Det 19:e Fabergéägget av Claes Eriksson

Claes Eriksson, Det 19:e Fabergéägget

Handling:
Moskva, sommaren 2013: Svensken Astor Kragh är på besök hos sina ryska släktingar för att begrava sin mor. När han går igenom hennes tillhörigheter hittar han ett brev som väcker frågor om hans eget förflutna. Det visar sig att han är släkt med en okänd hjälte som stred på den vita sidan under inbördeskriget – en hjälte med en märklig historia som inbegriper ett av Fabergés kejserliga ägg, försvunnet sedan ett sekel. När Astor fortsätter sökandet med hjälp av den unga forskaren Anja framkommer det att de inte är ensamma. Någon som är redo att gå över lik för att nå sina mål letar efter samma ägg.

Sankt Petersburg, sommaren 1918: Inbördeskriget har skapat oro och kaos, tsarfamiljen hålls i husarrest och i staden råder revolutionär feberyra. Den plikttrogne banktjänstemannen Ivan Skuratov dras ofrivilligt med i den historiska utvecklingen när han tvingas lämna staden för en dramatisk resa långt in i Sibirien. I takt med att han tvingas allt längre österut tappar han sina ideal.

Av det femtiotal ägg som hovleverantör Peter Carl Fabergé tillverkade åt tsarerna Aleksandr III och Nikolaj II har åtta gått förlorade, däribland det 19:e – ett av de största och mest värdefulla. Trots att många ägnat stor möda åt att hitta ägget är det fortfarande försvunnet.

Vad jag tyckte:
Det 19:e Fabergeägget hittade jag på årets bokrea och slukade nästan omgående.  Det är som en rysk variant på Da vinci-koden men med istället för hemliga sällskap, heliga graaler och professorer som leker Indiana Jones får vi blodiga revolutioner, Tsarer och Rasputin, en soldats fruktansvärda öde och jakten på ett försvunnet Fabergéägg.  Jag gillar verkligen hur författaren mixar den nutida jakten där Astor Kragh står för sökandet efter det förlorade ägget i sitt barndomsland  med den dåtida historien vi får följa en anfader till Astor, soldaten Ivan Skuratov.

De historiska skeende som är av vikt i boken är den ryska revolutionen och vad som följde på denna. De allra flesta personerna, händelserna och platserna har en verklighetsbakgrund, något vi kan läsa om i det tydliga efterord med sin lista över vad som hände varje person och lite fakta om de allra största händelserna efteråt. Sådant gillar jag i historiska romaner som baseras på verkliga händelser, att få läsa en övergripande bakgrund och vad som hände mer personerna jag nyss läst om. Att få lite allmänbildning på köpet! Claes Eriksson har skrivit ett flertal rena faktaböcker om Ryssland och dess omfattande historia så även detta ökar känslan av autenticitet. Det är en fiktiv roman som får ett annat djup baserat på Erikssons stora kunskaper om Ryssland. Även om jag nämnde Dan Brown i inledning så är Det 19:e Fabergéägget på inget sätt en kopia, det märks kanske en viss inspiration men Claes Eriksson har skapat något helt eget som verkligen sticker ut. Fakta om Ryssland och tiden kring och efter revolutionen är så vansinnigt skickligt invävt i berättelsen att jag inte ens uppfattar att jag samtidigt som jag följer en halsbrytande jakt efter det försvunna Fabergéägget även får mig en omfattande historielektion!

Det 19:e Fabergéägget är en spännande och annorlunda thriller som innehåller det mesta för att skapa en mycket trevlig lässtund!

Pottungen av Anna Laestadius Larsson

Anna Laestadius Larsson, Pottungen

Handling:
Det är mars 1792 och Gustav III ligger död på Stockholms slott. På balkongen visar den nye regenten hertig Karl upp sig för folket. På borggården står Johanna som en gång var slottets pottunge med ett krampaktigt grepp om sin son Nils. Hon om någon vet vad hertigen är kapabel till.

I en tid då kopplerskor lurar på krogarna, plitar griper lösdriverskor på gatorna och där de flesta försörjningsmöjligheter är stängda för en ogift mor är Johanna ändå fast besluten att glömma det som varit och skapa sig ett bättre liv. Men hur?

