmer mörka ritualer och mystiska figurer som gömmer sig i skuggorna
  • Giorgio Faletti, Jag dödar: En lite äldre bok och för att vara deckare så är den rejält tjock. Men jag minns den som en annorlunda och skrämmande deckare/thriller som utspelar sig i Monaco!
  • Tom Rob Smith, Barn 44: Nu när denna bok ska bli film (Läs mer Här) så känns det rätt att ha med den här. Boken läser man ju före filmen och denna boken är väl värd att läsas. Sovjetisk deckare som skrämmer rejält!
"Men jag då? Jag som faktiskt hellre läser oblodiga deckare som inte är så otäcka"
Till er kan jag tipsa om:
  • Alan Bradley, Den bittra pajens sötma:  En pusseldeckare med en mycket speciell huvudkaraktär, elvaåriga Flavia de Luca
  • Agatha Christie, Mordet på Orientexpressen. En klassiker skriven av deckardrottningen nr 1! Nu utgivna i nya läckra, karamelliga omslag och nyöversatta av Bookmark Förlag.
  • Collin Cotterill, Den motvillige kommunisten  Jag väljer här en annorlunda mysdeckare. Här befinner vi oss i Laos tillsammans med rättsläkaren Siri. En varm, humoristisk pusseldeckare.
  • James Runcie,Sidney Chambers and the shadow of death Sista blir faktiskt en engelsk deckare som inte är översatt till svenska. Jag och kära sambon har sett tv-serien Grantchester och vi gillade den väldigt mycket. En präst och en polis, tiden är 50-tal och platsen är en engelsk liten by och de löser mord tillsammans. Det jag inte visste var att tv-serien var baserad på böcker! Moderna böcker där första kom ut 2012! Så dessa hade jag gärna läst själv under påsken!
" Men jag då? Jag som faktiskt inte gillar att läsa deckare alls, varken blodiga eller oblodiga. Vad ska jag läsa under påsken? Gamla reklamblad?" Absolut inte! Reklamen kan du slänga och istället läsa någon av dessa lite mysigare och trevliga böckerna
Kanske är ni lediga under påsken och kan passa på att läsa lite extra eller kanske måste ni jobba. Men jag hoppas ändå att ni alla får en fin påsk med ett välfyllt påskägg! 




lördag 28 mars 2015

En stor ordkonstnär har gått ur tiden

Idag hade jag planerat ett påskinlägg men jag valde att skjuta på det. För igår vid kvällsnyheterna fick jag höra den tragiska nyheten att Tomas Tranströmer gått bort. En storslagen man som jag tråkigt nog inte ägnat tid åt att läsa mer av. Jag har läst några av hans haiku och någon enstaka längre dikt. Sedan fick jag för några år sedan  en bok som rymmer större delen av hans verk. Men ännu har jag inte läst den. Nu får jag läsa den som en hyllning åt en ordkonstnär som hade stor betydelse inte bara här i Sverige utan även utomlands.

Vila i frid.

fredag 27 mars 2015

Bokbloggsjerkan 27-30 mars: Förtjusning i fiktiva karaktärer


Idag ställer Annika en lite annorlunda fråga: Är det bara jag som kan bli ”sjukligt” förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film?

Uppdaterade svaret då jag kände att jag missat en del av frågan kring filmkaraktärer, skrev bara skådespelaren och inte filmen.... skyller på alltför tidig morgon och dålig sömn!

Nja jag kan väl inte påstå att jag blir direkt "sjukligt" förtjust i en karaktär i en bok eller på tv/film längre. Jag kan visst bli förtjust i en riktigt fint berättad karaktär eller i en skådespelare som gör en riktigt bra roll. Oftast är förtjusningen förknippad med en specifik roll i en speciell film eller tv-serie. Just nu i film och tv-världen så finns det många jag tycker är behagliga att titta på och som samtidigt är bra i sina roller, som tex  Anne Hathaway som Fantine i Les Miserabels eller som Emma i En Dag, Orlando Bloom som Legolas, Sam Heughan som Jamie i Outlander-serien, James Spade som Mr Red i tv-serien Blacklist, Jennifer Lawrence som Katniss i Hungerspelen eller Johnny Depp som Edward Scissorhand.

I bokväg så finns det väl en del karaktärer som jag blir extra förtjusta i men när jag läser en bok så går jag mer på personlighet än min egna bild av karaktären. Men Ben Copper i Peter Robinsons serie, Jamie och Claire ifrån Gabaldons böcker, Day ifrån Marie Lus serie Legend eller Raffael ifrån hennes bok Den unga eliten, kanske även Po ifrån Kristin Cashores serie De utvalda eller varför inte Rime ifrån Sirir Pettersens bok Odinsbarn är de karaktärer jag just nu lite extra förtjusta i.

torsdag 26 mars 2015

Störande (gulligt) moment under arbetet!

Det är en aningen svårt att sitta en halvmeter bort ifrån skrivbordet och försöka arbeta/skriva inlägg. Men vad gör man när katten Alice kräver att få ligga i knäet på en och mysa just nu! =)




Så kom vi då fram till slutet för June och Day, Champion av Marie Lu

Marie Lu, Champion
Rec-ex ifrån Modernista förlag, Tusen tack!
Vi är alltså framme vid den sista delen i Legend-trilogin så vill du inte veta något om serien så kan det förekomma spoilers i inlägget. 

Day och June, June och Day, detta magiska par som samtidigt inte är ett par. De två som slagits mot regimens nedtryckande kontroll, som bekämpat sjukdomar och varit med om förödande tragedier, som därefter vält hela Republiken upp och ned, störtat en elektor och hjälpt elektorns yngre son att ta kontrollen.  Nu är de skilda åt. June arbetar för och med den nya Elektorn Anden medan Day försöker bekämpa en dödlig sjukdom samtidigt som han ska försöka ta hand om sin sjuka lillebror. June är ovetande om Day svåra sjukdom och hon måste nu be om hans hjälp. En hjälp hon vet att han kommer vägra ställa upp på. Och fredsavtalet med Kolonierna hotas att brytas sönder vilken sekund som helt. Vilket skulle innebära att ett fullskaligt krig skulle starta.

 Precis som i de andra två delarna sveps man med i Marie Lu fartfylld och snabblästa serie. En serier som rymmer en nyansrik dystopisk värld befolkade av mångbottnade karaktärer och starka känslor. Jag läser med andan i halsen samtidigt som jag inte vill att boken ska ta slut. Det är en så fascinerande värld Marie Lu har skapat och Day och June kommer att bli kära vänner till mig. Därför så är läsningen också fylld med ett visst vemod, för att jag vet att snart är det över.  Dessutom är jag glad att få återse Tess, även om det är väldigt kort så får jag även en helhetsbild över vad som händer med henne. Jag är också glad att jag får lära känna Eden lite bättre, han är tapper kille med mycket charm. Legend-seriens tre delar fogas här samman till den underbara helhet som den är. Där Day och June står sanna mot sig själva och där författaren vågar ta ut svängarna, låta det blir mörkt, skitigt och tillkrånglat för att därefter samla ihop trådarna och sedan stå för de konsekvenser som kommer av de val Day och June gör. Jag älskar också deras relation, den är alltid närvarande men aldrig kvävande. Den är en naturlig del och slutets avslutande del läser jag faktiskt med en tår i ögat, jag beundrar Junes styrka i det val hon gör där. 

Det är svårt att avrunda och sammanfoga en trilogi, det är så lätt att det blir alldeles fel ( Ja, jag tittar på dig Veronica Roth!) Men Marie Lu lyckas skapa en trovärdig och fin avslutning på serien om Day och June. Men nu är det över. Dock tror jag att jag en dag återvänder och läser hela serien igen fast på engelska. 

onsdag 25 mars 2015

Social Media Book Tag

Enkäter är alltid roliga att fylla i och så här strax innan sänggång kan det passa att göra en liten enkät. På Vargnatts bokhylla hittar jag en enkät som baseras på social medier!

Twitter: En bok du vill dela med dig av till världen.
Det skulle just nu faktiskt kunna vara Liane Moriatys bok Öppna i händelse av min död, det var en ny bekantskap för mig men en mycket trevlig sådan.

Facebook: En bok du verkligen tyckte om som var en rekommendation från någon annan. 
Ojdå! Som bokbloggare får jag ju tips varje dag ifrån andra bokbloggare och dessutom brukar kära mamma tipsa mig om trevliga böcker. Men jag får nog säga Kråkflickan av Jerker Eriksson & Håkan Axlander-Sundquist, tipsad av just Vargnatts bokhyllan

Tumblr: En bok du läste innan din bokblogg som du inte har skrivit så mycket om. 
Ojdå igen! Det finns det en hel uppsjö av! Sagan om ringen tror jag aldrig jag nämnt här på bloggen så det skulle väl vara den då!

