Det blev visst en paus här som jag inte riktigt räknat med men det kom så mycket i vägen och tiden räckte inte till. Orken har också varit som bortblåst sista tiden. Addera mycket sömnbrist och ständig smärta så blir livet inte riktigt så roligt längre. Den energi som fanns kvar fick läggas på jobbet. Jag har under senaste tiden äntligen fått rätt hjälp och framförallt rätt diagnos när det gäller min smärta. Vilket är jätteskönt men det tar tid att förstå och acceptera. Dessutom så får jag nu behandling för detta, en behandling som är rätt tuff och kräver rätt mycket av mig. Så bloggen har fått stå åt sidan så länge. Men läst har jag gjort ändå! Massor av fina böcker, både egna och mängder av härliga rec-ex ifrån bla Zombie Förlag och författaren Sandra Gustafsson.
Nu när jag äntligen fått lite styrsel över livet och alla bitar så ska jag försöka ta tag i bloggen ordentligt igen. Jag saknar att sitta här och skriva, saknar att läsa andras bloggar och att få/ge kommentarer. Har så många fina böcker att skriva om med! Läsningen har verkligen varit min räddning denna månad, det enda ljusa mitt i allt det hopplösa och jobbiga. Jag hoppas på att komma igång så sakteligen med bloggen igen. Hoppas ni har tålamod med mig och återvänder hit för att läsa!
Några böcker ska man smaka på, andra ska man sluka och några få ska man tugga och låta smälta / Francis Bacon
måndag 22 februari 2016
tisdag 9 februari 2016
Mordet på Harriet Krohn av Karin Fossum
Karin Fossum, Mordet på Harriet Krohn
Handling:
Det är en mörk och regnig novemberkväll. Gatorna är öde, inte ens en hundägare har vågat sig ut. Med kippande stövlar och klädd i en sliten grön parkas styr Charles "Charlo" Olav Torp stegen mot Harriet Krohns hem. Planen är närmast genial, den vackra blomsterbukett han har med sig är hans inträdesbiljett. Men det hela förlöper inte riktigt som Charlo tänkt sig och han lämnar hastigt lägenheten med blod på händerna.
De korta tidningsnotiserna om Harriet Krohns död invaggar Charlo i falsk säkerhet, fullkomligt omedveten om att utredningen leds av kriminalkommissarie Konrad Sejer - en polisman med få ouppklarade fall på sin meritförteckning.
Vad jag tyckte:
Jag fortsätter min omläsning av Karin Fossums deckare och i min hylla fann jag då denna, en bok som jag trodde jag läst men det visade sig att jag inte läst hela. Eller så är mitt minne dåligt för jag kom inte ihåg den andra hälften av boken alls.
Konrad Sejer förekommer i boken men mest i bakgrunden. Istället får vi följa Charlo genom hans mörka resa och hur hans desperation leder honom rätt in i brottets bana. Det är ett starkt porträtt över en mördares inre och dess tankar. Skulden och det dåliga samvetet tär på Charlo och han förs snabbt mot ruinens brant. En skickligt berättad historia som också uppvisar hur stark kärleken till ett barn kan vara. Men jag saknar något, det driv som finns i Fossums andra böcker och som bygger på Sejers röst finns inte i denna. Mordet på Harriet Krohn är en välskriven bok men det saknas något för mig som gör att jag inte tycker det blir så bra. Kanske var det därför jag inte läste ut den förra gången.
Handling:
Det är en mörk och regnig novemberkväll. Gatorna är öde, inte ens en hundägare har vågat sig ut. Med kippande stövlar och klädd i en sliten grön parkas styr Charles "Charlo" Olav Torp stegen mot Harriet Krohns hem. Planen är närmast genial, den vackra blomsterbukett han har med sig är hans inträdesbiljett. Men det hela förlöper inte riktigt som Charlo tänkt sig och han lämnar hastigt lägenheten med blod på händerna.
De korta tidningsnotiserna om Harriet Krohns död invaggar Charlo i falsk säkerhet, fullkomligt omedveten om att utredningen leds av kriminalkommissarie Konrad Sejer - en polisman med få ouppklarade fall på sin meritförteckning.