Inne i slottets förgyllda salar drömmer hertiginnan Charlotta om inflytande och makt. Tillsammans med sin hovmästarinna Sophie samlar hon tidens vittra fruntimmer i den hemliga kvinnosalongen Blåstrumporna.

Vad jag tyckte:
Jag blev väldigt förtjust i Laestadius första bok Barnbruden där Hedvid Charlotta är i fokus och där vi fick en tydlig inblick i det svenska hovlivet i slutet på 1700-talet. I Pottungen så tar vi steget ut från de fina salongerna och ut på bakgatorna där vi får följa pigan Johannas liv istället. Vi mötte Johanna redan i första boken men då var hon en simpel pottunge. Nu försöker Johanna skapa sig ett eget liv på sina egna villkor. Men det är minsann inte lätt i det svenska 1700-tals Sverige, speciellt inte när man har en oäkting till son. Jag gillar verkligen hur smidigt Laeistadius tar oss från bakgatorna in i de fina salongerna och tillbaka, för även om fokuset i Pottungen ligger på Johanna får vi även följa Hedvig Charlotta och hennes väninnor med alla de intriger och maktspel som pågår i de fina salongerna.

Anna Laestadius Larsson är otroligt skicklig på att beskriva den tiden på ett sätt som gör att man nästan tycker sig känna dofterna, höra ljuden och se människorna framför sig. Det märks att författaren gjort noggrann research för det finns en exakthet i detaljerna som ökar trovärdigheten men det är samtidigt helt igenom en skönlitterär roman som är underhållande och lättläst. Bokens handling kretsar kring kvinnorna och genom Laeistadius penna så lyfts de fram istället för att gömmas i det bakre rummet som är så vanligt. Författarens starka engagemang och intresse för just kvinnohistoria är väldigt tydlig.

 Igenom hela boken finns en stark känslan och längtan efter ett eget liv, efter frihet och efter kärlek. Pottungen är en ömsint och vacker berättelse som berör samtidigt som man upplever att man verkligen får en äkta inblick av Sverige under slutet av 1700-talet. Jag kan varmt rekommendera båda böckerna, läs gärna Här om vad jag tyckte om bok ett Barnbruden

Veckans bokbloggsfråga vecka 15

Snart är veckan slut men tänkte hinna med att svara på veckans bokbloggsfråga. Efter att ha tillbringat större delen av dagen med telefonsamtal för att reda ut allt som kommit pga mitt skadade knä så kan jag behöva en stunds avkoppling.

Så här frågar Carola denna vecka: Tycker du om att läsa deckare? Vilken typ av deckare föredrar du i så fall, kluriga pusseldeckare, polisromaner, hårdkokta kriminalromaner eller något helt annat? Vad är det som gör en deckare till en bra deckare? Och vad tycker ni om de deckare för barn som har blivit så populära de senaste åren? 

Om jag läser deckare? Det kan man nog lugn säga att jag gör! Deckare utgör en stor del av det jag läser varje år och jag älskar verkligen deckare.  Jag läser pusseldeckare, polisdeckare och andra deckare, möjligen är jag inte så förtjust i just hårdkokta kriminalromaner även om det finns undantag.

En bra deckare bör ha med en trovärdig, underhållande och väl i genomtänkt historia med många kluriga ledtrådar och där svaret inte är förutsägbart, jag vill gärna bli överraskad och gärna känna mig lurad just nu jag trott att jag löst hela gåtan. För att det ska bli en riktigt bra deckare behövs också bra och intressanta karaktärer, det kan vara poliser men också privatdetektiver, är väl inte lika förtjust i privata personer som ska lägga sig i och leker polis men ibland kan det fungera också. En smart och genomtänkt förövare måste också finnas med, helst utan kursiva avsnitt då men kan tåla detta med.  Men förövaren måste få sitt utrymme och där det finns en rimlig förklaring till varför det blir som det blir.  Sedan är själva stämning, miljöerna och detaljerna viktiga, hur de ser ut beror lite på vilken sorts deckare det är. Är det pusseldeckare så krävs en viss sorts inramning och är det en råare polisroman så krävs en viss inramning. Sedan är jag inte helt oäven med att det förekommer ett visst mått av privatliv i deckare, jag vill gärna lära känna de personer som bekämpa brott och jagar misstänkta.