Myspace: En bok du inte planerar att läsa om. 
Ojdå för tredje gången! Det finns många böcker jag inte planerar att läsa om, helt enkelt för att jag oftast inte läser om böcker. Inte för att de är dåliga men för att jag inte hinner. Men är det någon jag definitivt inte kommer läsa om så är det När skratten tystnar av Emilie Herbert.

Instagram: En bok med ett vackert omslag. 



Youtube: En bok du önskar kunde bli film. 
Marie Lus Legend-serie hade varit härligt att se som film men frågan är om det går att få till det på ett snyggt sätt.

Skype: En bok med karaktärer du önskar att du kunde prata med istället för att bara läsa om. 
Ojdå för fjärde gången! Så många karaktärer jag skulle velat prata med på riktigt =) Men jag väljer just nu Day och June. 

Tematrio: Huvudstäder

Denna vecka vill Lyran att vi ska berätta om tre böcker som utspelar sig i olika eller samma huvudstad. Jag väljer Stockholm sett ur tre olika perspektiv men där den röda tråden är det mörkare Stockholm. Brottets Stockholm där ondskan härjar men där också hoppet skymtar förbi.


  1. Kråkflickan, Jerker Eriksson & Håkan Axlander-Sundquist. Här möter vi ett mörkt, otäckt och rått Stockholm där ondskan är av det svartare slaget. Komplex och smart berättelse med många vändningar. Där även när vi tror att man som läsare har förstått sanningen så är det inte helt säkert att det faktiskt är just sanningen vi hittat.
  2. Den osynlige mannen ifrån Salem, Christoffer Carlsson. Nu möter vi återigen Stockholm sett ur en enskild nedgången och trasig polis ögon. Där brottet är personligt och skildringen av Stockholm kan liknas vid svart-vit filmnoir.
  3. Misterios, Arne Dahl. Så beger vi oss tillbaka till det sena 90-talet och får tillsammans med A-gruppen bemötta en ensam seriemördare som avverkar de rikaste finansmännen i Stockholms överklass.

Mrs Sinclaris resväska, Louise Walters

Louise Walters, Mrs Sinclaris resväska

Roberta är en kvinna runt 40 år som arbetar i en bokaffär, ett arbete hon haft i snart elva år. Hon trivs med livet, det är enkelt och relativt okomplicerat. Hon har en relation med en gift man, torsdagsälskaren som hon kallar honom, inget komplicerat och hon trivs bra att leva ensam med sin katt. Dock så är hennes pappa svårt sjuk något som naturligtvis berör henne djupt och orsakar mycket oro. Dessutom så har hennes älskade farmor fått flytta in på ett äldreboende, hon är 108 år gammal och fortfarande relativt kry men minnet börja svikta. En dag så lämnar Robertas pappa över en sliten resväska fylld med farmoderns gamla böcker. I en av de böckerna hittar Roberta ett märkligt brev, ett brev som verkar vara skrivet av hennes farfar men det är daterat över ett år efter det att han dog. Hennes farfar dog enligt farmodern under andra världskriget och lämnade henne ensam och gravid med Robertas pappa. Därefter fortsätter romanen att dels utspelas i nutid och kretsa kring Roberta och hennes liv samt under andra världskriget där vi får följa en ung kvinnas mödor och svårigheter. Denna unga kvinna är Robertas farmor och det kommer visa sig att hennes liv rymmer många hemligheter.

Jag känner mig tveksam kring vad jag egentligen tycker om boken, det är en lågmäld och bitterljuv berättelse om hemligheter och kärlek men samtidigt så upplever jag den också som tunn och emellanåt platt. Roberta blir jag mest irriterad på och jag stör mig på hennes intetsägande personlighet men författaren lyckas dock få ihop detta framemot slutet. Men trots det läser jag romanen med viss njutning och jag tycker boken erbjuder en trivsam och fin berättelse. Louise Walters är duktig på att skriva och berätta en underhållande och charmig berättelse. Och jag kommer läsa mer av Louise Walters om hon översätts till svenska. En sak som jag verkligen gillade i boken var de små lappar som Roberta hittar i olika böcker, kvarglömda vykort, brev eller liknande och som får inleda varje kapitel, en gullig detalj och något som fascinera mig med. Att finna ett vykort, brev eller något liknande i gamla böcker är spännande tycker jag.

tisdag 24 mars 2015

Top Ten Tuesday: Att återbesöka barndomens böcker.

Denna veckans Top Ten Tuesday ska vi lista tio barndomsböcker vi skulle vilja återbesöka. Det är en svår fråga då jag har svårt att minnas exakt barndomens lästa böcker. Sedan så går jag bara på känslan här, många av böckerna skulle möjligen idag inte vara fullt så bra som dom var då. Men jag väljer ut böcker som jag vet att jag då älskade. Mina val blir alltså mer baserat på känslan och hur jag minns själva platserna i boken, inte så mycket på hur välskrivet innehållet är.


  1. Britta och Silver, Lisbeth Pahnke. Dessa böcker älskade jag när var i tio års åldern. Jag var hästtjej och dessa böcker var mina absoluta favoriter. Jag läste de flesta böckerna om och om igen.
  2. Bruno Brunpäls och vesslorna i Västerskogen, Tor Seidler.  Denna läste mina föräldrar för mig och jag minns att jag tyckte väldigt mycket om denna boken. Skogen med de talade djuren och det äventyr som utspelas i boken minns jag väl.
  3. Kitty-böckerna, Carolyn Keene. Åh vad jag älskade Kitty och hennes vänner. Jag ville med lösa gåtor och vara med på spännande äventyr! Jag har närmare 90 st av Keens böcker om Kitty, nästan alla med de klassiska röda ryggarna
  4. Spring Pride, Spring, Joanne Cambell. Detta var en bok som jag fick via en bokklubb jag var med i som ung, Pollux hästbokblubb. Och jag hade egentligen kunnat välja vilken som av de böcker jag läste då för jag älskade verkligen dessa. Jag minns med värme hästarna, stallen, äventyren, ibland lite kärlek till en snygg pojke och alltid gick allt så bra. Även här har jag en låda full med böcker som jag fick via denna bokklubb
  5. Ronja Rövardotter/ Mio min Mio/ Bröderna Lejonhjärta, Astrid Lindgren. Nej jag kunde inte välja en enda av dessa.
  6. Den oändliga historien, Michel Ende. En bok jag slukade i yngre tonåren och som jag gärna vill återbesöka snart igen. Jag har faktiskt läst om den i vuxen ålder vid ett tillfälle och då höll den fortfarande.
  7. Mor är ingen häxa, Olov Svedeliv. Med denna så föddes mitt intresse för historiska böcker. Men framförallt minns jag den som en mycket stark upplevelse.
  8. Jag saknar dig, jag saknar dig Peter Pohl. Ytterligare en som förde mig bortom hästarnas värld och visade att det fanns böcker om andra ting.
  9. Kulla-Gulla, Martha Sandwall-Bergström. Jag minns att jag tyckte så synd om Kulla-Gulla och att jag älskade hur modig hon var.
  10. Vinterviken, Mats Wahl. Åh John-John! Mina minnen ifrån denna boken är varma och jag minns den med glädje.

Sista brevet ifrån din älskade, en bok om den eviga kärleken

Jojo Moyes, Sista brevet från din älskade

2003, Journalisten Ellie hittar under en flytt av den tidning hon arbetar för ett brev. Ett brev skrivet av en man som bedyrar sin eviga kärlek till en kvinna. Ellie som själv befinner sig en en svår relation, mannen hon älskar är gift och det enda hon får är smulor av den kärlek hon längtar så efter. Ellie känner att hon måste få veta vilka dessa personer är och om de någonsin fick varandra.  Boken innehåller dessutom en historia som dateras 1960, här vaknar en Jennifer Sterling upp efter att ha varit med om en fruktansvärd bilolycka. Hennes minne är inte som det brukar vara och hon känner sig som en främling i sitt eget liv. Jennifers make Laurence är en framgångsrik och mycket förmögen affärsman, hennes liv verkar bestå av tjusiga cocktail partyn, besök i sommarhuset på Rivieran, dyrbara smycken och kläder. Hon är en lyxhustru och av någon anledning så vantrivs hon fast hon känner att hon borde ha varit mer nöjd och glad över sitt glamorösa liv. Hennes relation till Laurence är efter olyckan ansträngt och kallt, något verkar ha hänt mellan dom men Jennifer minns inte vad. Så en dag hittar hon ett undangömt brev, ett kärleksbrev undertecknat B riktat till henne. Ett brev som ber henne att möta denne man på tågstationen. Men Jennifer minns inte vem mannen är eller varför de skulle mötas.

