Caitlin Moran är en brittisk krönikör och tv-kritiker och jag har tidigare läst hennes Konsten att vara kvinna. Den boken gillade jag skarpt men denna nya är jag tveksam till. Jag gillar det jag läser, fnissar högt en del gånger, småler åt annat och jag beundrar Caitlin Morans kvickhet och smarta kommentarer. Denna bok är då en sammanställning av krönikör som berör ämnen inom ett mycket spritt område, de handlar om alltifrån Benedict Cumberbatch (Sherlock Holmes) sexighet, intervju med Lady Gaga på en tysk sexklubb, det fantastiska i tv-serien Dr Who, nattliga samtal med äkta maken och ett brandtal till bibliotekets underbar själ (min personliga favorit bland alla dessa krönikör var just denna) mängder av popkultur förstås, kungliga bröllop förekommer med, allt varvat med allvarligare ämnen såsom bland annat barnfattigdom. Det är helt enkelt en salig blandning, vissa tilltalar mig medan andra inte berör mig direkt. Vissa känns så brittiska då de rör fenomen som säkert en engelsman kanske kan förstå bättre. Det går undan i svängarna när man läser Moran, hon blandar hej vilt och det är lätt att känna sig en aningen hysterisk när man läser hennes bok. Lågt blandas med högt, salt med surt, sött med beskt, alla nivåer finns med. Allvar kombinerar med lättsamheter, det är svårt att inte reagerar på något sätt av Caitlin Moran. De äktenskapliga samtalen ger mig hög igenkänningsfaktor och de är vansinnigt roliga. Man blir glad av att läsa Caitlin Moran, det går inte att värja sig helt enkelt mot en sådan här duracellkanin (med en viss risk att folk glömt den speeda kaninen ifrån tv-reklamen) som i detta fall druckit lite för mycket kaffe. Man mår bra av Caitlin Moran helt enkelt, boken är som en riktig vitaminkick. Och med förra veckans jerka i färskt minne så är detta just en sådan bok som jag lånat och som jag vill ha i min egen hylla, jag vill även ha hennes förra bok Konsten att vara kvinna. De är böcker som tåls att läsas om tror jag.
