Vi befinner oss i en stad som vid en snabb glimt påminner om ett medeltida Venedig men när man tittar lite närmar ser man att stadens myllrande gator, mörka kanaler och de märkliga glastornen och glasbroarna är något väldigt annorlunda och att de bär på minnen om en svunnen tid. Staden Camorra är en stad där överlevnad är det viktigaste för många och där hertigen styr med järnhand över sina invånare. I denna staden så finns där en föräldrarlös pojke vid namn Locke Lamora. Han fiskas upp av Tjuvmakaren, en man som tar sig an utsatta barn och lär upp dem till små tjuvar. Men Locke är inte som de andra och efter ett tag så säljs han vidare till en präst som visar sig vara något helt annat än en vanlig präst. I hans omsorg och tillsammans med några vänner bildas så Gentlemannarövarna, dagtid så ägnar sig gänget åt vanligt enkelt tjuveri och småfifflande. Men bakom kulisserna och ordentliga förklädnader så ägnar de sig åt komplicerade bedrägeri där de hjälper de rika att lätta på sina tunga pengabördor. Men Locke har även en förmåga i att hamna i problem och det är ju just därför han hamnar hos prästen. Ett utdrag ur boken visar på humorn i boken och den ger även läsaren en ledtråd om att detta inte är en bok som har ett helt lyckligt slut. ""En vacker dag, Locke Lamora, kommer du att ställa till det något så praktfullt, så ärelystet, så överväldigande att himlen kommer att lysas upp och månarna börjar snurra och gudarna själva kommer att skita kometer av fröjd. Och jag hoppas bara att jag kommer vara kvar så att jag får se det. (Prästen som talar här) -Inte då", sa Locke. "Det kommer inte att hända"Det är en helt osannolik bok, fylld med fart och fläkt och mycket humor. På förlagets sida står det att boken har en Dickens influens och det kan jag enbart hålla med om. Historien berättas inte strikt kronologiskt, den hoppar mellan nu och dåtid och det bidrar till att hålla intresset uppe. Dialogerna i boken är välskrivna och fungerar väldigt väl. Miljöerna är livfulla och fulla av intressanta detaljer. Boken är inordnar i fantasygenren men det är ingen vanligt fantasy med alver, drakar och mängder av magi. Visst förekommer där underliga ting såsom glasrosor som livnär sig på blod, märkliga alkemiska föremål och växter och liknande ting. Men fantasy-inslagen har en mindre betydelse i denna bok, det är Locke och hans vänner som är det viktiga. Jag tycker mycket om boken och ser fram emot kommande delar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar