Neil Shusterman & Eric Elfman, Teslas vind
Handling:
Nick flyttar med sin pappa och lillebror till ett fallfärdigt gammalt
hus som de har fått ärva av en släkting. Vinden är proppfull av gammalt
skräp - mest trasiga och uråldriga apparater. Nick ordnar en loppis för
att bli av med skräpet och säljer till sin stora förvåning allt. Det
visar sig dock att apparaterna har märkvärdiga egenskaper, och att
mystiska män i ljusa kostymer är MYCKET angelägna om att få tag på dem.
Dessutom tycks själva vindsrummet ha en märklig dragningskraft. Som om
det hade ett medvetande och ett syfte.
Vad jag tyckte:
En rolig och underhållande berättelse om en vind fylld med märkliga apparater. Apparater som Nick råkar sälja på en loppis, något som inte var så himla smart gjort. För prylarna är inte helt vanliga prylar, utan är istället märkliga apparater skapad av Nikolas Tesla. Där finns bland annat en rullbandsspelar som inte spelar in det som sägs utan det som man egentligen tänker. Förutom att försöka förstå vad alla dessa märkliga apparater är för något och samtidigt försöka få tillbaka alla, så är Teslas vind även en berättelse om det svåra att komma ny till en skola mitt i en termin, om att försöka hitta vänner och det är en berättelse om en familj som måste lära sig att leva på nytt. Anledningen till flytten är den att Nicks mamma dog i en tragisk brand, så nu måste han,hans lillebror och deras pappa försöka lära sig att skapa en ny familj. En smart, humoristisk och ganska så knäpp berättelse men som jag gillade att läsa. Förvisso är jag i helt fel ålder men ibland är det så skönt att få läsa något enklare och få en känsla av den där slukar-känslan man hade när man var yngre. Teslas vind är en härligt äventyrlig och varm berättelse som väcker mersmak, jag ser fram emot nästa del i serien!
Några böcker ska man smaka på, andra ska man sluka och några få ska man tugga och låta smälta / Francis Bacon
onsdag 4 mars 2015
tisdag 3 mars 2015
Tematrio: Kvinnor
Lyran säger att det är mycket kvinnor denna veckan, dels på hennes egen blogg men även på Kulturkollo där de denna vecka har Kvinnovecka. Så denna veckas tematrio handlar då helt naturligt om "Tre bra texter som handlar som kvinnor. Klassiker, lyrik, faktaböcker,
elaka mammor, vackra häxor o s v välj själv! Eller blanda hejvilt."
Detta har jag funderat en del på och jag kommer välja tre kvinnor ifrån tre romaner som jag tycker lyckats övervinna och överleva mot alla odds. Tre kvinnor som visat på mod och styrka i svåra situationer. Tre kvinnor som imponerat på mig och berört mig genom deras berättelser.
Detta har jag funderat en del på och jag kommer välja tre kvinnor ifrån tre romaner som jag tycker lyckats övervinna och överleva mot alla odds. Tre kvinnor som visat på mod och styrka i svåra situationer. Tre kvinnor som imponerat på mig och berört mig genom deras berättelser.
- Miriam ifrån Majgull Axelssons roman Jag heter inte Miriam.
- Agnes ifrån Hannah Kents roman En mörderska ibland oss
- Trisha McFarland ifrån Stephen Kings roman Flickan som älskade Tom Gordon.
Top Ten Tuesday: Mina absoluta favoriter ifrån de senaste 3 åren
Denna tisdag vill Broke & Bookish att vi ska lista våra absoluta favoriter ifrån de senaste 3 åren. Inte en så lätt fråga, ifrån de senaste tre åren kan jag nog lista fler än bara 10 st! Så efter att ha gjort ett försök så omvandlar jag detta tema och gör 3 listor med tio i varje!
Fantasy/Dystopier och liknande
Deckare/Thriller/Spänning/Skräck
Romaner/Crossover och liknande.
Andra bubblare skulle vara Alex Marwood, Caroline Eriksson, Tana French Joel Dicker, Lauren Beukes och Catherine Weber
Fantasy/Dystopier och liknande
- Patrick Rothfuss, Berättelsen om kungadråparen. En bok som fick mig att återvända till den magiska fantasyvärlden. En helt outstanding fantasyserie som är ren läsnjutning.