Jag har många favoriter när det kommer till deckare. Men tänkte tipsa om en del lite annorlunda deckare här!

* Vill man ha pusseldeckare som påminner om Morden i Midsumer och Agatha Christie så kan jag varmt rekommendera Louise Pennys fantastiska serie om Armand Gamache. Första boken i serien heter Mörkt motiv
* Vill man istället ha en polisdeckare som utspelas på en annorlunda plats, ett mörkt och fruset Kanada som är så långt ifrån det pittoreska Kanada som Louise Penny målar upp i sina böcker.  Så kan jag varmt rekommendera Giles Blunt serie om kommissarie John Cardinal. Första boken i serien heter Fruset offer.
* Om vi istället tar deckare som har en nypa av övernaturligt i sig så kan man läsa James Oswalds deckare med kommissarie McLean. Annorlunda deckare som växer för varje bok man läser, här heter bok 1 Flickoffret.
* En lite mer hårdkokt variant bjuder Dennis Lehane på tillsammans med privatdetektiverna Patrick Kenzie och Angela Gennaro. Här får vi se den bakre sidan av Boston på ett mycket snyggt och välskrivet sätt. Arbetsklass-deckare skulle man kunna kalla dessa böcker. Första boken på svenska heter En drink före kriget. 
* Vill man ha en pusseldeckare som utspelas på väldigt ovanligt plats så ska man läsa Dror Mishanis deckare som utspelas i Teheran. Mishanis polis heter Avram, en karaktär som påminner väldigt mycket om Hercuel Poirot faktiskt! Men det är en modern deckare som speglar ett samhälle med stora problem. Det är inte våldsamt eller blodigt utan just mer som en pusseldeckare. Första boken heter Utsuddade spår.

Deckare för barn kan jag tyvärr inte uttala mig om då jag inte läst några sådana ännu, jag har hört talas om tex Lassemajas detektivbyrå men inte läst. Så den frågan låter jag de som är mer insatta i ämnet svara på.

Hallahem: Sveket vid sjön av Trydal & Åhlin

Susanne Trydal & Daniel Åhlin, Hallahem: Sveket vid sjön

Rec-ex ifrån författarna/ Hoi förlag, Tusen tack!

Sveket vid sjön är del två i en serie, så om du inte läst första boken Staden under berget så kan det förekomma spoilers nedan.

Handling:
Bortbytingarna Tilda och Torun har tillsammans med sina vänner lyckats rädda vittrornas stad Hallahem undan människornas förstörelse. Men nu har ett betydligt farligare hot vaknat. Ett uråldrigt sällskap som i hundratals år jagat skogarnas väsen är nu vitterfolket på spåren. Sällskapets anhängare finns närmare än flickorna någonsin kunnat ana. Vem kan de egentligen lita på?

Dessutom ställs de inför ännu fler nya utmaningar och frågor som kräver svar. Vart tog deras vän Grim vägen efter skalvet i berget? Och hur ska både vittror och människor handskas med skogsrån och sjörån som blivit allt aggressivare?

Vad jag tyckte:
Jag blev riktigt förtjust i den första boken i serien, den som heter Staden under berget ( läs mer om den Här). Så jag blev riktigt glad när jag fick ett mail ifrån författaren Susanne Trydal med en förfrågan om jag också ville läsa bok nr två.  Det är alltid lite ängsligt att ta sig an en andra bok i en serie där man verkligen älskade bok ett, det kan ju så lätt bli pannkaka av allt. Men denna gång hade jag inte behövt oroa mig för samma underbara känsla som jag fick i bok fick jag även med bok två.

I Sveket vid sjön så fördjupas både berättelsen och karaktärerna på ett mycket intressant sätt. Jag upplever bok två som mörkare än bok ett eftersom här lyfts ännu mer fram hur illa det kan gå när fördomsfullhet får råda. I Sveket vid sjön så finns det både svek och förlust men också varm och innerlig vänskap.  Författarna är riktigt skickliga på att beskriva Tilda och Toruns vänskap på ett fint sätt men också kamratskapen med Auda och Torke är spännande att läsa om. Samtidigt så lyckas de också på ett träffsäkert sätt skildra vänskapen och de där första pirrande förälskelsekänslorna mellan Tilda och Johannes är så söta.