Vad jag tyckte:
Jag fortsätter min omläsning av Karin Fossums deckare och i min hylla fann jag då denna, en bok som jag trodde jag läst men det visade sig att jag inte läst hela. Eller så är mitt minne dåligt för jag kom inte ihåg den andra hälften av boken alls.
Konrad Sejer förekommer i boken men mest i bakgrunden. Istället får vi följa Charlo genom hans mörka resa och hur hans desperation leder honom rätt in i brottets bana. Det är ett starkt porträtt över en mördares inre och dess tankar. Skulden och det dåliga samvetet tär på Charlo och han förs snabbt mot ruinens brant. En skickligt berättad historia som också uppvisar hur stark kärleken till ett barn kan vara. Men jag saknar något, det driv som finns i Fossums andra böcker och som bygger på Sejers röst finns inte i denna. Mordet på Harriet Krohn är en välskriven bok men det saknas något för mig som gör att jag inte tycker det blir så bra. Kanske var det därför jag inte läste ut den förra gången.
måndag 8 februari 2016
Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där mött av Pinter
Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där mött av Johannes Pinter
Rec-ex ifrån Zombie förlag, tusen tack!
Handling:
Vackra kyrkor jag besökt utspelar sig i Sverige idag, och handlar om Valdemar Aurelius, väktare och väsenjägare. Alla de gamla nordiska sagorna och myterna är sanna, och dess varelser och väsen lever bland oss, strax utanför vårt synfält, i och omkring landets vackra kyrkor. Det är Valdemar som håller ordning på dem. Nu måste Valdemar möta ondskan på två flanker: han finner inte bara att det är något stort i görningen i denna övernaturliga värld parallell med vår – han får dessutom diagnosen cancer. Kommer två strider att bli en för mycket?
Vad jag tyckte:
Ursäkta mig nu men j-vla vilken bra bok detta är! Denna bok fick mig nästan att missa gå av tåget härom veckan då jag var så fast i handlingen och knappt kunde slita mig ifrån den. Då jag fick boken som rec-ex i form av en e-bok så var mobilen klistrad i min hand under det dygn som det tog för mig att läsa boken. Jag kunder inte slita mig ifrån denna mörka, vackra och outsägligt sorgliga berättelse.
Valdemar är en karaktär jag tar till mig direkt och jag hejar på honom hela vägen, hans kamp både mot de yttre monstren samt det inre monstret är så väl tecknade och levande. Men jag fäster mig också mycket vid Stella och Gregor, de är så intressanta och levande karaktärer. De har så många tilltalande egenskaper och jag berörs av deras respektive livshistoria.
Jag älskar verkligen hur Pinter har byggt hela sin värld eller rättare sagt hur han är byggt ut vår verklighet med ytterligare en dimension. En dimension där alla våra väsen och monster håller till, där sagor och myter inte är bara sagor och myter utan faktiskt helt sanna. Jag älskar också hur Pinter låter kyrkorna vara portar mellan den världen och vår egen. Jag kommer nog aldrig kunna besöka en kyrka igen utan att titta lite extra omkring mig!
När jag läser Vackra kyrkor... tänker jag både på Van Helsing och Constantine. En ensam man som med ett fulladdat hagelgevär, silverkulor, några krucifix och ett uppslagsverk bekämpar alla möjliga väsen och monster. Vid hans sida står Gregor, orubbligt och lojalt. Vackra kyrkor...är ett fullspäckat actionäventyr där författaren bara kör på, han krånglar inte till det med långa onödiga förklaringar utan han kastar in i handlingen både troll, vampyrer, näcken och odöda som i en blodig och vansinnig roadtrip tvärs över hela Sverige bildar något helt unikt och säreget . Men i slutet finns där två appendix, ett över alla de kyrkor vi besökt och ett över alla de väsen vi mött. Smart gjort då man kan läsa mer utförligt om de olika väsen och händelser vi stöter på utan att författaren behöver tynga ned själva berättandet med alla denna fakta.
Men även om Vackra kyrkor... är actionspäckad så finns där också en vemodig och stark skildring över livet och döden hos den egna individen. Sorgen över att kroppen förfaller och frustrationen över att det faktiskt finns monster man inte kan vinna över. Det berör mig väldigt mycket och jag blir så ledsen över Valdemars öde. Samtidigt så finns där en härlig mörk humor som bidrar till ett och annat skratt, inledningen där Gekås är inblandat är så humoristiskt att jag skrattar rakt ut!