Sista brevet från din älskade är en varm och fin berättelse om kärlekens krafter. Men samtidigt ger den också en tydlig bild av hur livet kunde te sig för en kvinna på 60-talet. Jennifers liv som hon själv alltmer känner är kvävande och full med regler, hennes makes kommentarer om att piffa till sig och försöka bete sig som en dam känns tidstypiska och skapar en trovärdig känsla åt historien. Jag gillar också hur Moyes uppvisar skillnaderna i relationer på 60-talet med Ellies moderna romans på 2000-talet. Jag tycker också om skildringen och beskrivningen av relationen mellan Jennifer och den okände mannen, Jojo Moyes uppvisar här en klasskillnad som idag känns främmande och gammal. Idag när vår egna kronprinsessa gift sig med en "man av folket" så känns de svårigheter som finns i Jennifers relation med den okända mannen, som är en enkel man utan förmögenhet eller rätt namn, annorlunda men samtidigt så ligger det så nära i tiden.  Jämförelsen med en kvinnas liv på 60-talet jämfört med idag skapar djup åt denna kärleksroman och som gör historien ännu mer intressant att läsa. Det finns alltid en risk med kärleksromaner att de bli för sockersöta men jag tycker Moyes lyckas hålla en god balans där allvaret och det svåra finns vid sidan om. En bra blandning av sött och salt helt enkelt!


En härlig bok som bjuder på en lättläst och underhållande historia full med känslor. Jag njut av läsningen och ser framemot andra av Moyes böcker.

måndag 23 mars 2015

Överraskningspaket!

I förmiddags fick jag ett sms på telefonen om att jag hade ett paket ifrån Adlibris att hämta ut. Ett sms som skapade en hel del förvirring hos mig eftersom jag visste att jag absolut inte beställt något därifrån. Sedan kom jag att tänka på att jag faktiskt fyller år snart och kanske var det kära sambon som beställt något i form av present. Men nej han var helt oskyldig och hade inte beställt något därifrån. Då vände jag mig till kära mamma som brukar skicka små omtänksamma paket när man som allra mest behöver ett litet omtänksamt paket. Men även hon var oskyldig. Då var det den andra personen som jag vet brukar ordna gulliga överraskningar och presenter till alla som behöver det, min kära lillasyster. Och jo då det kunde möjligen vara så att det var hon som var den skyldige! Ett paket för att muntra upp mig var det. Så nu har jag hämtat ut paketet som innehöll tre titlar ifrån min vill läsa lista! Perfekt present ju och väldigt omtänksamt!

Titlarna var Helena Henschen, Hon älskade, Jenny Rongeby, Leona- Tärningen är kastad och Lars Petterson, Kautokeino- En blodig kniv. En fin trio som jag ser framemot att läsa! Tack kära syster min!


Öppnas i händelse av min död, Liane Moriarty

Liane Moriarty, Öppnas i händelse av min död

Cecilia Fitzpatrick är en framgångsrik affärskvinna, gift med John Paul, ett mycket lyckligt äktenskap och de har tre döttrar. De bor i ett tjusigt inrett hus i en förort till Sydney, ett hem som är lika välordnat som Cecilias övriga liv. Hon sköter hem,barn och äkta maken som ett välorganiserat företag men det finns alltid utrymme för kärlek och värme.  Men en dag när John Paul är bortrest på en affärsresa hittar Cecilia ett brev där det på kuvertet står "Öppnas i händelse av min död". Handstilen är mycket välbekant för henne, det är hennes makes och det som finns i brevet är något som kommer att vända upp och ner på Cecilias liv. Parallellt med Cecilias liv så kommer vi också möta Rachel, en medelålders kvinna som arbetar på samma skola som Cecilia. Rachel upplevde det värsta en mamma kan uppleva och vi får följa henne där hon försöker hålla ihop sitt liv. I hennes liv finns sonen Rob och hans fru Lauren samt det högt älskade barnbarnet Jacob. Dessutom får vi även möta Tess, en ung kvinna som återvänder till Sydney och barndomshemmet då hennes äkta make meddelat henne att han är förälskade i Tess bästa vän. 

Tre kvinnor, tre liv och tre öden som alla länkas ihop och på olika sätt kommer påverka varandra på olika sätt. Därtill har vi de äkta makarna och barnen som utgör ytterligare en del av historien. Knutpunkten och den gemensamma nämnaren skulle man kunna säga är St Angela skolan, de tre kvinnorna har alla gått där eller arbetat där.  Öppnas i händelser av min död är en roman som granska de liv som levs bakom stängda dörrar och som ställer frågan om hur väl känner vi egentligen de vi lever våra liv med.

Jag både fascineras och faktiskt skräms av Cecilias välordnade och organiserade liv, hennes liv i en rik medelklass förort där hemmen är som hämtade ur inredningsmagasin och eftersom Cecilia är som hon är så är hemmet och alla dess förråd tydligt och ordentligt sorterade. Citat ifrån början av boken ger en tydlig bild av Cecilia och vem hon är: 

"Hon tyckte om att känna sig fokuserad. Hon var stolt över sin koncentrationsförmåga. Hennes dagliga liv bestod av tusen små bitar - "Köp koriander", "Skjutsa Isabel till frisören", Vem ska följa med Polly till balettlektionen på tisdag när jag tar Esther till talpedagogen?" -som ett sånt där förskräckligt jättepussel som Isabel brukade ägna timmar åt att lägga. Men även om Cecilia inte hade något tålamod med pussel visste hon exakt var varje liten del av hennes liv hörde hemma och var den skulle passa in härnäst. Okej, Cecilias liv var kanske inte särskilt ovanligt eller imponerande. Hon var mor till tre barn och jobbade deltid som tupperwarekonsulent, hon var inte skådespelare eller aktuarie eller ... poet som bodde i Vermont. --- Fast Cecilia hade förstås aldrig strävat efter något annat än ett vanligt liv. Här är jag, en typisk förortsmamma,  kunde hon komma på sig själv med att tänka, som om någon hade anklagat henne för att påstå sig vara någonting mer, något finare"

Men samtidigt så lyckas Liane Moriaty skapa djup i denna vardagliga roman genom att hennes karaktärer är komplexa med många lager och nyanser. Som exempel kan jag nämna att Cecilia faktiskt inte tycker det alltid är så roligt att ägna timmar åt att bygga kojor eller läsa samma sagor om och om igen men det gör däremot John-Paul. Något som berättas som en naturlig del i historien, att Cecilia som trots att hon är kvinna faktiskt kan finna mammarollen tråkig utan att hon för den skull inte älskar sina barn djupt. Tess däremot är en kvinna som jag både förstår och som jag blir djupt frustrerade över. hon faller lätt in i tyck-synd om mig men samtidigt så gör hon något som jag inte kan förstå alls. Jag vill inte säga mer än så för att jag inte vill spoliera historien.

Jag fann Öppnas i händelser av min död att vara en varm, intressant och underhållande bok. En bra roman om relationer och gemensamma band och om vad man är bered att göra för den man älskar. En finurligt konstruerad historia som både är rolig och även djupt berörande. Jag upplevde både leende och en klump i magen när jag läste boken.



En ytterst liten detalj som faktiskt har en viss betydelse för en av relationerna i boken som störde mig något var ett litet ord. Nämligen det svenska ordet för macaron, det franska lilla bakverket ( som förövrigt inte är gott alls enligt mig). Det heter ju som sagt macaron på engelska och jag hade för mig att på svenska säger vi makron, eller? Wiki säger också makron och på andra ställen så säger dom macaron, alltså de översätter inte ordet alls till svenska utan bara infogar det engelska.  I boken så översätts det dock som makronger, vilket för mig låter helt fel. Någon som vet mer om detta eller som också läst boken och har en tanke kring detta?

söndag 22 mars 2015

Biografin om Robin Williams, det kunde ha blivit så bra...

Emily Herbert, När skratten tystnar
Rec-ex ifrån Bookmark förlag, Tack!

Att få läsa en bok som rec-ex och där det visar sig att man inte gillar boken är svårt, det är faktiskt en konst att skriva konstruktiv kritik utan att det bara bli någon form av elakheter. Jag gillar själva initiativet ifrån förlaget men tyvärr så når inte bokens innehåll upp till mina förväntningar.

Jag har alltid gillat Robin Williams och sett många av hans filmer, favoriterna finns i Mrs Doubtfire, God morning Vietnam, One hour photo, The Nightlistner och Döda poeters sällskap bara för att nämna några. Så när jag såg att Bookmark förlag skulle ge ut en biografi om honom så blev jag väldigt nyfiken. Så pass att jag skrev och fråga om ett rec-ex. Sedan hörde jag att boken inte var så bra trots allt, hos Bokföring hos Monika var det jag hörde det. Så jag ställde om mina förväntningar och började läsa med mycket låga förväntningar och tur var det. För detta är tyvärr inte en bra biografi över Robin Williams, de stycken jag gillade bäst var förordet skriven av Babben Larsson, bilderna och slutkapitlet som består av 20 av Williams bästa skämt.  Jag ska försöka förklara varför jag inte gillad den, boken börjar med ett kapitel med inklistrade tweets ifrån kända och okända personer som ger sin hyllning över Williams precis när han gått bort. Därefter följer kapitel över Williams barndom, uppväxt, karriär och familjeliv där stora delar av texten består av klipp och klistra metoden. Författaren verkar ha dammsugit internet och sociala medier på citat och sedan byggt sin bok kring detta. En del av citaten har även källhänvisningar som får mig att rysa. Källhänvisningar som andas skvallerpress som tex "sa en god vän till familjen" eller "anonym källa". Vid något tillfälle ges utrymme för ett citat som uppvisar en viss kritik mot Williams sätt att arbete men författaren sveper likgiltigt detta under mattan genom att avvisa citatet med följande kommentar " Men alla andra var som sagt betagna." ( S 93) Övrig text känns generaliserande och hafsigt ihop skrivet. Det är ytligt och dåligt formulerat.