- Suzanne Collins, Hungerspelen. Detta är verkligen en favorit, kanske inte bara för att det är en riktigt bra bok utan även för att det var via Collins som jag upptäckte tonårs/YA/crossover-böckerna. Något som jag är väldigt tacksam för då det gett mig många fina läsupplevelser
- Anders Björkelid, Ondvinter. Ruggigt bra svensk fantasy
- Carrie Ryan, Vassa tänders skog. En annorlunda dystopi som är riktigt bra.
- Erin Morgenstern, Nattens cirkus. En lågmäld berättelse om kärlek, vänskap, mod och magi.
- Laini Taylor, Mörk ängel. Annorlunda urban fantasy med riktigt bra karaktärer och en stark berättelse
- Kristin Cashore, De utvalda. Fantasy när den är som allra bäst.
- Neil Gaiman. Oceanen vid vägens slut. En sagoberättelse samtidigt som det är en barndom och en uppväxtskildring.
- Maggie Stiefvater. Dödsritten. En märklig bok men är riktigt bra.
- Gail Carriger, Själlös. Om Alexia Tarbaroti, en kvinna med skinn på näsan, vilket kan behövas i ett viktorianskt London fyllt med vampyrer, varulvar och spöken. Samtidigt som man själv lider av lite själlöshet. Men det finns te! En massa te och då klara man ju allt.
Deckare/Thriller/Spänning/Skräck
- Åsa Larsson, Solstorm. Jag minns en varm sommar 2012, under juni månad slukade jag henne böcker. De två sista läste jag i en stuga långt, långt ut i skogen, vid en sjö. En stuga utan el och rinnande vatten. Bara jag och kära sambon och tiden till att hitta ro i kropp och själ.
- Stephen King, Benrangel. En av de böcker där King verkligen är i högform.
- Marisha Pessle, Nattfilm. Läst 2014, en mycket annorlunda bok. Spännande nagelbitande varvat med lite mer långsamt tempo. Mycket bra.
- Christoffer Carlson, Den osynlige mannen ifrån Salem & Den fallande mannen. Läst 2014. Svensk deckare som lyckas bryta normerna och skapa något nytt i en genre som är nästan överfylld. Inga standar lösningar här eller deckarmall 1 A. Ruggigt bra
- Michelle Paver, Evig natt. En rysare men där monstret kanske inte är riktigt det man tror. Och där det är själva platsen som utgör den största skräcken.
- S.J Bolton, Nu ser du mig. Även hennes andra böcker i serien om Lacey Flint är väl värda att läsa. Otäcka, mörka och ofta riktigt skrämmande
- Belinda Bauer. Mörk Jord. En annorlunda thriller/deckare som verkligen fastnade hos mig
- Fred Vargas. Okänd kontinent. Om polisen Adamsberg som inte är riktigt som andra poliser. Gåtfulla berättelser, långsamt tempo och stundtals filosofiskt. Märkligt men ändå så bra.
- Peter May, Svarthuset. En säregen och lågmäld deckare som utspelas på en mycket speciell plats.
- Agatha Christie, Mordet på Orientexpressen. Den första och den största deckardrottningen!
Romaner/Crossover och liknande.
- Fredrick Backman, En man som heter Ove, Backman gav mig en läsupplevelse utöver det vanligt.
- John Green, Förr eller senare exploderar jag. Jag grät floder samtidigt som jag kände hopp och förtröstan
- Sarah Wiman, När Gud var en kanin. En säregen och mycket speciell bok. Varm, hjärtskärande och kärleksfull
- Hilary Mantel, Wolf Hall.Tänk att ca 700 sidor historisk berättelse kan vara så spännande! EN fantastisk bok som kretsar kring Henrik den åttonde men är berättade utifrån Thomas Cromwell perspektiv och utifrån hans liv
- Diana Gabaldon, Främlingen, Första boken om Jamie och Clare är helt magisk. Verklighetsflykt när den är som bäst.
- Lisa Genova, Fortfarande Alice. En gripande berättelse om en fruktansvärd sjukdom.