Jag älskar hur mixen av nordisk mytologi och vanlig vardag som blandas på ett mycket bra sätt.  Jag blir också arg när jag läser om Vakarna och deras oresonlig hat mot ett folk, ett hat byggt på bara det faktum att de andra är annorlunda och inte följer samma normer som anses vara rätta. Ett ämne som är skrämmande aktuellt och som vävs fram på ett tydligt sätt men ändå på ett lättfattligt sätt så att de yngre läsarna kan förstå på ett bra sätt. Sveket vid sjön skulle mycket väl kunna skapa många intressanta frågor och samtal hos yngre läsare kring tillhörighet och om att vara annorlunda. Och om att det faktiskt är ok att vara annorlunda. Även om inte alla kan förstå dig eller ens acceptera dig så är du ok precis som du är.

Sveket vid sjön är ett spännande äventyr med många intressanta element där jag framförallt älskar hur fint kamratskap uppvisas och vikten av vänskap har stor betydelse. Den nordiska mytologin är oerhört fascinerande att läsa om och jag kan varmt rekommendera serien både för barn och vuxna. Det är vemodigt att behöva slå igen boken och veta att det är över för denna gången, nu återstår bara väntan på den tredje delen.

Ett andra liv av S.J Watson

S.J Watson, Ett andra liv
Rec-ex ifrån Bazar förlag, Tack!

Handling:

Hur väl kan du egentligen någonsin lära känna en annan människa? Och hur långt skulle du gå för att få reda på sanningen om någon du älskar?

När Julias syster blir brutalt mördad blir hon fast besluten att ta reda på varför. Men hennes sökande utvecklas snabbt till en upptäcktsresa genom sina mörkaste inre lustar. När hon blir involverad i en relation på nätet med en farlig främling tappar hon bort sig själv… förlorar kontrollen… kanske kommer hon förlora allt. Hennes sökande efter svar kommer att äventyra hennes äktenskap, hennes familj… och hennes eget liv.

Vad jag tyckte:

Jag visste inte så mycket om bokens handling när jag började läsa den, det var ju ett tag sedan jag tackade ja till att läsa den, så det blev minst sagt en överraskning när det visade sig att Ett andra liv inte bara en vanlig thriller utan mer en erotisk thriller. En genre jag inte läser så mycket av och här var just dessa bitar väldigt framträdande. Min sambo frågade om boken när jag höll på att läsa den och jag förklarade den som en blandning av Harlan Coben och L.J James.  Jag måste tyvärr erkänna att jag hade svårt att komma in i boken ordentligt. Jag förstod mig inte på Julias agerande och de val hon gör. Att söka efter sin systers mördare förstår jag men att ge sig i lag med en okänd man som eventuellt är en mördare och dessutom inleda en erotisk relation med honom. Det känns lite knepigt det där men det kan ju också hänga samman med min ovana att läsa erotiska böcker. 

För språkmässigt är det en välskriven boken med rappt tempo, korta kapitel med små cliffhangers i slutet på dom, korta meningar varvat med längre, allt som skapar driv och spänning. För det är onekligen riktigt spännande läsning där själva slutet är andlöst spännande, även om jag tycker slutet blir lite väl hastigt och lustigt.  S.J Watsons övriga karaktärer känns också märkliga och svåra att få grepp om, framförallt Julias make Hugh tycker jag är en konstig person som mest flyter omkring i utkanten och aldrig riktigt kommer in i historien. Detta trots att han borde ha en större roll och få agera mer.  Historien är som jag sa spännande men rörig, det är många ledtrådar som plockas fram och där vissa blir hängande i luften alltför länge. 

Så för mig blir Ett andra liv både Ja och Nej, spännande med driv i sig, intressant ändå med temat kring nätets faror men det höll ändå inte riktigt hela vägen för mig.  Men det finns säkert andra som gillar denna bättre än mig. För det är ju generellt sett inte en dålig bok men jag fastnade inte riktigt för den.