Biografin ger förvisso en ytlig och lätt överskådlig information kring Robin Williams. Men jag saknar dock djupet och närheten som en riktigt välskriven biografi kan ge en. En biografi kan också ge en inblick i ett liv som man i vanliga fall inte skulle få. I Robin Williams fall så finns det en psykisk ohälsa som hade kunnat hanteras på ett finare och bättre sätt. Det kunde blivit en intressant och djupgående skildring över ett liv i rampljuset samtidigt som man kämpar med inre demoner. Knappt 200 sidor är denna biografi, stor text och luftig design vilket gör att boken upplevs som väldigt kort och tunn. Emily Herbet är en psedonym för en brittisk journalist vid namn Virginia Blackburn, som tydligen skrivit många kändisbiografier från Lady Gaga till Michael Jackson.

lördag 21 mars 2015

En perfekt lördag

Känslan när man får tid att sitta ned en hel eftermiddag och bara sjunka ned i en bok är för mig känslan av lyx och total frid. Har man sedan mysigt sällskap så blir allt så mycket mer fridfullt.  Eftermiddagen har jag spenderat med Herr Gibson och en riktigt härlig bok. Nu ska jag och kära sambon göra pizza innan det är dags att välja ut vilken film vi ska se ikväll. Vi har en hög osedda filmer att välja ifrån. Just nu lutar det åt Man of steel och Lone ranger.

Hoppas även ni har haft en mysig lördag.


En engelsk bok om en excentrisk man och om kärleken till böcker och varandra

Gabrielle Zevin, The collected works by A.J Fikry 
Länken går till författarens egna sida, där boken dock heter The storied life of A.J Fikry men tydligen förekommer både den och den titel min bok hade.

Detta är en engelsk bok och jag läste den i samband med min kurs i engelska så jag har redan skrivit en recension på engelska. Men här kommer en på svenska. A.J Fikry är en lätt excentrisk man som äger en liten bokaffär på ön Alice. Hans liv är ganska så miserabelt eftersom hans fru nyligen omkom i en tragisk bilolycka och kort därefter blir hans dyrbara och mycket värdefulla första utgåva stulen. Livet är inte vidare kul tycker A.J men så en dag kliver Amelia in genom bokaffärens dörr. Amelia arbetar som bokförsäljare åt ett större förlag och hon är där för att sälja in vinterns böcker till A.J Fikry. Något som inte går så vidare bra eftersom A.J inte gillar speciellt mycket, han har en mycket speciell boksmak och han tvekar inte för att säga vad han tycker heller.  Trots detta så finns där något mellan de två, något udda och speciellt. Sedan får vi inte heller glömma Maya, den två år gamla barnet som A.J Fikry en dag hittar övergiven på golvet i hans bokaffär. Fastnålad på Mayas kläder finns en lapp som ber Fikry att ta hand om det lilla barnet då henne mamma inte kan.

The collected.... är en charmig och varm berättelse om konsten att våga älska och att våga drömma. Det är en finstämd berättelse om livet men utan att bli för sentimental och smörig. Jag njuter av läsningen och jag trivs väldigt väl i sällskap med Amelia, A.J, Maya och de andra karaktärerna i denna boken. Mysig feel-good bok som dessutom innehåller en stor kärlek till böckerna och litteraturen, för bokens magiska kraft och läsningens styrka är något som genomsyrar hela boken. Varje kapitel inleds för övrigt med att A.J Fikry listar en speciell novell som han gillar, välskrivna noveller är något av det mest enastående som finns enligt A.J, därefter följer en kort text som rymmer hans tankar kring novellen. Novellerna är i början riktad rakt ut till ingen speciell men när Maya kommer in i A.J:s liv så blir dessa tankar riktade till henne.

En varm och härlig bok som är mysig att krypa ned med i soffhörnet samtidigt som den innehåller en del allvar och mörka stråk. Samtidigt så finns där en torr, bitsk humor som gör att jag fnissar högt flera gånger.  Kärleken till böcker som genomsyrar boken värmer en bokälskandes hjärta lite extra med.  Boken har dessutom ett riktigt fint och härligt omslag och i min utgåva så är själva papperna i boken lite tjockare och känns lite "skrynkliga" under händerna, som en riktigt gammal bok.  På författarens sida kan man också hitta alla bokliga referenser som förekommer i boken plus författarens kommentarer till varför de förekommer och vad hennes tanke var kring valet av en specifik bokreferens. Härligt initiativ tycker jag, boknördighet när den är som allra bäst!

 Boken kommer ut på svenska under våren på Forum förlag, Här kan ni läsa mer om den.

fredag 20 mars 2015

Kråkflickan, Sundquist & Eriksson, en mörk och djupt obehaglig bok.

Jerker Eriksson & Håkan Axlander Sundquist, Kråkflickan


Unga killar hittas mördare runt om Stockholm, deras kroppar uppvisar spår av svår misshandel och de är alla av invandrarbakgrund.  Att finna information om vilka de är visar sig bli svårt då de alla är papperslösa och inte saknad av någon. Poliskommissarien Jeanette Kihlberg är den som får ta sig an detta kniviga fall, ett fall som kommer visa sig innehålla många svårigheter och återvändsgränder.

Samtidigt så får psykoterapeuten Sofia Zetterlund ta sig an några riktigt otäcka händelser, dels en ung man vid namn Samuel Bai, en barnsoldat ifrån Sierre Leone och Victoria Bergman, en kvinna som bär på ett djupt oläkt sår ifrån sin barndom. Detta arbete kommer länka samman henne med Jeanette Kihlbergs arbete.

Jag har länge varit nyfiken på denna bok men det var tack vare Vargnatts bokhylla som jag tog mig för att läsa den. Och det är jag väldigt glad för, för jädra vilken bok detta är! Ja återigen så har jag läst en bok som kräver en svordom som förstärkning! Kråkflickan är en djupt obehaglig bok som kräver en läsare med starka nerver och en tålig mage. Författarna kretsar hela tiden väldigt nära gränsen där detaljerna skulle bli alltför groteska och otäcka. Emellanåt kliver de över och jag vänder vid några tillfällen huvudet åt sidan för att slippa undan orden jag har framför mig. Men samtidigt så finns där något som lockar mig tillbaka in i boken, kanske är det den oerhört träffsäkra skildringen av Jeanetts vardagsliv som gör det, kanske är det Sofias märkliga personlighet som gör det, möjligen den finstämda och intima skildringen av de två kvinnornas växande vänskap eller så är det kanske själva det faktum att jag som läsare får ta del av hemligheter som Jeanette inte vet om. Där jag som läsare tror mig ha sanningen men är verkligen så? Författarna skapar hela tiden en känsla av osäkerhet inför vad som är sant eller vad som är ljug. Kråkflickan är som sagt djupt obehaglig och mörkt där den röda tråden är frågan " Hur mycket lidande kan en människa stå ut med innan hon själv upphör att vara en människa och blir ett monster"

Jag vill inte berätta för mycket om boken för detta är en bok man behöver upptäcka på egen hand, där detaljerna ger en ledtrådar och jag vill inte spoila boken för mycket. Jag fastnade totalt för denna mörka, otäcka berättelsen som är så fylld av lidande och svarthet men där även finns glimtar av ljus och kanske även hopp. Som tur är så hade jag förberett mig och jag hade både del två och tre hemma, för Kråkflickan slutar med en rejäl cliffhanger och det märks tydligt att boken hör ihop med de andra två böckerna. De tre böckerna i serien utgör tillsammans en helhet.

Jag ser också på Ordfronts sida att det tydligen finns planer på att göra denna serie till en tv-serie, låter spännande men samtidigt osäkert. Vi får väl ser hur det går, ni kan själva läsa mer Här.

Bokbloggsjerkan 20-23 mars: Om bloggen och läsare av den.


Denna vecka ställer Annika en fråga via Carola: Jag skulle vilja veta hur andra bokbloggare interagerar med sina läsare, lockar till sig nya läsare och får de befintliga läsarna att fortsätta besöka bloggen. Jag skulle gärna vilja läsa mer om vad som driver bokbloggarna till att blogga och hur mycket de tänker på sina läsare när de bloggar.

