fredag 11 juli 2014

Läsning i solen.

Förmiddagen spenderades i en stol på uteplatsen, solen sken och det blåste lite lätt, två timmar senare var boken utläst (påbörjades igår kväll). En mycket fin semesterdag, en av de allra sista då studierna drar igång på måndag igen.  Men idag njöt jag av ledigheten på det allra bästa sättet!  Boken i sig var också det ett perfekt val för avkopplande läsning, Alan Bradleys bok Den bittra pajens sötma. Mysig pusseldeckare som utspelas på 50-talet med en kaxig tös vid namn Flavia, 11 år gammal, i huvudrollen! Mycket charmig bok.



onsdag 9 juli 2014

Sommarvärme och roliga mail

Som ni säkert märkt så går bloggen på sparlåga just nu, den försvunna läsviljan (läs mer Här), tröttheten efter en extremt intensiv och tung vår, den massiva hettan som ligger som ett kastrullock över stan vilket leder till en kraftig ökning av min migrän. Allt detta har lett till en markant nedgång i blogginlägg här.  Jag njuter dock av min semester, två underbar veckor som dock snart är över,  sedan börjar studierna igen. Men första fem veckorna läser jag bara en enda kurs på 50 % så sommarledighet lär det finnas tid över för även då. Men i augusti börjar sedan höstens studier på 150 %.... Men det är då det, nu är nu och det är sommar! 

Angående min läsvilja fick jag ju beskedet att hen blev ivägskicka på semester av min kära syster! Hen fick minsann åka till Hawaii och vila upp sig, det var nog allt välbehövligt då jag faktiskt börjar återigen känna en svag vilja till att läsa igen! Dock så har hen just nu fastnat i Paris, ni vet kärlekens stad! Så det tar nog en liten tid till innan hen kommer hem helt och hållet.

Sedan lite andra roligheter! Jag fick ett spännande mail i lådan häromdagen, det var en författare vid namn Mohamed Omar som ville skicka ett rec-ex till mig! Mycket trevligt! Men nyfiken blev jag såklart på hur han hittat min lilla lilla blogg, det visade sig att han var vän med Oskar Källner (Läs här) som jag nyligen fick ett rec-ex av och han har visst tipsat om min lilla blogg! Härligt men även skrämmande!

Top Ten Tuesday: Bekännelser




Ja jag vet att det inte är tisdag idag men igår hade jag en blixtrande migrän så det blir det Top Ten Tuesday fast på en onsdag! Temat ska visst handla om bekännelser! Spännande ämne minsann och inte helt lätt att komma på vad man ska skriva om. Jag delar nog frågan i två delar, en del som berör bloggen i sig och den del som berör böcker i sig.

Blogg-bekännelser

* Jag är ännu smått nervös inför det faktum att andra läser min blogg och jag får ständigt prestationsångest när jag ska skriva inlägg. Väldigt skrämmande är det även att författare och förlag verkar ha hittat hit, men även väldigt roligt!
* Jag blir väldigt förtjust i kommentarer! Så skriv gärna ännu mer!
* Jag känner ofta att min blogg eller rättare sagt det jag skriver är fånigt och håller låg nivå i jämförelse med andras bloggar.
* Jag känner att jag borde strukturera mitt skrivande här bättre men samtidigt gillar jag att försöka hålla kraven nere, hänger samman med punkt 1 och 3.
* Jag läser andras bokbloggar ofta, inte varje dag kanske men nästan så! www.bokbloggar.nu är min favoritsida!

Bokliga bekännelser

* Jag har ännu bara läst första boken om Harry Potter!
* Jag gillar inte Twilight alls, vampyrer ska icke glittra!
* Min bokhögar är större än vad min egentliga läs-tid tillåter
* Jag är "beroende" av bibliotek och lånar alltid för många böcker. Ibland skäms jag nästan när kvittot matas ut, då det är så himla långt!
* Jag blir väldigt väldigt lycklig om jag kan ge någon ett riktigt bra boktips och att denna någon sedan läser boken och gillar den väldigt mycket.

En vacker kärlekssaga med mörka undertoner

Oskar Källner, Tills tiden skiljer oss åt

 Recex ifrån författaren och Mix förlag 

Digital-media

Jag fick ett mail med en förfrågan om jag skulle vara intresserad av att läsa en e-novell. Först tvekade jag då jag vanligtvis inte läser e-media alls, sedan kollade jag upp författaren lite närmare och läste mer om själva novellens handling.  Jag kände då att jag verkligen ville läsa novellen så jag tackade ja till rec-ex av novellen och det ångrar jag verkligen inte då läsningen verkligen var något utöver det vanliga.