Vackra kyrkor.... är rejält underhållande och jag njuter hela vägen igenom ( även om jag har ett och annat att säga om slutet.....)
Rec-ex ifrån Zombie förlag, tusen tack!
Handling:
Vackra kyrkor jag besökt utspelar sig i Sverige idag, och handlar om Valdemar Aurelius, väktare och väsenjägare. Alla de gamla nordiska sagorna och myterna är sanna, och dess varelser och väsen lever bland oss, strax utanför vårt synfält, i och omkring landets vackra kyrkor. Det är Valdemar som håller ordning på dem. Nu måste Valdemar möta ondskan på två flanker: han finner inte bara att det är något stort i görningen i denna övernaturliga värld parallell med vår – han får dessutom diagnosen cancer. Kommer två strider att bli en för mycket?
Vad jag tyckte:
Ursäkta mig nu men j-vla vilken bra bok detta är! Denna bok fick mig nästan att missa gå av tåget härom veckan då jag var så fast i handlingen och knappt kunde slita mig ifrån den. Då jag fick boken som rec-ex i form av en e-bok så var mobilen klistrad i min hand under det dygn som det tog för mig att läsa boken. Jag kunder inte slita mig ifrån denna mörka, vackra och outsägligt sorgliga berättelse.
Valdemar är en karaktär jag tar till mig direkt och jag hejar på honom hela vägen, hans kamp både mot de yttre monstren samt det inre monstret är så väl tecknade och levande. Men jag fäster mig också mycket vid Stella och Gregor, de är så intressanta och levande karaktärer. De har så många tilltalande egenskaper och jag berörs av deras respektive livshistoria.
Jag älskar verkligen hur Pinter har byggt hela sin värld eller rättare sagt hur han är byggt ut vår verklighet med ytterligare en dimension. En dimension där alla våra väsen och monster håller till, där sagor och myter inte är bara sagor och myter utan faktiskt helt sanna. Jag älskar också hur Pinter låter kyrkorna vara portar mellan den världen och vår egen. Jag kommer nog aldrig kunna besöka en kyrka igen utan att titta lite extra omkring mig!
När jag läser Vackra kyrkor... tänker jag både på Van Helsing och Constantine. En ensam man som med ett fulladdat hagelgevär, silverkulor, några krucifix och ett uppslagsverk bekämpar alla möjliga väsen och monster. Vid hans sida står Gregor, orubbligt och lojalt. Vackra kyrkor...är ett fullspäckat actionäventyr där författaren bara kör på, han krånglar inte till det med långa onödiga förklaringar utan han kastar in i handlingen både troll, vampyrer, näcken och odöda som i en blodig och vansinnig roadtrip tvärs över hela Sverige bildar något helt unikt och säreget . Men i slutet finns där två appendix, ett över alla de kyrkor vi besökt och ett över alla de väsen vi mött. Smart gjort då man kan läsa mer utförligt om de olika väsen och händelser vi stöter på utan att författaren behöver tynga ned själva berättandet med alla denna fakta.
Men även om Vackra kyrkor... är actionspäckad så finns där också en vemodig och stark skildring över livet och döden hos den egna individen. Sorgen över att kroppen förfaller och frustrationen över att det faktiskt finns monster man inte kan vinna över. Det berör mig väldigt mycket och jag blir så ledsen över Valdemars öde. Samtidigt så finns där en härlig mörk humor som bidrar till ett och annat skratt, inledningen där Gekås är inblandat är så humoristiskt att jag skrattar rakt ut!
Vackra kyrkor.... är rejält underhållande och jag njuter hela vägen igenom ( även om jag har ett och annat att säga om slutet.....)
Kedjor känns bara när du rör dig av Eva Holmquist
Eva Holmquist, Kedjor känns bara när du rör dig
Rec-ex ifrån författaren, Tack! (e-bok)
Handling:
Som rådgivarens dotter har Lola alltid gjort vad alla förväntar sig. När hennes far bestämmer att hon ska gifta sig med skrivaren Tammas - trots att hon älskar Pellas - inser Lola att hon måste kämpa för det hon vill.