Jag skapade denna bloggen för min egen skull, den skulle fungerar som ett ställe där jag kunde skriva av mig kring böcker och liknande samtidigt som jag höll koll på läsningen.  Bloggen har funnits sedan 2010 men det var först förra året som jag blev mer offentligt med min blogg genom att gå med i bokbloggar.nu, delta i tematrion och jerkan samtidigt som jag började mer aktivt läsa andras bloggar och kommentera hos dom.  Jag vill inte att bloggen ska bli ett stressmoment men samtidigt tycker jag det är kul att ha läsare till min blogg och det innebär ju ett visst arbete för att locka till sig dessa läsare. Som sagt så deltar jag i bla Lyrans tematrio, Annikas jerkan och brukar även vara med i Top Ten Tuesday, då får jag en del besökare på det sättet. Sedan har jag den senaste tiden försökt ha 3-4 inlägg per vecka utöver detta. Sedan så har jag börjat tänka mer på rubriken till mina inlägg, att inte bara skriva författarnamn/titel om det är en recension utan försöka få till en lockande rubrik. Jag har tidigare skrivit några temainlägg om tex vårens nyheter, somriga boktips och liknande, i år har jag inte orkat med det men har en plan inför påsken om ett temainlägg! En liten teaser =) 

Min drivkraft för att ha bloggen är att jag älskar böcker och jag gillar att skriva om de böcker jag läser. Min blogg blir ett andningshål där jag kan skriva av mig om böcker och läsning, jag har dock en läsande familj och framförallt en sambo som tycker det är intressant och kul att prata böcker och läsning. Men jag gillar även detta forum för att kunna prata böcker och läsning med andra bokälskande människor!  Jag är däremot inte ute efter att bli en stor blogg med mängder av besökare, som det är nu tycker jag rätt rimligt och det passar mig. Sedan gillar jag den vänlighet jag fått ifrån andra bloggare, bloggare som inte känner mig personlig tagit sig tid att ge värmande och stöttande ord när jag skrivit om lite mer personliga saker här på bloggen. Det uppskattar jag och gör att jag vill fortsätta jobba med bloggen och leverera bra inlägg.

onsdag 18 mars 2015

Läsflow och om böcker som knockar en totalt

Under mars månad så har jag hamnat i ett läsflow där böckerna ramlar på som pärlor på ett band och jag älskar verkligen hur böckerna verkligen kommit fram igen.  För en tid sedan skrev jag om bristsjukdomar och även om dessa bristsjukdomar fortfarande finns kvar så har jag med hjälp av en klok mor och en förstående sambo fått till en bra balans mellan studier, vardagen, sambon, djuren och mig själv. Det finns rent av mer tid över till läsning och egen tid än innan, fast tiden inte rent fysiskt blivit längre.  Under slutet av februari och i mars så har de där riktigt bra böckerna avlöst varandra,  jag har nu fem fullpoängare i min lista ( en är inte dit skriven än men jag vet att den kommer bli fem stjärnor på den) och  där finns i mars även två 4 och ½ stjärnor. Sedan har vi ett riktigt bottennapp, den ska jag skriva om i helgen tänkte jag.  Det känns fint att få börja året med så här många fina böcker!

Sedan måste jag få berätta lite om det enorma intryck jag får av den bok jag läser just nu. Jag läser Margret Atwoods Oryx and Crake och jag är helt tagen av den! Vilken bok det är! Och varför i hela fridens dar har jag inte läst detta tidigare! Oryx and Crake är en sådan bok som man vill stanna i hela tiden, väsentligheter som mat, sömn, vardag finns det inte tid för. Samtidigt är denna bok en utmaning för mig då jag läser på engelska. Men också en egoboost då jag inser att jag faktiskt kan läsa rätt obehindrat och där jag känner att jag följer med i historien. Detta är en bok jag vill äga och ha, jag vill ha alla delar rättare sagt i denna trilogi. Samtidigt så känner jag mig så lycklig över att ha hittat en helt ny författare och att det finns så mycket att utforska i hennes författarskap.

Senast i måndags så låg jag på kvällen och funderade över min nyvakna längtan efter romaner. Romaner som är djupare, moderna, mysiga utan att bli för sockriga, känslosamma, gamla, tankekrävande och vackra romaner. Jag älskar mitt deckar/thriller/fantasy/dystopi-träsk innerligt, här trivs jag väldigt väldigt väl och jag känner jag mig hemma. Men en del av mig saknar den tiden då jag läste annat med, vid sidan av detta träsk så fanns en hel skog av romaner av alla dessa slag. Jag upplever att  Oryx and Crake är en dystopisk skildring men den har en fot i träsket samtidigt som den har en fot i skogen.

Så nu ska jag på allvar börja läsa alla de romaner som ligger som hyllvärmare, de där som hamnat i skymundan bara för att de inte hört hemma i träsket utan i skogen.  Jag ska även scanna bokhyllorna mer noggrant på biblioteket och då utanför deckaravdelningen =) och jag ska läsa allt jag vill läsa och jag ska njuta till fullo av varje stavelse!

Jag hittade också denna pärlan i en trevlig bokhandel och habegäret blev väldigt väldigt stort kan jag säga! Men den ska få fungera som morot under våren och så får det bli min present till mig själv när studierna tar slut i maj!  Man ser kanske lite dåligt vad det är men det är alltså Oryx and Crake, The Year of the flood och MaddAddam av Margret Atwood i en snygg box!


tisdag 17 mars 2015

Top Ten Tuesday: Böcker på vårens läslista.


Nu var det ett tag sedan jag var med på Top Ten Tuesday men idag så har jag lite tid över. Studierna är rätt lugna just nu och jag har tid att varva ned och ägna mig åt lite annat. Så tio böcker som jag vill läsa under våren. Jag tänker dela listan i två delar, den första delen är helt nya böcker som jag längtar efter och den andra är böcker som blivit liggande i hyllan eller i lånehögen. I båda listor hade jag kunna skriva in många fler men dessa var dom som poppa upp direkt. Listan kommer säkert ändras många gånger om under våren, tio böcker är det jag normalt läser per månad så det finns utrymme för många fler böcker under våren! 

Nya böcker:
  1. Ann Cleeves, Dött vatten
  2. Cecilia Ekbäck, I vargavinterns land
  3. Brandon Sanderson, Mistborn
  4. Mo Hayder, Behandlingen
  5. Alan Bradley, Mord är ingen lek
Hyllvärmare:
  1. Per-Anders Fogelström, Krigens barn. Andra delen i den trilogi som föregår Stad-serien. Denna är påbörjade men ännu inte avslutad
  2. Hilary Mantel, För in de döda. Den har faktiskt varit hemma och vänt en gång, men jag tänker att våren är mer lämpad för denna boken.
  3. Margret Atwood, Oryx and Cake. Vårens engelska projekt, jag har hört så mycket om Atwood och när jag fick se den på biblioteket så högg jag den. Jag vill träna upp min engelska och jag hoppas att denna boken ska vara någorlunda lätt att läsa.
  4. Gillian Flynn, Mörka Platser, En hyllvärmare som jag är riktigt nyfiken på. Jag har läst Gone Girl och den gillade jag väldigt mycket.
  5. Denna femte punkt är öppen och rymmer klassikerna som finns här hemma, jag har många olästa Selma Lagerlöf och Villiam Moberg. Under våren ska jag läsa en hel del av dessa tänkte jag. 

Tematrio: Vilja-läsa-böcker

Denna vecka vill Lyran att vi ska lista tre böcker som vi gärna vill läsa. En fråga som både är lätt och svår samtidigt, min vill-läsa-lista och min längtans-lista är både milslånga! Men jag tar de tre som poppar upp i huvudet nu direkt och då blir det:

  1. Ann Cleeves, Dött vatten. Femte delen om Jimmy Perez, jag vill så gärna veta hur det går för Jimmy och jag vill tillbaka till Shetland igen så fort jag bara kan. Den har kommit till biblioteket men det är lång kö på den.
  2. Gillian Flynn, Mörka platser. Denna finns bland mina hyllvärmare och har stått där sedan förra sommaren.
  3. Hilary Mantel, För in de döda. Även jag har denna på min akuta vilja-läsa-lista. Jag hade den hemma under julen men då fanns det inte ork eller tid att läsa. Sedan fick den återvända till biblioteket för att andra ville läsa den. Men snart så kanske tiden och orken finns där.

måndag 16 mars 2015

Drakryttarna, en oväntad skatt till bok!

Anette Skåhlberg & Katarina Dahlquist, Znapp: Drakryttarna 

Drakryttarna är volym 1 i en planerad längre serie och det är en blandning av berättande text och mängder av färgstarka seriebilder. Handlingen kretsar kring att vår värld är i fara och det är endast de sju utvalda som kan rädda den. Na, naturens beskyddare och väktare över drakäggen är den som måste finna de utvalda och sammanföra dem med sin utvalda drake.  I denna första volymen får vi möta tre av de utvalda, först kommer då tre kapitel som introducerar dom tre men de utvalda kommer att bli tolv så småningom. Varje drake matchar sin ryttare med samma egenskaper som de har. Tre unga människor som alla har varsin svaghet men där just deras svagheter gör dom till starka. Jag gillar verkligen hur författaren lyfter in och normaliserar sådant som alltför ofta leder till utanförskap. I denna boken är det just de delar som gör att de utvalda är de utvalda. Jag upplever boken som väldigt fräsch och nyskapande, den erbjuder en fantasy som vågar gå utanför de traditionella ramarna och kan därför ge mig som läsare något utöver det vanliga!