- Rainbow Rowell, Eleanore & Parker. En bitterljuv berättelse om vänskap, mod och kärlek
- Jonas Gardell, Torka aldrig tårar utan handskar. En käftsmäll till bok men som också är ömsint och kärleksfull
- Majgull Axelsson, Jag heter inte Miriam. Också en käftsmäll till bok om att överleva på en plats där det inte var meningen att man skulle överleva.
- Hillary Jordan, Mississipi. En stark bok om fördomar, hat och rasism men också en varm bok om vänskap och kärlek.
Andra bubblare skulle vara Alex Marwood, Caroline Eriksson, Tana French Joel Dicker, Lauren Beukes och Catherine Weber
Det hänger en ängel ensam i skogen
Samuel Björk, Det hänger en ängel ensam i skogen.
Mia Kruger tillhörde tidigare en specialstyrka inom polisen men där hon efter tidigare händelse dragit sig tillbaka på en ödsligt belägen ö. Efter hennes tvillingsysters tragiska död är allt Mia önskar är att få dö. Hennes förra kollega Holger Munch kommer dit för att övertala henne om att återvända till teamet som pga rådande händelser har startats upp igen. Holger Munch behöver Mias hjälp med det besynnerliga och otäcka fall som han har fått på sitt bord. En sexårig flicka har hittats hängande livlös i ett träd, med en lapp om halsen där det står " Jag reser ensam". Det finns mycket som tyder på att mördaren inte är färdig utan kommer fortsätta och Holger, Mia och resten av teamet måste tillsammans ge allt de har för att stoppa denne i tid. Det kommer visa sig att fallet som sådan är mer personligt än vad de tidigare trott och snart inser både Mia och Holger att de två är bara brickor i mördarens kallsinnade dödsspel.
Detta är en djupt obehaglig och skrämmande deckare som faktiskt lyckas erbjuda en hel del nytt inom en genre som emellanåt kan kännas rätt uttjatad. Teamet med alla sina olika medlemmar känns intressant med trovärdiga karaktärer. Mia är en mycket trasig karaktär men där hennes fel kommer visa sig vara hennes styrkor. Även Holger är en spännande karaktär att lära känna. I berättelsen finns också en sidohistoria om en sektliknande församling som jag till en början inte riktigt förstår varför den är med. Men ju längre berättelsen går så förstår jag kopplingen. För detta är en snillrik deckare som rymmer många ledtrådar och twister innan vi når fram till slutet. Och allt detta är smart upplagt samtidigt som det hela tiden är sjukt spännande. Men även om detta är en mörk och grym berättelse så lyckas Samuel Björk hålla sig rätt sida gränsen när det gäller otäcka detaljer. Nej istället finns det under hela berättelsens gång en lågmäld ton, det är mer med hjärna man löser fallet än med onödiga actionscener och överdrivet våld. Mia är den som har en superhjärna och hon har en speciell förmåga att sammanfoga stora mängder detaljer och få fram helheten. Ett intressant grepp som gör att denna bok lyckas sticka ut ordentligt i deckarfloden. Samtidigt som Mia är energisk, trasig och fruktansvärt vilsen så är Holger Munch lugn, stillsam och eftertänksam, om än en något ansträngd relation med familj. Två motpoler som bildar en bra helhet. Smart och riktigt underhållande deckare där jag verkligen ser framemot kommande böcker.
(Kaosutmaningen: 12: Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord.)
Mia Kruger tillhörde tidigare en specialstyrka inom polisen men där hon efter tidigare händelse dragit sig tillbaka på en ödsligt belägen ö. Efter hennes tvillingsysters tragiska död är allt Mia önskar är att få dö. Hennes förra kollega Holger Munch kommer dit för att övertala henne om att återvända till teamet som pga rådande händelser har startats upp igen. Holger Munch behöver Mias hjälp med det besynnerliga och otäcka fall som han har fått på sitt bord. En sexårig flicka har hittats hängande livlös i ett träd, med en lapp om halsen där det står " Jag reser ensam". Det finns mycket som tyder på att mördaren inte är färdig utan kommer fortsätta och Holger, Mia och resten av teamet måste tillsammans ge allt de har för att stoppa denne i tid. Det kommer visa sig att fallet som sådan är mer personligt än vad de tidigare trott och snart inser både Mia och Holger att de två är bara brickor i mördarens kallsinnade dödsspel.
