Att älska någon med hela sitt hjärta

Torkar aldrig tårar utan handskar, del 1 Kärleken av Jonas Gardell

I ett par dagar har jag haft sällskap av Paul, Benjamin och Rasmus, vi har vistas i ett kallt och fördomsfullt Stockholm. Tiden är början av 80-talet och homosexualiteten klassas inte längre som en sjukdom. Paul är en öppensinnig bög, lätt excentrisk, innerligt varm och snäll. Han vill ta hand om alla andra, bjuda in dem till sin familj och visa dem vägen framåt. Samtidigt så vet vi som läsare att denna underbara människa står med ena foten i graven redan. Hiven har slagit bo inom honom och bara väntar.  Benjamin är en pålitlig och troget jehovas vittne, hans tro är så innerligt starkt och han är högt uppskattad av sin familj och församlingen. Rasmus är en ung grabb ifrån lilla Koppom som flyr ifrån mobbing och utanförskap så fort han kan. Och han hamnar i Stockholm. En julafton samlas de hemma hos Paul, och där förändras allt för Benjamin och Paul. Deras kärlek är så skör, så ömtålig och så ny att jag vill gå in i boken och göra något för att förhindra allt det där som kommer hända dem. Såsom Benjamin hulkande och gråtande bekänner för Paul, att han bara vill ha någon att älska ju. Han vill få vara sig själv men samtidigt är han livrädd för vad som ska hända om han kommer ut som bög. Han är ju ett jehovas vittne. Allt sker ännu i smyg, ingen vågar skylta alltför öppet med sin kärlek.

Jag blev starkt påverkad av Jonas Gardells bok, han är en skicklig berättare som här delar med sig av sin och sina vänners historia om hur det var att vara homosexuell i Sverige på 80-talet. Han skriver med sorg och med vrede i sin text, texten flödar av berättarglädje men genomsyras av det mörka och det svåra. Han häller in fin balans där, låter vreden finns där, stark och obändig men samtidigt så tar det inte över. Det blir inte enda lång hatfylld anklagelse akt utan det andra får lov att jämna till kanterna, kärleken och vänskapen vävs in mellan vreden och ilskan. Insprängd i texten finns det fakta bitar oftast ifrån dagstidningar som visar upp hur synen på de homosexuella var då. Gardell berättelse pågår i olika skikt, vi har historien där och då samtidigt som det invävt i historien finns framtidsglimtar. Som den där julaftonen, den där speciella och skimrande alternativa julaftonen, där Paul glittrar allra mest och skålar högt i champagne. Där får vi en enda kort mening veta att han står redan med foten i graven. Men när vet vi inte, detta måste vi bära med oss in i de andra böckerna. Ovetskapen och rädslan. För detta är bok nr 1 i en trilogi, del två planeras komma ut till våren 2013.  En annan sak som följer med mig så här efter läsningen är Rasmus föräldrar som vi får lära känna, där de sitter i Koppom och ängslas över sin son, deras enda barn. Hur de älskar honom och hur de oroar sig.

Detta är en bok jag skulle vilja att alla läste och tog sig till då det är ett så viktigt vittnesmål över hur det var här i Sverige på 80-talet och hur det var att vara homosexuell då. Jag var själv för ung för att minnas något av 80-talet, för även om jag är född 82 så känner jag att jag inte minns något av den panik eller rädsla som drabbade Sverige då. Kanske beror det på att jag växte upp i en väldigt liten by långt nere i Skåne eller var det att jag var för ung då. Men nu har jag läst och jag har gråtit och jag har svurit. Jag kommer bära med mig Paul, Benjamin och Rasmus länge och jag kommer garanterat läsa om boken många gånger.

 Tack Jonas Gardell för ditt mod och för att du berättar din och dina vänners historia.

Om att tala med apor

Aphuset av Sarah Gruen, ****

Isabel Duncan forskar om apor i ett språklaboratorium, hon försöker lära sig och aporna att kommunicera med varandra. Aporna är hennes familj och hon står väldigt nära sina apor. Vanliga människor är bara svåra att förstå sig på och går inte att lita på. John Thigpen, reporter kommer på besök för att göra en längre artikel omkring aporna och deras sätt att kommunicera. Och Isabel finner att kanske kan hon lita på en annan människa igen.

Strax därefter så bestämmer sig en grupp djurrättsaktivister för att "befria" aporna vilket leder till att Isabel skadas svårt och aporna säljs vidare till okänd plats. Vi får som läsare sedan följa med på jakten efter aporna och lära känna Isabel och John och Johns fru. 