Drakryttarna är en sådan bok som inte riktigt går att recensera ordentligt, detta är en bok som man bör uppleva och insupa alla de detaljer som denna boken flödar av. Bilderna är i boken är i sig en anledning till att läsa boken, de är fantastiskt fina och det myllrar av vackra detaljer. Drakryttarna är en genomtänkt och ordentligt bearbetad bok som erbjuder ett hisnande äventyr!  Ett äventyr fyllt med magik, drakar, kärlek och även robotar! Bilderna i kombination med texten gör att boken även passar för unga eller vuxna som har svårt för läsningen. Men just denna kombination gör också att boken även passar för att väcka läslusten och skapa en nyfikenhet på böcker.

Detta är en bok jag gärna velat ha i min bokhylla, nu har jag fått återlämna boken till biblioteket och kan därför inte ge smakprov på innehållet och bilderna.

Jag ger ett smakprov hämtad ifrån förlagets sida:



söndag 15 mars 2015

Odinsbarn, en fantasy som inte beter sig som en vanlig fantasybok!

Siri Pettersen, Korpringarna Del 1: Odinsbarn
Rec-ex ifrån B. Wahlström, Tackar så mycket!

Odinsbarn är en fantasybok som vänder upp och ner på de gamla fantasybegreppen. I många fantasyböcker så är det oftast så att människorna delar världen med tex alver, hobbitar eller liknande. Men i Odinsbarn är människor något som tillhör myten och sagans värld, något som kan sprida röta och ondska.  Hirka saknar det allra väsentligaste, det som visar att hon är en av dom och inte något dåligt eller någon som sprider röta. Hirka är nämligen svanslös, enligt hennes far så var det en olycka som gör att Hirka nu lever utan svans. Men ganska snart får Hirka veta sanningen om vem hon egentligen är och det kommer att rasera hela hennes tillvaro och där hennes liv väldigt snart bli en kamp på liv och död. För Hirka är nämligen en menskr... Vi får även möta Rime, Hirkas käraste barndomsvän men också en ung pojke vars öde och liv redan är förutbestämt.

I denna värld så är det Siaren som spår och som styr, De tolv i rådet är de som håller i trådarna bakom scenen och vad de vill, det får de med. Maktens spel och intriger är vansinnigt skickligt berättat och många gånger om svär jag högt över detta råd och deras blindhet.  I nästan 700 sidor får vi följa Hirka och Rime under en farofylld tid där hela deras liv och värderingar kommer att för alltid förändras.  Siri Pettersen skapar karaktärer med djup och som känns trovärdiga. Hon är mycket skicklig på att måla upp en värld och en historia så att det nästan känns filmiskt i sitt utförande. Jag sugs in i berättelsen och jag har väldigt svårt att slita mig ifrån den när vardagens måsten pockar på.

Detta är en episka och storslagen fantasy men det är också fantasy som vågar bryta normer och skapa egna nya ramar för hur fantasy ska se ut. Siri Pettersen är så skicklig i att berätta och hennes språk virvlar fram och det är så behagligt att läsa hennes text. Just detta med Hirka, att hon är ett odinsbarn, en menskr och den blinda fördomsfullheten hon möts av skapar ytterligare en botten i denna berättelsen. Även Rimes problem med att inte vilja vara en del av något han har svårt att tro på med hela hjärtat, även om han så gärna vill. Och Rimes frågor och funderingar kring behovet av religion och tron för att få trygghet och en känsla av mening med livet, som finns där även när allt har visat sig vara lögner, skapar ytterligare en dimension åt berättelsen. Sedan så är det även relationen mellan Rime och Hirka som utgör en väsentlig del av berättelsen men som är finstämt återberättat och som lyfter fram vänskapens starka band.

Jag gillar också hur den fornnordiska mytologin vävs in i berättelsen, återigen får vi en berättelse skriven här i Norge som använder sig av det som redan finns här. Den nordiska mytologin rymmer så mycket spännande att det är härligt att författare härifrån vågar använda sig av den för att skapa tex fantasy eller skräck som nämnt i ett annat inlägg. Och jag vill så gärna läsa mer nu för Odinsbarn är en säregen och mycket speciell fantasybok som är välskriven och har många unika drag.

(Kaosutmaningen: 16: Läs en bok vars omslag är till största delen grått)

Vargbröder: Havets fångar

Michelle Paver, Vargbröder del 2: Havets fångar


Detta är då bok nr 2 så vill ni undvika spoilers så hoppa över att läsa!

Handling: I Vargbröder, den första delen i serien, kämpade Torak och vargungen mot Ondskan, ett svårt och farofyllt uppdrag som nästan kostade dem livet. Nu är de tillbaka, men kampen mot Ondskan är långt ifrån över.
Återigen förflyttas vi 6000 år tillbaka i tiden. Torak befinner sig i Korpklanens läger tillsammans med Renn och de andra klanmedlemmarna. Toraks älskade Ulv är borta och en smygande och dödlig sjukdom hotar Korpklanen. När en av klanens medlemmar dör måste Torak ge sig av för att söka efter ett botemedel. Korpklanens ledare varnar honom för att det kan vara en fälla. Men Torak har inget val om Storskogens folk ska kunna räddas.

Vad jag tyckte: Det är härligt att få återse Torak och Ulv igen och jag gillar att Renn får en mer självständig röst och del i historien denna gången. Samtidigt som Torak kämpar för att finna ett botemedel så får vi som läsare ta del av en värld som är så mycket annorlunda om man jämför med vår egna. Det märks att Paver hr gjort ordentligt med reschar innan boken för boken är fylld av fakta kring livet under stenålder och om hur skogen ter sig för Torak. Men det är snyggt invävt i historien och det blir aldrig för mycket.  Hans speciella band med skogen är fint berättat och jag njuter av att läsa om Toraks, Ulvs och Renns äventyr! Jag är inte i rätt ålder för serien men ibland är det så skönt att bara få läsa helt kravlöst. Mina krav på att boken är välskriven och intresseväckande finns där ändå men Michelle Paver lyckas skapa en trovärdig berättelse som engagerar och som är spännande hela vägen igenom. En härlig bokserie som jag kommer fortsätta läsa när jag är i behov av något enkelt och lättillgängligt.  I denna bok så finns där dock en aningen mer mörker och det märks att Michelle Paver börjar fördjupa sin serie och knyter samman de olika delarna bättre än i första boken.

fredag 13 mars 2015

Bokbloggsjerkan 13-16 mars: Hur hinner du?


I veckans jerka har Annika tagit hjälp av Mia för att få fram en fråga och Mia säger så här:
Jag instagrammar en del, och det blir en del bilder på böcker jag läser och bokpaket.Av bokbloggar får jag bara vänliga frågor och kommentarer men av de där ”vanliga” människorna kan man få en del dumma kommentarer. Hur hinner du läsa så många böcker?
Den fråga har jag också fått flera gånger och jag har även mötts av ren misstro när jag pratar om hur mycket jag läser. För jag råkar vara en snabbläsare och varje månad så hinner jag mellan 10- 14 böcker. Nu är det så att jag ofta väljer bort tv:n och prioriterar att läsa en bok istället.  Jag läser inte mycket under dagtid, just nu försöker jag läsa en del engelska böcker under dagtid för att förbättra mina chanser att klara den engelska kurs jag håller på med. Annars läser jag som allra mest på kvällen, en del av kvällen går åt till att se någon av alla de tv-serier jag och sambon följer, det blir mellan 2-4 avsnitt per kväll. Men jag har behov av en lång nedvarvningstid innan jag kan sova så jag brukar lägga mig minst en timme innan jag ska sova. Den timmen läser jag, ibland blir det rent av både två och tre timmar innan lampan släcks. Så under vardagen försöker jag se till att vara i sängen vid ca 10, därefter kan jag mycket väl läsa fram till tolv-ett om jag känner för det och om jag orkar. Nu har jag turen att jag studerar på heltid och till största del hemifrån, så jag behöver inte gå upp i ottan om jag inte känner för det men försöker vara uppe vid nio för att hinna med allt som ska hinnas med. När jag har jobb så blir det lite annorlunda ju. Men så ser min läsning ut just nu på kvällstid. 
Sedan läser jag en del under helgen med, både innan jag ska sova men också under dagtid. Har jag möjlighet så är det väldigt skönt att få sitta med en bok i 3-4 timmar och bara läsa, det hinns inte alltid med men när jag hinner så försöker jag göra det.
Sedan kan ytterligare en förklaring till att jag hinner läsa så mycket vara att jag oftast har mellan 2-4 böcker igång samtidigt. Just nu har jag en engelsk bok igång, en bok vi fått av läraren som innehåller noveller, sedan är det en deckare nämligen fortsättningen på Kråkflickan vilket är Hungerelden, dessutom läser jag två lättare faktaböcker, en som handlar om att rensa i röran och den andra är berättelser om ovanlig vänskap mellan djur. 
Läsning är helt enkelt en naturlig del av vardagen och det är lika viktigt att få tid till läsningen som det är att äta och sova. Det är bara ett fåtal dagar per månad som jag inte läser något alls.