Kedjor känns bara när du rör dig är första delen i serien om rymdskeppet Diligentia.
Vad jag tyckte:
Jag brukar säga att jag inte läser SFI men jag får nog ta och ändra på det påståendet! För de senaste åren har jag läst väldigt mycket SFI och det är främst för att svenska författare hör sig till mig med förfrågan om rec-ex. Nyfiken som jag är så tackar jag gärna ja om jag känner mig lockad. Många av dessa böcker har varit SFI-böcker och numera tvekar jag tex inte om Eva Holmquist eller Oskar Källner hör av sig angående rec-ex. Då jag vet att jag kommer få en ytterst bra läsupplevelse tillsammans med deras böcker.
Så är även fallet med Kedjor känns.... som gav mig en riktigt trevlig och intressant läsupplevelse. Vi befinner oss alltså ombord på rymdskeppet Diligienta där ett antal människor lever och verkar ha levt under en väldigt lång tid, rent av i flera generationer. Samhällsuppbyggnaden påminner starkt om religiöst fanatiska sekter där ledaren styr och de andra följer. Ingen ifrågasätter det faktum att de lever på starkt begränsad yta, ingen ifrågasätter att man inte kan se utanför fönsterna, de allra flesta verkar knappt medvetna om att de befinner sig ombord ett skepp. Men alla tillber de Skeppet, det allsmäktiga och eviga skeppet som tar hand om dom alla. Männen har viktiga arbeten medan kvinnorna får finna sig i att bli bortgifta vid rätt ålder med rätt person. Kvinnor har inte mycket att säga till om. Lola som dessutom är dotter till rådgivaren har kanske ännu mindre att säga till om än andra. Hennes far är den som är den som bestämmer ombord på skeppet.
Det är en väl uppbyggd berättelse med tydliga delar där vi får följa några individer som vågar säga emot, som vågar ifrågasätta. Något ensidiga karaktärer som är svåra att få grepp om men då historien som sådan är så intressant och tankeväckande så slukar jag lätt hela boken. Eva Holmquist väver in frågor om jämlikhet, allas rätt till frihet och demokrati på ett snyggt sätt. Möjligen skulle jag önska att det fanns lite mer problematisering kring dessa frågor. Det är också en bok om längtan och om önskan att få älska fritt.
Språket är enkelt och man kommer direkt in i handling, inte många krusiduller utan rättframt och rakt på sak. Bokens handling är dialogdriven och det finns få beskrivningar av omgivningen. Allt detta för boken lättläst, kanske en aningen för lättläst. Jag saknar ett motstånd, något som skapar konflikter och fördjupar själva historien ytterligare. Men jag är mycket nöjd med läsningen och jag kommer med stor sannolikhet läsa de kommande delarna för att se vart det hela tar vägen.
Rec-ex ifrån författaren, Tack! (e-bok)
Handling:
Som rådgivarens dotter har Lola alltid gjort vad alla förväntar sig. När hennes far bestämmer att hon ska gifta sig med skrivaren Tammas - trots att hon älskar Pellas - inser Lola att hon måste kämpa för det hon vill.
Kedjor känns bara när du rör dig är första delen i serien om rymdskeppet Diligentia.
Vad jag tyckte:
Jag brukar säga att jag inte läser SFI men jag får nog ta och ändra på det påståendet! För de senaste åren har jag läst väldigt mycket SFI och det är främst för att svenska författare hör sig till mig med förfrågan om rec-ex. Nyfiken som jag är så tackar jag gärna ja om jag känner mig lockad. Många av dessa böcker har varit SFI-böcker och numera tvekar jag tex inte om Eva Holmquist eller Oskar Källner hör av sig angående rec-ex. Då jag vet att jag kommer få en ytterst bra läsupplevelse tillsammans med deras böcker.
