En säregen och lekfull fantasyberättelse

Eva Holmquist, Attentaten i Gallus
Rec-ex ifrån författaren, Tusen tack!

Jag fick en förfrågan ifrån författaren Eva Holmquist om jag skulle vilja läsa hennes nya fantasybok riktad mot ungdomar. Efter att ha läst hennes beskrivning av boken kunde jag inte säga nej, så här skrev hon om boken: "Matilda råkar drömförflytta sig till en värld där människorna lever som slavar åt ett bevingat folk som kallar sig gallus. Där måste kapten Fidesko i Gallus Flygvapen ta reda på vad som hänt med de slavar som försvunnit. Samtidigt får rövarpojken Sticke i uppdrag att spionera på slavarnas motståndsrörelse. Konflikten mellan människorna och gallus förvärras snabbt medan Matilda kämpar för att lyckas ta sig hem. Under tiden försvinner fler människor och det blir alltmer uppenbart att allt inte är som det först verkade."

Jag började läsa boken, något osäker på vilken sorts historia jag skulle få möta. Redan efter första kapitlet var jag fast! Vi befinner oss alltså i en värld där bevingade varelser kallade Gallus har tagit över makten och tvingar människorna att leva som slavar.  När jag läser om dessa bosättningar och människornas liv där så får jag en dystopisk SFI känsla, som tex de självpåfyllande hyllorna i affären och utseendet på husen och gatorna. Men i andra bitar av boken får jag en stark fantasykänsla, som skogen runt om bosättningarna och vissa varelse vi lär känna längre fram i boken. Jag tycker Eva Holmquist väver samman dessa båda delar så väl att det känns helt rimligt det jag läser om.  Det är nog ett av de viktigaste element i en fantasybok, att författaren trots att hen kan sväva ut åt alla håll hen känner för, det finns av naturliga skäl stort spelutrymme i en fantasybok, så måste hen också får mig som läsare boken att tro på det som hen berättar. Jag ska inte ha några bekymmer med talande lejon, tåg som far iväg till märkliga skolor, drakar som du kan tala med dina tankar med, magiska ringar eller som i det här fallet bevingade varelser som talar och människor som råkar drömförflytta sig  Och det är detta som Eva Holmquist gör så bra, hon får mig att tro på berättelsen och världen där berättelsen äger rum. Samtidigt får hon också mig att tro på  dess innevånare och får mig att bry mig om dom. Ett plus för mig är dels den fina kartan i början av boken och de små blyertsteckningarna inne i boken.

Kapten Fidesko är alltså en gallus vars karaktär är charmigt tafatt , lite klumpig men samtidigt så vill hanså gärna lyckas och bli något. Han är något av en antihjälte men som tack vare det blir en hjälte
En annan karaktär som lite bidrar till fantasykänslan är Stricke. Han tillhör ett slags folk som kallas för rövare, när jag läser om honom tänker jag på en räv! Stricke känns lite slug, lite listig och samtidigt busigt snäll , lite som en räv! Matilda är också hon en fantastisk karaktär, stark, orädd och modig trots det märkliga i att råka drömförflytta sig själv till en främmande värld. Tack och lov finns det inte en enda kärlekstriangel i boken, Matilda möter Petter, en av de människor som lever som slav, men det är vänskap som sätts i första rum i denna berättelse. Vänskap och mod är tycker jag två viktiga teman i boken och även förmågan att se bortom fördomarna kring olikheter och annorlunda utseende. Det finns ju av naturliga skäl många motsättningar mellan gallusarna och människorna men där Matilda som neutral part kan fungerar som drivkraft och motor för att våga mötas på halva vägen. Sedan får vi även möta Kapten Lanka, en kvinnlig gallus, som Fidesko är lite förtjust i. Sedan möter vi en katt vid namn Tekel, som kanske inte bara är en vanlig katt. Alla dessa karaktärer bidrar starkt till att Attentaten i Gallus blir en så underbar upplevelse,  de blir som vänner för mig som läsare.  

Jag är väldigt förtjust i den säregenhet och lekfullhet som Eva Holmquist får fram genom sin skicklighet med orden och språket.  Det ryms många skratt i boken med, jag ler fortfarande åt Kapten Fideskos torra konstaterande att han minsann är "insektian". Jag gillar sådan där ordlekar och ordvrickningar! Attentaten i Gallus är en varm och härlig berättelse som växer ju längre in i berättelsen man kommer. Jag läser och jag njuter av hela upplevelsen, när de sista sidorna kommer så känns det faktiskt lite vemodigt att det redan är över. Jag vill så gärna läsa mer och upptäcka mer, jag hoppas verkligen att det kommer fler böcker i denna serien.