Detta är en djupt obehaglig och skrämmande deckare som faktiskt lyckas erbjuda en hel del nytt inom en genre som emellanåt kan kännas rätt uttjatad. Teamet med alla sina olika medlemmar känns intressant med trovärdiga karaktärer. Mia är en mycket trasig karaktär men där hennes fel kommer visa sig vara hennes styrkor. Även Holger är en spännande karaktär att lära känna. I berättelsen finns också en sidohistoria om en sektliknande församling som jag till en början inte riktigt förstår varför den är med. Men ju längre berättelsen går så förstår jag kopplingen. För detta är en snillrik deckare som rymmer många ledtrådar och twister innan vi når fram till slutet. Och allt detta är smart upplagt samtidigt som det hela tiden är sjukt spännande. Men även om detta är en mörk och grym berättelse så lyckas Samuel Björk hålla sig rätt sida gränsen när det gäller otäcka detaljer. Nej istället finns det under hela berättelsens gång en lågmäld ton, det är mer med hjärna man löser fallet än med onödiga actionscener och överdrivet våld. Mia är den som har en superhjärna och hon har en speciell förmåga att sammanfoga stora mängder detaljer och få fram helheten. Ett intressant grepp som gör att denna bok lyckas sticka ut ordentligt i deckarfloden. Samtidigt som Mia är energisk, trasig och fruktansvärt vilsen så är Holger Munch lugn, stillsam och eftertänksam, om än en något ansträngd relation med familj. Två motpoler som bildar en bra helhet. Smart och riktigt underhållande deckare där jag verkligen ser framemot kommande böcker.
(Kaosutmaningen: 12: Läs en bok vars titel innehåller fler än sju ord.)
måndag 2 mars 2015
En skojig grammatikbok
Sara Lövestam, Vad är grejen med verb?
Handling:
Om verb vore medborgare, vilka skulle styra landet? Varför är particip som lustiga krabbor och vad är likheten mellan preteritumsystemet och Stålmannen?
Detta är boken för dig som älskar grammatik eller vill lära dig att älska det. Använd den istället för en skolbok för att lära dig om konjugationer och tempus, ta fram den på en dejt när samtalsämnena sinar eller ha den som bildande toalettlektyr.
Vad jag tycker:
Tänk att grammatik faktiskt kan vara rolig! Sara Lövestam har skrivit en lärande men underhållande bok om vad som egentligen är grejen med verb. Jag är extremt dålig på grammatik, jag kan väl hjälpligt det mest övergripande som vad verb, adjektiv, substantiv är för något. Men det är rent ytligt och jag skulle vilja veta mer. Sara Lövestam ger mig lite mer kött på benen när det kommer till verb men jag tror att jag läste denna för snabbt. Jag lånade boken på biblioteket och fick snabbläsa den då lånetiden gick ut och andra stod i kö för den. Bättre hade nog varit att läsa den lite långsammare och ta till sig det som Lövestam skriver om. Grejen med verb visar att grammatik inte behöver vara trist och tråkig, utan att den faktiskt kan vara riktigt rolig. Lövestam har skrivit en bok där grammatiken används och berättas om på ett helt nytt sätt. En smart, underhållande och intressant bok som borde användas i skolundervisningen.
Handling:
Om verb vore medborgare, vilka skulle styra landet? Varför är particip som lustiga krabbor och vad är likheten mellan preteritumsystemet och Stålmannen?
Detta är boken för dig som älskar grammatik eller vill lära dig att älska det. Använd den istället för en skolbok för att lära dig om konjugationer och tempus, ta fram den på en dejt när samtalsämnena sinar eller ha den som bildande toalettlektyr.
