Olyckornas tid av Moira Fowley-Doyle

Moira Fowley-Doyle, Olyckornas tid

Handling:
"Vi höjer glasen för olyckornas tid för den underjordiska strömmen där själarna sjunker för blåmärken, hemligheter, minnen och spöken i ännu en skål för flodens väg."

Det händer vid samma tid varje år. Bulor och blåmärken, skärsår och stygn, lungor som fylls av vatten. Så länge sjuttonåriga Cara kan minnas har olyckornas tid varit en del av hennes liv. I oktober varje år drabbas hennes familj av mystiska olyckor: skrubbsår, brutna ben, plötsliga dödsfall. Tragedier som förföljer Cara, systern Alice och styvbrodern Sam, men som ingen vill prata om. Olyckornas tid är här, och varje hemlighet är en möjlig olycka. Men det här året börjar Cara ställa frågor.

Vad jag tyckte:
Olyckornas tid är en nattsvarta saga om en trasig familj och deras kamp för att överleva. I en skimrande vacker saga med mörka monster så återger vår huvudperson Cara tiden som kallas för Olyckornas tid. Skiftet mellan det vardagliga och verkliga och det magiska mörka är sömnlöst och emellanåt vet man inte riktigt själv heller som läsare vad som är verklighet och vad som är saga. På ett utsökt språk som vibrerar av känslor och liv så får vi följa syskonen under en tid som kommer att kulminera i något alldeles fruktansvärt. När sanningen så småningom uppdagas får jag en klump i magen och tårar i ögonen. Jag anade mig till vad som doldes bakom det sagoskimrande försöken att göra verkligheten hanterbar. Men jag anade inte hur illa det egentligen var.  När bubbelplasten som mamman virat in hela huset med äntligen spricker så gör den det ordentligt. När orden väl börjar bryta sig igenom så gör de det med full kraft.

Olyckornas tid är en smärtsam historia som ändå sjunger av vacker magi. Jag njuter av varje ord och älskar det böljande språket som dansar fram längs sidorna. De poetiska slingrande vägarna som vi måste ta för att nå fram till slutet passar så väl ihop med både berättelsen och med Cara. De tre syskonens starka kärlek är så finstämt återberättat och om den förbjudna kärleken lyfter författaren fram med en ömsint och varsam hand. Samtidigt så finns här ett kusligt stråk av något övernaturligt och obehagligt, den slingrar sig fram genom texten och får mig att rysa till emellanåt. En trolsk känsla bildar en fin kontrast  med det vardagliga livet med skola och tonårsproblem.

Jag kan varmt rekommendera denna lilla pärla till bok, läs och njut!

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Biblioteket
Andra som skrivit om boken: Prickiga Paula,  Bokpandan och Iheartfantasy