Historien i sig då, vad handlar novellen om? Sofia begraver sin älskade make Teo, han har dött i cancer och Sofia bestämmer sig för att hon ska se till att få tillbaka sin make. För att lyckas med det behöver hon resa bakåt i tiden och då vår tid ännu inte kommit så långt i utvecklingen skaffar Sofia en kryobädd för att kunna frysa ned sig själv i väntan på att tiden ska komma ikapp och man ska ha hunnit lära sig att resa i tiden. Hon bygger även en AI, en artificiell person som hon döper till Teo. Han ska vara hennes övervakare medan hon är nedfryst. Tiden går och världen utanför Sofias säkra bunker förändras många gånger om. Alltmedan Teo vakar vid Sofias sida. Jag blir djupt gripen av Teo och den kärlek som ryms inom honom och samtidigt så berörs jag av Sofias enorma vilja till att försöka rädda den "riktiga" Teo. Vi får följa båda två, Teo har egna loggar inbäddade i själva texten som man får ta del av. Novellen är en kärlekssaga men samtidigt också en fråga kring vem som är människa och vad mänskligheten är för något. En röd tråd är också den sorg som driver Sofia framåt och till att hon så desperat söker efter en möjlighet till att rädda sin Teo. Under resans gång hinner många årtusende utspela sig och världen och universum hinner förändras många gånger om, krig, katastrofer, ondska finns där hela tiden men även kärlek, godhet och en önskan om att få harmoni i världen. Jag är galet förtjust i Teos loggar, det är fascinerande att följa hans utveckling och förändring. Det är även via Teo som vi får en bild av världen som rusar på medan Sofia sover i sin kryobädd. Jag blir även orimligt arg på Sofia emellanåt, jag känner att hon utnyttjar Teo för att lindra sin egen sorg men utan att förstå att även han har förändrats. Oskar Källners sätt att skriva är mjukt och med en poetisk ton som gör att läsningen känns behaglig och där man gärna läser om meningar bara för att dom är så vackra.

Min första läsning av denna var en del av ett litet experiment, jag har länge försökt hitta något som jag kan läsa under dagtid och som kan fungerar som pausläsning när jag studerar. Jag läser på distans så jag läser hemifrån, en vanlig bok känns för bökigt att snutt-läsa en tio eller en kvart mitt på dagen men med denna novell har jag förstått att novell i telefonen är alldeles perfekt! För jag kan även ta med den ut, läsa medan jag väntar på sambon utanför affären tex eller i bilen på väg någonstans. Vanliga böcker fungerar även där men det var smidigt med att bara ha novellen i telefonen när det gäller kortare turer.   Dock så finns det även nackdel med noveller och det är när de är så bra som Oskar Källners novell är, så försöker man låtsas att man visst behöver en rast till fast man inte behöver det bara för att man måste få läsa lite till! =)  Näst läsning av novellen, för omläsning lär det blir, kommer jag avsätta tid åt och sträckläsa novellen för att kunna njuta extra mycket av den!

Sedan måste jag säga att jag läser vanligen inte böcker med inslag av/ bestående av SFI, det är inte min favoritgenre. Men medan jag läste Oskar Källners novell så reflekterade jag knappt över just det, SFI inslagen bara fanns där och var så naturligt invävt att jag fann att jag kände en en riktigt förtjusning och fascination över de världar Oskar Källner hittat på. En underbar novell helt enkelt och jag kommer definitivt hålla koll på Oskar Källner och försöka läsa mer av honom inom kort.

onsdag 2 juli 2014

Att tappa viljan att läsa

Min vilja till att läsa har tappats bort och jag har då även fått en känsla av en förlorad läsglädje. De senaste två veckorna har viljan att faktiskt sätta mig ned för att läsa en bok försvunnit, jag läser på kvällen innan jag ska sova men det känns så halvhjärtat. Jag har mängder av fina böcker hemma, högarna är lika frestande som alltid annars och biblioteket fyller upp med massa läsbara böcker. Men viljan att läsa saknas, den där riktiga läsviljan har försvunnit någonstans bland vardagsmåsten, olyckor, sjukdomar och studiekrav.

Så jag har en efterlysning att göra här: Om någon sett min läsvilja så snälla kontakta mig omedelbart, jag saknar faktiskt det lilla yrvädret.  Min läsvilja är en söt liten rackare fylld av intensiva känslor ifrån glädje, via sorg, ilska, vrede, lycka och allt däremellan och hen kan faktiskt vara rätt hyperaktiv emellanåt. Hen kastar gärna sig mellan böckerna, hen åker även gärna slalom mellan olika böcker bara för att det är så fruktansvärt spännande i den där boken medans den där andra är så innerligt fin och den där tredje är så himla intressant. Hen är även en rackare på att inbilla sig att ägaren till själva läsviljan har ofantliga eoner av tid över till läsning så hen peppar alltid på ägaren med klämkäcka utrop om alla de underbar böcker som väntar därute och som ägaren måste läsa omedelbart. Läsviljan kan vara rätt envis när hen sätter den sidan till, pockar på och kacklar förtvivlat när ägaren börjar förvirra sig bort och fastnar i dumma tv-serie eller dataspel eller liknande trams. Min läsvilja tror jag är en regnbågsfärgad liten tott, sprakande av energi och lycka som hela tiden vill hitta något nytt men som även trivs med att emellanåt få sjunka ner i en finstämd historia och få njuta i små små mumsbitar.Min söta lilla läsvilja är även en baddare på att skapa riktigt härlig läsglädje åt sin ägare.