Vad jag tycker:
Tänk att grammatik faktiskt kan vara rolig! Sara Lövestam har skrivit en lärande men underhållande bok om vad som egentligen är grejen med verb. Jag är extremt dålig på grammatik, jag kan väl hjälpligt det mest övergripande som vad verb, adjektiv, substantiv är för något. Men det är rent ytligt och jag skulle vilja veta mer. Sara Lövestam ger mig lite mer kött på benen när det kommer till verb men jag tror att jag läste denna för snabbt. Jag lånade boken på biblioteket och fick snabbläsa den då lånetiden gick ut och andra stod i kö för den. Bättre hade nog varit att läsa den lite långsammare och ta till sig det som Lövestam skriver om. Grejen med verb visar att grammatik inte behöver vara trist och tråkig, utan att den faktiskt kan vara riktigt rolig. Lövestam har skrivit en bok där grammatiken används och berättas om på ett helt nytt sätt. En smart, underhållande och intressant bok som borde användas i skolundervisningen.
söndag 1 mars 2015
Trevlig post!
Det kom ett litet paket här i veckan som visade sig innehålla Modernista förlags katalog över sommarens böcker. Min första tanke var helt spontant: " Sommarens böcker! Men jag har ju inte ens hunnit igenom vårens böcker ännu!" Nästa tanke var kopplad till en hastig blick ut igenom fönstret, där snöblandat regn vräkte ned, sommaren känns ju onekligen långt borta. Men samtidigt var det väldigt trevligt av Modernista att skicka mig deras katalog, en hint om att sommaren nog kommer i år med! En katalog som dessutom visade sig innehålla en del trevliga nyheter.
Men om vi börjar med vårens nyheter först så är det följande som jag gärna vill läsa, länk till katalogen HÄR:
* Mo Hayder, Behandlingen, här återgår vi till den serie där Jack Caffrey har huvudrollen själv. Alltså den serie som föregår Walking man serien.
* Brandon Sanderson, Mistborn, är verkligen en serie som jag längtar efter och som jag är så nyfiken på.
* Ann Aguirre, Enklaven, detta låter som en intressant och annorlunda postapokalyptisk bok.
* Marie Lu, Den unga eliten är jag också väldigt nyfiken på. Dock vill jag väldigt gärna läsa sista delen om June och Day först, alltså boken Champion.
* Samantha Shannon, Drömgångare. En äldre serie som jag dock är riktigt nyfiken på.
Här kommer alltså sommarens (!) nyheter som jag verkligen längtar efter, länk till den HÄR:
* James Oswald, Själarnas bok är jag nyfiken på men vill läsa första boken Flickoffret först i så fall
* Victoria Aveyard, Röd drottning. Låter som en spännande serie, om ett samhälle som är indelat efter Blodsort. Kan bli riktigt bra tror jag.
* Marissa Meyer, Cress. En hett efterlängtad fortsättning!
* Gillian Flynn, Vassa föremål. Kommer som storpocket, den vill jag gärna läsa.
* Charlotte Brontén, Vilette, En vad det står i katalogen rätt okänd bok av Charlotte Brontén och det gör mig riktigt nyfiken.
Men om vi börjar med vårens nyheter först så är det följande som jag gärna vill läsa, länk till katalogen HÄR:
* Mo Hayder, Behandlingen, här återgår vi till den serie där Jack Caffrey har huvudrollen själv. Alltså den serie som föregår Walking man serien.
* Brandon Sanderson, Mistborn, är verkligen en serie som jag längtar efter och som jag är så nyfiken på.
* Ann Aguirre, Enklaven, detta låter som en intressant och annorlunda postapokalyptisk bok.
* Marie Lu, Den unga eliten är jag också väldigt nyfiken på. Dock vill jag väldigt gärna läsa sista delen om June och Day först, alltså boken Champion.
* Samantha Shannon, Drömgångare. En äldre serie som jag dock är riktigt nyfiken på.
Här kommer alltså sommarens (!) nyheter som jag verkligen längtar efter, länk till den HÄR:
* James Oswald, Själarnas bok är jag nyfiken på men vill läsa första boken Flickoffret först i så fall
* Victoria Aveyard, Röd drottning. Låter som en spännande serie, om ett samhälle som är indelat efter Blodsort. Kan bli riktigt bra tror jag.
* Marissa Meyer, Cress. En hett efterlängtad fortsättning!
* Gillian Flynn, Vassa föremål. Kommer som storpocket, den vill jag gärna läsa.
* Charlotte Brontén, Vilette, En vad det står i katalogen rätt okänd bok av Charlotte Brontén och det gör mig riktigt nyfiken.