Detta är en intressant roman om något så annorlunda som apor och om hur pass lika de är oss människor. Vi är trots allt släktingar. *ler*  Sarah berättar i efterordet att även denna roman har en verklighetsgrund, precis som hennes förra. Hon berättar om Great Ape Trust och deras arbete med apor.  Jag fastnar direkt för boken och läser snabbt, språket flyter på fint och man fångas verkligen av karaktärerna. Och jag fångas även av aporna, vid en speciell scen sitter jag faktiskt med en klump i halsen och tårar i ögonen.  Varm och fin historia, läs den!

Peter Robinson, En förgiftad man

Jag blev minst sagt förvånad när jag började läsa denna bok. Jag har läst en hel del av Robinson tidigare, alla har de varit deckar med Alan Banks i huvudrollen. Men detta är istället en vemodig, stillsam och vacker kärlekshistoria men med inslag av ett mysterium. När jag väl släppt deckartankarna så fann jag boken mycket läsvärd och väldigt njutbar. Visst emellanåt så kändes den något seg, det är inte mängder av action och spänning i boken, men snart var man fast igen. Jag fann väl mysteriet i sig vara en aningen långsökt och slutet var lite väl hastigt.

Handlingen är att Chris Lowndes väljer att flytta ifrån Hollywood där han varit en hyllad kompositör av musik till flera stora filmer. Han vill återvända hem och han bär med sig en sorg efter att hans älskade fru Laura dött.  Chris köper Kilnsgate House, ett isolerat ställe undangömt i Yorkshire Dales. Huset visar sig bära på en hemlighet, ett mord har begåtts där. Grace Fox giftmördade sin make Ernest Fox på 50-talet och hon blev dömd och hängd för det med. Men är det verkligen så? Chris börjar rota i detta mysterium, allt för att hålla sorgen borta.  Och för att kunna gå vidare. 

Juli månad

Juli var semestertider men det märktes inte på läsningen. Blev mindre läst under Juni känns det som men dock var det många bra böcker. Och sen har det varit mycket andra aktiviteter under Juni såsom finbesök av kära far, långturer med Underbar och Herr Hund, utflykter och allmänt vilande hemmavid. 

•   Sarah Dessen, Du glömde säga hejdå, Ya ****
•   Stephen King, Nattsvart, Stjärnlöst, S/N **** 
•  Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren, Eld Ya+ ****
•  Giorgio Faletti, Jag är Gud, D/T *** ½
•  Amor Towels, Artighetsreglerna. *****
•  Michela Murgia, Själamakerskan *** ½
•  Caroline Graham, En tragisk mans död ***
• Qui Xiaolong, En röd hjältinnas död, D ****
•   Carin Gerhardsen, Gideons ring, D ****
•  Louise Penny, Mörkt motiv, D ****
• Jussi Adler-Olsen, Journal 64, D **** ½
•  Lee Child, Misstaget, T *** ½
•  Erin Morgenstern, Nattens cirkus, Fa *****
•  Charlotte Hage, På hundens villkor, F *** ½

Månadens bästa:  Den ljuvliga Nattens cirkus som förtrollade mig totalt. Och den underbar Artighetsreglerna som var så vacker.
Månadens sämsta:  Att det inte blev någon riktigt läskoma-dag.
Månadens överraskning:  Att Gerhardsen återigen visar att hon kan skriva riktigt spännande böcker med komplex handling. 
Månadens besvikelse:  Ingen direkt besvikelse denna månad faktiskt. Varit en jämn och fin månad. 

Stephen King, Nattsvart, Stjärnlöst

Detta är Stephen Kings senaste novell samling, den innehåller enbart fyra noveller då Kings uppfattning om hur lång en novell är skiljer sig ifrån vad vi normalt skulle säga om hur lång en novell bör vara. Varje novell är på ca 100-150 sidor och tillsammans bildar de en mörk och skrämmande helhet. Novellerna har en röd tråd som följer med, den röda tråden är att det inom varje människa finns en främling. En ondare främling, en främling som kan träda fram när du minst anar det och som tar tag i saker som du själv inte skulle våga ens nämna högt.