Skräckhistoria med inslag av nordisk mytologi

Frida Andersson Johansson, Dränkt 
Rec-ex ifrån Stimpla förlag, Tack så mycket!

Unn är en vanlig tjej, bor strax utanför Stockholm i Segeltorp och har ett bra jobb med möjligheter till karriärförbättringar. Hon är en helt ordinär kvinna som tillsammans med bästa vännen Jessica går på nattklubbar och söker efter någon att dela livet med, de äter lunch ute tillsammans och de älskar att titta på skräckfilmer. Nu är det ändå så att Unn inte haft en så vanlig uppväxt utan hon har växt upp med en mamma som uppvisar många symptom på någon form av psykisk ohälsa. För Unn är det därför av allra största vikt att hon känner sig och beter sig normalt. Men Unn kommer snart dras in i en ström av märkliga och skrämmande händelser som kommer få henne att ifrågasätta allt och där hela hennes liv kommer förändras dramatiskt.  Under en joggingtur i Gömmareskogen drabbas Unn av märkliga hallucinationer och hennes mystiska granne hittar henne medvetslös. Samtidigt som Unn allt mer börjar ifrågasätta vad som är verkligt och vad som är inbillning så inträffar en rad märkliga dödsfall runtom i Stockholm. Människor påträffas döda och de har alla gemensamt att de har drunknat, fast de hittas uppe på land.... Och vem är egentligen den där mystiska grannen?

Dränkt är en spännande historia som har utgångspunkt i det  vardagliga livet vilket skapar en krypande obehagskänsla. Den nordiska mytologin och folktron är verkligen som gjord för att skriva skräckhistorier om. Varelser som trollen, vättarna, Näcken och bäckahästen har alla element som passar väl att skapa en skräckhistoria om och i kombination med den gamla skogens mörker blir det hela ännu bättre. Jag gillar verkligen att det på senare tid givits ut fler svenska skräckförfattare som använder sig av just dessa element.

Och många gånger blir det också riktigt bra, så är även fallet med Dränkt. Detta är en välskriven historia med intressanta och trovärdiga karaktärer, emellanåt har jag dock svårt att få grepp om Unn. Kanske för att det ibland saknas ett djup hos henne men det finns ändå tillräckligt mycket som är bra för att det ändå ska bli en bra historia. Sedan hade jag lite problem i början av boken i skiftningarna mellan nutid och dåtid, de kan bli lite abrupta och saknar en viss tydlighet i att det byts spår ifrån nutid till dåtid. Men framemot slutet av boken tycker jag ändå det tar sig då fokuset blir nästan helt på nutiden.  Man sugs lätt in i boken och det finns hela tiden ett driv som för en framåt i berättelsen. Unns pågående förändring är också något som skrämmer mig, den där känslan av att inte riktigt veta vad som är verkligt eller inte är väldigt obehaglig och Frida Andersson Johansson lyckas verkligen hålla igång den känslan igenom hela boken. Jag gillar skräck som utspelar sig i en tillsynes vanlig vardaglig miljö och där skräckelement kommer smygande, där skräcken gömmer sig i mörka hörn och anas i ögonvrån. Sådan är Dränkt tycker jag även om vissa bitar inte håller som jag nämnt. Men som helhet är det en riktigt bra och skrämmande berättelse! Jag är imponerad över att detta är författarens debut. För Dränkt är en skickligt berättad med träffsäkert språk. Där Frida Andersson Johansson skapar en suggestiv och nervpirrande berättelse. De nordiska mytologiska inslagen är intressanta och passar väl in i historien.

Dränkt är en mycket läsvärd bok!

torsdag 12 mars 2015

Två böcker som liknar varandra

Jag har två böcker kvar ifrån Januari att skriva om och jag tänkte göra en dubbel-rec då de båda har liknande tema i sig. De båda är Goda Omen av Terry Pratchett och Neil Gaiman samt Demonologi av Caroline L Jensen.

Vi börjar med Goda omen av Pratchett och Gaiman.
Handling här är att tiden är snart inne för apokalypsen att inträffa och för att det ska ske så måste Antikrist föddas och få växa upp. Demonen Crowley och Ängel Azirapahel är dock lite osäkra på om hela idén med apokalypsen verkligen är så bra. De har levt på jorden i flera tusen år, ja ändå sedan Adam och Eva blev utsparkade ifrån Paradiset faktiskt. Och de är båda överens om att jordelivet har sina fördelar och det känns lite trist att det ska försvinna. Så de två slår sig samman och bestämmer sig för att de båda ska se till att Antikrist får en bra träning, så kanske kan det då innebära att apokalypsen inte inträffar. Det uppstår dock snart ett problem, det visar sig att Crowley som hade ansvaret för att introducera Antikrist som baby här på jorden råkat förväxla honom och den riktiga Antikrist är alltså försvunnen. I boken får vi också möta menige häxjägare Pulsifer, Anatema Manick som är professionell ättling till sierskan Agnes Nutter och vi får möta Hells angels, som egentligen är apokalypsens fyra ryttare. En galen bok som är väldigt skruvad och fyll av underfundiga formuleringar och galna påhitt.  Mängder av fotnoter och andra lustigheter fyller ut boken och gör läsningen riktigt underhållande. En härlig bok som också stundtals är riktigt rolig. Jag gillade Goda Omen men tror nog att man får mer ut av boken om man läser den på orginalspråket, så det tänker jag göra för att se om tycker bättre om boken då. För som det är nu så gillar jag boken men det är inte heller den bästa boken jag läst.


Om vi nu går över till den andra boken så är det Demonologi för nybörjare av Caroline L Jensen.

"Gud har gått in i väggen, och i helvetet planerar Beelzebub uppror mot Satan. Dessutom tänker han släppa loss helvetets alla demoner på jorden. Allt detta är Isak omedveten om när han som vanligt går till vaktmästarjobbet på sin gamla skola. Men när Beatrice, grannens allvetande råtta, förklarar för Isak att det enbart är han som kan förhindra apokalypsen, och rädda sin älskade, ondskefulla lillasyster, tvingas Isak ge sig ut på en resa genom helvetets nio kretsar för att möta Satan." ( Handling ifrån förlaget) 

Här har vi återigen en förestående apokalyps men ur ett helt annat perspektiv. Här är det en vanlig kille som ska försöka förhindra att Helvetet brakar sönder och samman, något som skulle innebära att även jorden skulle gå under. Samtidigt som nästan alla av Helvetes demoner rustar för krig så ligger Gud till sängs och orkar inte ta tag i något alls. Gud är nämligen deprimerad. Återigen en skruvade och galen berättelse men ändå med mer allvar och tyngd i sig än Goda omen. Isaks kamp och hans strävan är beundransvärd och jag berörs av honom på ett helt annat sätt än för karaktärerna i Goda Omen.  Här blandas genrer hejvilt, fantasy, skräck, komedi och rent av även en aningen av ungdomsbok.  Jensen kan dock konsten att hålla ihop alla delar så att jag som läsare stundtals fnissar högt för att i nästa stund ligga med en klump i magen av oro för Isak och hans vänner. För just vänskapen mellan Isak och Rufus tycker jag är riktigt fin att läsa om.  Jag njuter av läsningen och tycker att Demonologi för nybörjare är riktigt bra. Spännande, actionfyllt men även sorgligt och tankeväckande. Jag läste dessa två böcker ganska så direkt efter varandra och i Caroline L Jensen märks spår och  influenser ifrån både Pratchett och Gaiman. Samtidigt så märks det tydliga paralleller till Dante och Den gudomliga komedin. Men där Caroline L Jensen anpassat och vinklat de nio kretsarna för att passa dagens samhälle, bla finns där i en särskild plats för grooming. Mycket snyggt gjort. Boken är väl värd att läsa då den bjuder på ett säreget och mycket märkligt äventyr där det gäller att hänga med i svängarna. Men där man också får en fin skildring av kärlek till familjen och vänner. Detta är min första bok av Caroline L Jensen men jag blir riktigt sugen på att läsa mer av henne.
( Kaosutmaningen: 6: Läs en bok om gudar)

Många fina böcker!

De senaste två veckorna har det kommit många fina paket i min brevlåda! Jag försöker dock vara restriktiv med vad jag tackar ja till och vad jag ber om. Med tanke på mitt inlägg om bristsjukdomar så är jag mer noggrann numera när jag väljer så dessa böckerna är enbart sådan som jag verkligen är intresserade av och som jag vet att jag vill läsa.