Half bad: Ondskans son
Sally Green, Half bad: Ondskans son
Rec-ex ifrån Semic förlag, Tackar så mycket!
I en värld där häxor tycks leva sida vid sida om människorna, inte helt accepterade och inte helt konfliktfritt. Men mer som en tyst överenskommelse, häxorna de finns men människorna lägger sig inte i deras värld och vice versa. I häxornas värld så är man antingen en vit häxa eller en svart häxa, men du kan också råka ut för att bli en vit/svart häxa. En häxa som alltså är hälften vit och hälften svar. Det är det Nathan är, hans mor var en vit häxa med en ganska så svag magisk förmåga men hans var är en ondaste av alla svarta häxor. Så vem är då Nathan? Och vad kommer han bli den dag han får sina gåvor? Varje ung häxa, kallad häxling, får på sin sjuttonårs dag motta den förmåga som är deras att förvalta och utveckla. Vissa häxor får svaga, rätt obetydliga förmågor medan andra får starkare och mer invecklade gåvor. Men Nathan anses alltför farlig för att man ska kunna ge honom några gåvor, så det vita rådet bestämmer sig för att låsa in Nathan i ett försök att styra honom. Så Nathan kommer bli jagad av alla och önskad av ingen, ensam i en svår och mycket komplicerad värld. När han väl bli infångad så utsätts han för grym tortyr och ett evighetslångt lidande. Men där Nathan satsar allt för att kunna fly. Dessutom så finns där Annalise, den vackraste flickan Nathan någonsin sett och den flicka han älskar. Men Annalise är också den vitaste av vita häxorna, något som försvårar situationen väldigt mycket för Nathan.
Half bad är en annorlunda ungdomsbok med ett mycket mörkt tema och ett obehagligt innehåll. En historia om häxor som känns nytt, fräscht och väldigt eget, det är inte en historia som väjer för det svåra och som emellanåt går lite väl långt i sina försök att berätta det Nathan råkar ut för. Vissa scener, ni som läst minns kanske scenen med kniven och ryggen, blir nästan för mycket att läsa. Sally Green är så skicklig att alla detaljer nästan blir för mycket, men hon lyckas ändå hålla ihop det hela så att det ändå blir läsvärt. Just detta med de vita och de svarta gillar jag verkligen för vem är egentligen helt god eller helt ond? Och är verkligen de vita så himla goda när de gör som de gör med Nathan. Hela upplägget med häxorna och deras värld som existerar sida vid sida om den vanliga mänskliga är snyggt gjort, kanske lite väl löst hållet men jag tycker ändå jag får en känsla av helhet och sammanhang i dessa bitar som gör att jag förstår upplägget väl.
Nathan känner sig som om han är ensammast i hela världen men han har faktiskt en halvbror som verkligen är en snäll och genomgod människa som bara vill väl. Även Nathans mormor är en fantastisk karaktär, full av värme och kärlek. Det är skönt att det finns dessa ljusa karaktärerna och stunderna, annars hade det blivit för mörkt och för eländigt för att orka läsa boken tror jag.
Dessutom innehåller boken ett annorlunda perspektiv, delar av boken är nämligen skriven i Du-form. Det gör att man kommer väldigt nära Nathan och man blir på något sätt personligt involverad. Härligt att en författare vågar bryta normer och göra något som blir så speciellt.
" Rutinen är okej. Att vakna till himmel och luft är okej. Att vakna till buren och bojorna är som det är. Man får inte bli knäckt av buren. Bojorna skaver men läkningen går snabbt och enkelt, så varför bry sig? Buren är mycket bättre med fårskinnen i. De är varma även om de är fuktiga. Presenningen över norra sidan är också en stor förbättring. Då får du skydd mot det värsta av blåsten och regnet. Och lite skugga om det är hett och soligt. Ironi. Det gäller att bevara humorn. Du vaknar alltså medan himlen ljusnar före soluppgången. Behöver inte röra dig alls, behöver inte ens öppna ögonen för att veta att det håller på att ljusna. Du kan bara ligga där och känna det."
Jag gillade verkligen Half bad, det är en smart och underhållande berättelse med en del nya grepp och vinklar som gör att läsningen blir spännande och intressant. Jag ser framemot att få läsa nästa del i serien.