1922 börjar som en lantlig idyll, en liten farm och en liten familj. Allt verkar bra men sedan börjar sprickorna synas då gammal bitterhet och agg bubblar upp till ytan. Så småningom kommer denna bitterhet  att krossa familjen. Farmens ägare Wilfred Leland James fru Arlette vill sälja farmen och ägorna och flytta in till staden. Detta vill inte Wilfred och snart dyker främlingen upp. Till sin hjälp har han deras son. Det är mörkt, intensivt och galenskapen har släppts lös. 

Storchaffisen handlar om Tess som är en någorlunda berömd författare. Hon skriver mysiga deckare om en en stickklubb som löser små söta brott. Men en dag på väg hem efter en föreläsning hamnar hon i ett helvete. Hon blir våldtagen och dumpas sedan för att dö i ett avloppsrör. Men fram bryter en annan Tess, en mörkare, farligare Tess. En Tess som är ute efter hämnd.

Schysst förlängning handlar om Dave som fått cancer, och nu börjar tiden rinna ut. Längs en vägkant hittar ett marknadsstånd där en underlig man säger att han kan sälja Dave en bra förlängning av sitt liv. Dave går med på dealen men nu måste det dåliga som skulle drabbat Dave drabba någon annan. Dave borde nog läst det finstilta i sitt kontrakt innan han gick med på dealen. Denna är den svagaste novellen tycker jag, inte dålig men inte samma höga kvalitet som de två första.  

Ett gott äktenskap det är vad Darcy Andersson tror sig ha. Hon har varit gift med samme man i snart 30 år, de har två vuxna välartade bra, ett gott och innehållsrikt liv. Deras äktenskap är fortfarande kärleksfullt och fint. De har det bra helt enkelt, med fint hus och fin bil. Ett gott liv och ett gott äktenskap. Eller?  En dag snubblar Darcy bokstavligen över något som kommer att förändra allt för gott. Hennes man är inte den hon trodde han var. Mycket fint skildrar denna novellen både kärlek, förtvivlan, skräck och mörker. Otroligt skrämmande.

Längst bak i boken finns ett efterord som det oftast finns i Kings böcker, i detta efterord berättar han lite om varje novell och hur den kom till eller hur den dök upp. Sista novellen är tydligen inspirerad av en verklig historia. Stephen King är en favorit hos mig och det är då en otrolig tur att karln skriver nya böcker hela tiden! Jag har fortfarande en del av de äldre verken olästa och även några nyare olästa så det känns tryggt!

Bokdatabas

Idag kände jag mig lite rastlös, behövde göra något annat än att läsa, vila och gå ut med herr Hund. Så jag bestämde mig för att ta tag i bokdatabaserna jag håller på med. Meningen är att alla våra böcker ska sorteras in i olika databaser. Idag gjorde jag klart Deckare/Thriller och Skräck/Rysare delen. Jag lägger in det i ett vanligt exceldokument med olika kolumner, jag har författarens efternamn och förnamn, originaltitel, översatt titel, översättarens namn, en kolumn för om jag läst eller inte, format på boken och ISBN-nr. Tog lite tid men nu är alla i denna kategori inlagd, 109 st deckare/thriller och 34 skräck/rysare. Känns riktigt bra att få ordning på det, boksamlingen växer ju nämligen stadigt. Alla olästa nyare böcker är inte inlagda, de kommer läggas in vart efter de läses ut.  

Omändring av bokens titel

Jag märker ibland att jag stuvar om en boks titel när det är tid att skriva ner den i listan eller in här på bloggen. Det är inte så att jag helt glömt bort vad boken heter, den får bara ett lite annorlunda namn i mitt huvud. Igår hände det vid två olika tillfällen och det är rätt intressant att se vad jag döpte om böckerna till. Den första boken är Lisa Genovas bok Fortfarande Alicen, den har jag i min lista döpt om till Alltid Alice. Ett namn som även det passa fint med bokens innehåll, Alice är fortfarande Alice trots alzheimern och hon kommer alltid vara Alice med. 

Nästa bok är Stephen Kings Nattsvart, Stjärnlöst som jag varit helt övertygad om att den hette Nattsvart, Stjärnklart. Här är det nog så att jag tyckte att den kontrasten mellan nattsvart och stjärnklart var så passande för Kings bok, det handlar ju om vanliga människor som upptäcker mörkret inom sig. Mörker versus ljuset då. Så hans bok fick sin titel lite ändrad på men den riktiga titeln i sig är väldigt passande med.

Intressant är det i alla fall att man kan döpa om böcker sådär när man antingen glömt bort titeln helt, eller bara glömt delar av den eller så är man övertygad om att den heter något helt annat än vad den gör.