De på bilden nedan är När skratten tystnat av Emily Herbert ifrån Bookmark Förlag, Den unga eliten av Marie Lu ifrån Modernista förlag och Dränkt av Frida Andersson Johansson ifrån Stimpla förlag (Utläst och rec kommer imorgon). En bok finns inte med på bild eftersom jag redan skrivit om den och det är Tredje Principen av Anna Jakobsson Lund. Här kan ni läsa om den.

Förutom de som syns på bilden nedan så har jag Champion av Marie Lu ifrån Modernista förlag (utläst) och Odinsbarn av Siri Pettersen ifrån B.Wahlström (utläst).



Nytt försök i att öva kulturtanten

Måndagens kulturtantsövning fick hastigt ställas in då denna kulturtant gick och blev magsjuk, mycket tråkigt men sådant som kan hända. Ikväll ska jag dock iväg på en föreläsning tillsammans med kära sambon så då får vi båda öva oss!

Vi ska lyssna på en naturfotograf som heter Johan Schmitz. Han har fotograferat uppe i Kebnekaise och Abisko. Denna föreläsning går vi också på eftersom min kära sambon har fotografering som sin hobby. Men jag ser framemot kvällen och hoppas på att magsjukan verkligen är borta nu.

Här kan man gå in på Johan Schmitz sida och se några av hans bilder.

måndag 9 mars 2015

Kulturtants övning

Idag ska jag ta min inre kulturtant och träna på att vara äkta kulturtant! Jag ska nämligen på mitt allra första författarbesök! Mitt lilla bibliotek här hemmavid anordna väldigt många författaraftnar och ikväll så kommer Kristin Sandberg dit! Så ikväll ska jag dit och lyssna på henne.

Nu har jag dock inte läst hennes böcker ännu. Jag fick hem Att föda barn, den första boken, nu i helgen av min kära mamma. Men har bara hunnit läsa de första sidorna.  Det var nämligen tänkt så att jag skulle varit med på den bokcirkel biblioteket höll i med Kristin Sandbergs första bok men eftersom jag varit så pass dålig så fick jag hoppa det. Men jag hoppas ändå att jag ska få en trevlig kväll.




                                                       Bilder ifrån Norsteds förlag.

lördag 7 mars 2015

Bokbloggsjerkan 6-9 mars

Denna vecka undrar Annika om : Brukar du läsa dedikeringarna som brukar finnas i början eller slutet av böckerna? Vilken är i så fall den mest minnesvärda?

Jag brukar läsa dedikeringarna men det är inte ofta jag kommer ihåg dom efteråt. Det exempel Annika tog upp det läste jag själv precis så det minns jag. Men ofta är tycker jag dedikeringarna riktade till en specifik person/personer som har någon betydelse för författaren men som för mig är helt okända. Då har ju den inte någon vidare betydelse för mig men ibland så finns det dedikeringar som sticker ut lite och som talar till mig som läsare. En speciell och fin dedikation finns i Siri Pettersens bok Odinsbarn. Den lyder så här: 

" Till mamma, för livet, Till pappa för döden. Till Kim, för allt däremellan. Och till dig. Du som alltid läste böcker som ingen annan hade hört talas om. Du som var lite konstig, som satt längst bak i klassrummet. Du som växte upp i en mörk källare där ödet avgjordes med ett tärningskast. Du som fortfarande klär ut dig. Du som aldrig riktigt passade in och som ofta kände att du var på fel plats, i fel tid. Det här är din bok"


fredag 6 mars 2015

Tredje Principen, nyskapande svensk dystopi.

Anna Jakobson Lund, Tredje Principen
Rec-ex ifrån författaren, Tusen tack!!!

I Tredje Principen så är den gamla världen och det gamla samhället sedan länge borta och istället härskar Systemet för de nordliga delarna av Europa. Alla medborgare blir klassade och blir därefter tilldelade sin plats i samhället och vilken status de kommer ha. Länderna är indelade i zoner och man blir placerad i lämplig zon utefter sin klass. Levi är lågt klassad och han ransons-arbetar i skogen i en trakt jag skulle vilja säga är Lappland. Levi vägrar ha något med motståndsrörelsen att göra och vill inte vara med i deras kamp. Men när Levis syster Lo tillhör dock motståndsrörelsen och en dag bli hon tillfångatagen. Nu måste Levi bryta sitt gamla löftet och ta sig till huvudstaden för att finna hjälp. I huvudstaden arbetar Ava och Leymah som agenter åt motståndsrörelsen.  Tillsammans kommer de tre att få ge sig ut på en farlig resa i ett försök att frita Lo. Men vem kan de egentligen lita på? Kan de ens lita på varandra? För vad gör man systemet krossat allt du tror på? Ska du bara ge upp eller ska du kämpa?

Jävlar vilken bra bok detta är! Ja, det krävdes en svordom här, får så bra är boken att jag tycker den förtjänar ett lämpligt förstärkningsord! Jag gillar boken främst för fyra anledningar nämligen:
  1. Platsen den utspelas i de nordliga delarna av Europa uppfattar jag det som. Bitvis befinner vi oss också i Sverige.  Inte USA som det brukar vara.
  2. Inte en enda liten förbenad kärlekstriangel! Tack och lov för det!
  3. Karaktärerna och icke stereotypa könsrollerna. De är starka och svaga, arga och besvikna, tvivlande och hoppfulla. De är alla kick-ass oavsett om de är flicka eller pojke, samtidigt så är också emellanåt rätt så icke kick-ass. Utan att det görs märkvärdigt eller konstigt på något sätt, utan personerna är de de är oavsett om de är pojke eller flicka. Och de gör det de är bra på oavsett vilket kön de har och vad som anses passande och normalt för just det könet. Detta gör att karaktärerna känns väldigt trovärdiga och mänskliga.
Sedan är det också en grymt intressant historia som belyser många viktiga frågor. Systemet har så att säga förbjudit politiskt och religiös frihet, detta för att dessa två var anledningar till de stora krig som fördärvade världen. Intressant fråga tycker jag. Men är det verkligen helt rätt? Och detta är något annat som jag gillar med Anna Jakobsson Lunds berättelser, världen och människorna i den är inte enbart svart eller vita, där finns många gråa nyanser däremellan. För Systemet kan vara väldigt bra på sitt sätt men de har också många dåliga sidor. Precis som att Motståndsrörelsen både är bra men också emellanåt dåliga.

Anna Jakobsson Lund är också riktigt skicklig på att måla fram tydliga detaljer och klara miljöbeskrivningar utan att texten känns för överlastad eller nedtyngd av krångliga beskrivningar. Hur världen ser ut, hur Systemet ser ut, hur klassystemet är uppdelat och andra bitar kring denna nya världen vävs snyggt in i texten och vi får fortlöpande information om vad som hänt. Mycket snyggt gjort och det är rätt skönt att slippa att bli dränkt i information om allt och ingenting. Sedan gillar jag också de tre huvudkaraktärerna väldigt mycket, de är som jag skrev ovan väldigt trovärdiga och jag fattar verkligen tycke för dom alla. I just denna så ligger väldigt stort fokus på Levi av naturliga skäl. Hans kapitel är väldigt starka och berör mycket, det där vansinnet han bär på inom sig och som han dövar är fascinerande att läsa om. Samtidigt gillar jag att hans kapitel bryts upp av de andra två karaktärerna. Leymah har den minsta rösten och utrymmet, jag hoppas dock att hon får större utrymme i de kommande böckerna. Sedan tycker jag också det där med Sinnet utgör en extra dimension åt historien.

Jag vill inte säga alltför mycket om detta eller om historien för jag tycker en av de största tjusningarna med historien är just att man själv får reda på det genom att läsa boken. Det sista jag vill ta upp är tempot i boken, det är ett relativt långsamt tempo där man som läsare får gott om tid att lära känna världen och karaktärerna ingående. Jag upplever dock inte att boken blir seg eller långdragen, emellanåt kanske det blir lite för mycket prat och jag vill att historien ska ta fart igen. Men det är bara ett litet minus i en helhet som är helt suverän. Den tredje Principen är en berättelse om mod och om att inte våga, en berättelse om vänskap och systerkärlek, om konsten att kunna lita på en annan människa och förmågan att våga tro på något omöjligt.  Det är en smart, intelligent berättelse och där författaren känner jag, litar på mig som läsare och ger mig utrymme att själva tänka ut saker och förstå sammanhang. Stundtals mörk och hopplös men också stundtals varm och hoppfull.

Läs och njut!!!

Jag kan också berätta att min kära sambon som helst läser deckare/thriller eller biografiskt/ dokumentärt började läsa denna boken i veckan och han som inte direkt varit intresserad av dystopi i bokform innan, han gillar verkligen Tredje Principen! Så det tycker jag visar på hur  jädra bra boken är!!!

Ett sista inlägg, det är också ett väldigt snyggt omslag på boken!