Rec-ex ifrån Semic förlag, Tackar så mycket!
I en värld där häxor tycks leva sida vid sida om människorna, inte helt accepterade och inte helt konfliktfritt. Men mer som en tyst överenskommelse, häxorna de finns men människorna lägger sig inte i deras värld och vice versa. I häxornas värld så är man antingen en vit häxa eller en svart häxa, men du kan också råka ut för att bli en vit/svart häxa. En häxa som alltså är hälften vit och hälften svar. Det är det Nathan är, hans mor var en vit häxa med en ganska så svag magisk förmåga men hans var är en ondaste av alla svarta häxor. Så vem är då Nathan? Och vad kommer han bli den dag han får sina gåvor? Varje ung häxa, kallad häxling, får på sin sjuttonårs dag motta den förmåga som är deras att förvalta och utveckla. Vissa häxor får svaga, rätt obetydliga förmågor medan andra får starkare och mer invecklade gåvor. Men Nathan anses alltför farlig för att man ska kunna ge honom några gåvor, så det vita rådet bestämmer sig för att låsa in Nathan i ett försök att styra honom. Så Nathan kommer bli jagad av alla och önskad av ingen, ensam i en svår och mycket komplicerad värld. När han väl bli infångad så utsätts han för grym tortyr och ett evighetslångt lidande. Men där Nathan satsar allt för att kunna fly. Dessutom så finns där Annalise, den vackraste flickan Nathan någonsin sett och den flicka han älskar. Men Annalise är också den vitaste av vita häxorna, något som försvårar situationen väldigt mycket för Nathan.
Half bad är en annorlunda ungdomsbok med ett mycket mörkt tema och ett obehagligt innehåll. En historia om häxor som känns nytt, fräscht och väldigt eget, det är inte en historia som väjer för det svåra och som emellanåt går lite väl långt i sina försök att berätta det Nathan råkar ut för. Vissa scener, ni som läst minns kanske scenen med kniven och ryggen, blir nästan för mycket att läsa. Sally Green är så skicklig att alla detaljer nästan blir för mycket, men hon lyckas ändå hålla ihop det hela så att det ändå blir läsvärt. Just detta med de vita och de svarta gillar jag verkligen för vem är egentligen helt god eller helt ond? Och är verkligen de vita så himla goda när de gör som de gör med Nathan. Hela upplägget med häxorna och deras värld som existerar sida vid sida om den vanliga mänskliga är snyggt gjort, kanske lite väl löst hållet men jag tycker ändå jag får en känsla av helhet och sammanhang i dessa bitar som gör att jag förstår upplägget väl.
Nathan känner sig som om han är ensammast i hela världen men han har faktiskt en halvbror som verkligen är en snäll och genomgod människa som bara vill väl. Även Nathans mormor är en fantastisk karaktär, full av värme och kärlek. Det är skönt att det finns dessa ljusa karaktärerna och stunderna, annars hade det blivit för mörkt och för eländigt för att orka läsa boken tror jag.
Dessutom innehåller boken ett annorlunda perspektiv, delar av boken är nämligen skriven i Du-form. Det gör att man kommer väldigt nära Nathan och man blir på något sätt personligt involverad. Härligt att en författare vågar bryta normer och göra något som blir så speciellt.
" Rutinen är okej. Att vakna till himmel och luft är okej. Att vakna till buren och bojorna är som det är. Man får inte bli knäckt av buren. Bojorna skaver men läkningen går snabbt och enkelt, så varför bry sig? Buren är mycket bättre med fårskinnen i. De är varma även om de är fuktiga. Presenningen över norra sidan är också en stor förbättring. Då får du skydd mot det värsta av blåsten och regnet. Och lite skugga om det är hett och soligt. Ironi. Det gäller att bevara humorn. Du vaknar alltså medan himlen ljusnar före soluppgången. Behöver inte röra dig alls, behöver inte ens öppna ögonen för att veta att det håller på att ljusna. Du kan bara ligga där och känna det."
Jag gillade verkligen Half bad, det är en smart och underhållande berättelse med en del nya grepp och vinklar som gör att läsningen blir spännande och intressant. Jag ser framemot att få läsa nästa del i serien.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