Läsning i mars

Mars månad bjöd på mängder av svenska författare men på slutet så lyckades Stephen King smyga sig in! Många fina böcker blev lästa, övervägande del var lättlästa deckare men även en faktabok hanns med. En fin månad tycker jag. SOm vanligt ligger jag hjälplöst efter med att skriva om böckerna men jag brukar ändå hinna ikapp och när året väl är till ända brukar alla böcker har blivit skrivna om. Så jag stressar inte, bloggen måste få vara ett andningshål och inte något måste med krav och press.

1. Kristina Appelqvist, De blå damerna, De *** ½ ( Sverige, k)
2. Sandra Gustavsson, Ondskans paradis: Hämndens pris, *** ½ (Sverige,k)
3. Anna Laeistadius Larsson, Pottungen, R **** ( Sverige, k)
4. Carl Eriksson, Det 19:e Fabergéägget, R**** ( Sverige,m)
5. Patrick Stigsson, Snyltskator och Måntroll, Ung **** ( Sverige,m)
6. Marcus Olausson, Serahema: De rotlösa, Fa ***** ( Sverige, m)
7. Henning Mankell, Villospår, De **** ( Sverige, m)
8. Henrik Ekman, Vargen: Den jagade jägaren, F **** ( Sverige, m)
9. Kristina Appelqvist, Den svarta löparen, De *** ½ ( Sverige, k)
10. Ninni Schulman, Pojken som slutade gråta, De *** ½ ( Sverige, k)
11. Stephen King, 11.22.63, T ***** ( USA,m)

Månadens bästa: Stephen Kings 11.22.63 var en riktig tjockis som bjöd på underbar läsning.

Månadens fantasy: Serahema lär jag sent glömma bort, nu ska jag bara försöka få tag i de nästkommande delarna så fort det bara går!

Månadens fakta: Henrik Ekmans bok Vargen: Den jagade jägaren var mycket intressant och välskriven.

Månadens barnbok: Snyltskator och måntroll var en charmig fortsättning på berättelsen om Daavad och hans vänner.

Månadens antal: Ett lagom antal med tanke på att mars månad bjöd på en hel del tråkigheter med sjuk katt och en olycka med skadat knä som påföljd.

Fel läsordning av Kristin Appelqvists böcker...

Jag var för en tid sedan i behov av något lättläst och trevligt, bland låneböckerna fanns där inget att hämta men bland de olästa låg Kristin Appelqvists deckare De blå damerna. Jag började läsa men insåg efter ett tag att boken ifrån nog var en senare del i en serie. Och det var den! De blå damerna visade sig vara del fyra. Men läste ut den gjorde jag för det var precis en sådan bok jag behövde då. Sedan gick jag till biblioteket och lånade bok 1 och började läsa i rätt ordning, nu visste jag dock väldigt mycket om vad som skulle ske mellan de olika karaktärerna och hur deras relationer skulle utvecklas. Men det gjorde faktiskt inte mig något, jag tyckte så mycket om Emma och Filip och ännu mer om miljöerna som böckerna utspelas i. Vi befinner oss i Skövde där Emma är en av Sveriges yngsta kvinnliga rektor på Västgöta universitet och där Filip arbetar som kriminalare på stadens lilla polisstation.  Kristin Appelqvist böcker är deckare men även relationsromaner tycker jag, det förekommer ett brott som naturligtvis måste utredas och det är på det viset Emma och Filip möts. Men lika stor vikt läggs vid de mänskliga relationerna, vardagslivet och arbetet på ett större universitet. Miljöer som är väl beskrivna och riktigt härliga att läsa om.  Jag skriver här allmänt om den första boken och nämner lite om den fjärde delen, vill inte spoliera för mycket ju!

Den första boken heter Den svarta löparen och här är det Emmas egna sekreterare som blir mördad.  Arkeologi, historia och akademiskt liv är tre delar som är viktiga komponenter för att lösa detta makabra brottet. Bitar som Appelqvist lyckas skildra på ett mycket intressant sätt som skapar djup och trivsel åt boken. Den svarta löparen är en my-sdeckare som är bjuder på lättläst underhållning utan att för den skulle bli för enkel. Trivsam läsning helt enkelt, där allt känns lagom på ett mycket bra sätt.  Även De blå damerna bjöd på en fin lässtund men jag vill gärna läsa delarna i mitten först innan jag skriver för mycket om denna.