Har någon sett hen? Snälla hör av er till mig, som sagt så saknar jag hen väldigt mycket och jag lovar att jag ska försöka sköta om hen på ett mycket bättre sett hädanefter. Jag ska inte tramsa med massa tv-serier eller dataspel. Högarna med böckerna är välfyllda med massa god "mat" åt det lilla livet och jag har en läslista lång som en hel arm med ännu mer "mat" åt hen. Jag lovar att tillgodose hens alla behov av läsbart material och jag ska även klappa om hen lite extra om hen bara ser till att komma hem snart igen.

Klädd för döden

Donna Leon, Klädd för döden

Donna Leons deckare tycker jag känns som en blandning av Kommissarie Montalbano och Kommissarie Barnaby, Sicilien blandat med lantliga England. Fast Kommissarien här heter Brunetti och han jobbar och bor i Venedig. Jag är väldigt förtjust i Brunetti, han är en jordnära polis som har en varm och kärleksfull relation med sin fru och sina två barn.  Vardagens Venedig är inte densamma som turisternas Venedig. I denna bok så råder en fruktansvärd augustihetta, värmen ligger som ett kastrullock över staden och Brunetti är slutkörd. Semestern hägrar enbart några få dagar bort, han och familjen ska lämna staden och åka till bergen. Bara tanken på bergen med sin svala luft och småkyliga kvällar fyller Brunetti med välbehag. 

Sedan dimper ett fall ner över Brunetti och han fastnar i staden. Ett fall som dessutom visar sig vara ännu snårigare än vad den första blicken ger. Brunetti ser semestern försvinna bort som en hägring i luften. Alltmedan värmen ökar alltmer och fallet i sig visar sig inte vara så snabbt avklarat som Brunetti hade hoppats på. Det är en man klädd i kvinnokläder som hittas ihjälslagen, platsen där han hittades är välkänd bland poliser som ett tillhåll för de prostituerade, En transvestit som mördats verkar det alltså vara, men så enkelt är det inte riktigt. Ledtrådarna leder Brunetti och hans kollegor ut på en jakt som visar sig att leda rätt in i de finare salongerna och till de rika överklassen. Kontrasterna mellan dessa två sidor av samhället är något som Donna Leon visar sig vara mycket skicklig på att skriva om, hon gör det utan att det blir överdrivet eller konstgjort. Åsikterna som hennes karaktärer har passar väl in på de som personligheter och tydliggör skillnaderna och svårigheterna som finns i samhället på ett snyggt sätt.  Detta är deckare med en vass syrlighet riktade mot problem i samhället men utan att det tar över utan det känns som en naturlig del av själva fallet och historien i sig. Personerna i Donna Leons deckare känns trovärdiga och intressanta. Brunettis familj är härliga personer och jag gillar att få lära känna dem lite mer för varje bok, Brunetti i sig är den sort av polis jag gärna läser om i en deckare. Smart, tänkande, jordnära och intellektuell. Spännande bok som lyckades väcka min vilja till att läsa igen! Och jag älskar verkligen miljöerna i boken! Venedig med alla sina kanaler och hur Brunetti får ta en båtbuss för att kunna förhöra ett vittne! Själva Venedigs historia finns även snyggt invävt i boken, precis som det var i även de tidigare böckerna.  Härligt är det i alla fall och jag är klart sugen på att åka dit faktiskt.

Juni

 Här  hittar ni som vanligt hela listan med länkar till de olika böckerna där jag skrivit vad jag tyckte om de olika böckerna.

Månadens bästa:  Joe Hill och Gabriel Rodriquez härliga serieroman Locke & Key
Månadens sämsta/mindre bra/ besvikelse:  Sophies historia av Jojo Moyes grep inte tag i mig på samma sätt som Jojo Moyes förra bok
Månadens fakta: 
Månadens finaste:  Oskar Källners novell Tills tiden skiljer oss åt
Månadens engelska:
Månadens intressantaste:  Att få prova på att läsa digital media och inse att man faktiskt gillade det =)
Månadens deckare/thriller:  Donna Leons tredje deckare om kommissarie Brunetti var precis det jag behövde för att få igång läsviljan igen.
Månadens antal:  Juni månad har varit fruktansvärt hektiskt på många olika sätt. Kurs som avslutades i månadsskiftet, ny kurs startades och avslutades, en skadad sambo, en sjuk hund, utflykter och göromål av olika slag.  Allt detta har lett till en läsovilja hos mig, en känsla av att man vill läsa fast ändå inte på samma gång. En trötthet som alltså skapat en rejäl lässvacka men jag anar en ljusning för jag har så smått börjat läsa igen ordentligt. Och framförallt fått tillbaka läsglädjen igen. Så månadens antal landade på på 10 st, en markant skillnad ifrån förra månaden då med sina 17 böcker.