Så är även fallet med Kedjor känns.... som gav mig en riktigt trevlig och intressant läsupplevelse. Vi befinner oss alltså ombord på rymdskeppet Diligienta där ett antal människor lever och verkar ha levt under en väldigt lång tid, rent av i flera generationer. Samhällsuppbyggnaden påminner starkt om religiöst fanatiska sekter där ledaren styr och de andra följer. Ingen ifrågasätter det faktum att de lever på starkt begränsad yta, ingen ifrågasätter att man inte kan se utanför fönsterna, de allra flesta verkar knappt medvetna om att de befinner sig ombord ett skepp. Men alla tillber de Skeppet, det allsmäktiga och eviga skeppet som tar hand om dom alla. Männen har viktiga arbeten medan kvinnorna får finna sig i att bli bortgifta vid rätt ålder med rätt person. Kvinnor har inte mycket att säga till om. Lola som dessutom är dotter till rådgivaren har kanske ännu mindre att säga till om än andra. Hennes far är den som är den som bestämmer ombord på skeppet.
Det är en väl uppbyggd berättelse med tydliga delar där vi får följa några individer som vågar säga emot, som vågar ifrågasätta. Något ensidiga karaktärer som är svåra att få grepp om men då historien som sådan är så intressant och tankeväckande så slukar jag lätt hela boken. Eva Holmquist väver in frågor om jämlikhet, allas rätt till frihet och demokrati på ett snyggt sätt. Möjligen skulle jag önska att det fanns lite mer problematisering kring dessa frågor. Det är också en bok om längtan och om önskan att få älska fritt.
Språket är enkelt och man kommer direkt in i handling, inte många krusiduller utan rättframt och rakt på sak. Bokens handling är dialogdriven och det finns få beskrivningar av omgivningen. Allt detta för boken lättläst, kanske en aningen för lättläst. Jag saknar ett motstånd, något som skapar konflikter och fördjupar själva historien ytterligare. Men jag är mycket nöjd med läsningen och jag kommer med stor sannolikhet läsa de kommande delarna för att se vart det hela tar vägen.
Hallahem, Staden under berget av Trydell & Åhlin
Susanne Trydell & Daniel Åhlin, Hallahem-Staden under berget
Rec-ex ifrån Hoi Förlag, Tack så mycket!
Tänk om du en dag fick veta att hela ditt liv varit en lögn, att du egentligen tillhör en annan värld. En värld där det finns troll, vittror och magiska väsen. Det är precis vad som händer i detta spännande äventyr, som tar ett nytt grepp på vad som gömmer sig i svenska skogar och berg. Här blandas myten om bortbytingar med urban fantasy.
I Hallahem, en hemlig stad belägen djupt under ett berg, lever Vitterfolket. De liknar människor på många sätt, men är också väldigt olika oss. Vitterflickan Torun är tolv år, och en dag råkar hon och hennes bästa vän Auda höra något som inte var ämnat för deras öron. Hallahem är hotat, och någonstans finns en flicka som kan hjälpa dem att rädda staden. Men vem är hon, och varför är hon så viktig?
Tilda lever i en vanlig stad i människornas värld, när ödet plötsligt för henne samman med Torun. Tillsammans med sina vänner ställs de inför svåra prövningar, och snart vilar hela Hallahems framtid på deras axlar. Ju mer de får veta om varandra och sitt ursprung, desto mer blir de varse om att sanningar kan göra mer ont än lögner.
Vad jag tyckte:
Jag hade hört talas om denna på olika ställen och blivit riktigt nyfiken på den. Den nordiska mytologin är riktigt spännande och i Hallahem så finns det rikligt med inspiration ifrån denna. Jag blev riktigt förtjust i denna, trots att jag inte tillhör rätt målgrupp. Jag älskade verkligen att läsa om Hallahem och vitterfolket, hela uppbyggnaden kring denna stad under berget är riktigt snyggt gjord. Det är lätt att föreställa sig hur det ser ut därnere och vi får en fin inblick i hur vitterfolkets liv ser ut. ( Just vitterfolket fick mig att börja googla för att förstå mer vad de är för sort) Hela historien är väl uppbyggd med tydliga delar och där de två flickornas historia är lätta att förstå. Karaktärerna är intressanta och väl tecknade.
Med en mycket stark öppningsscen hamnar vi rätt in i en spännande och äventyrlig berättelse som andas sagor och sägner, myter och magi. Vi forslas djupt in i skogen och ner under berget medan vi även få ta del av livet ovan jord. Staden under berget är dels en uppväxtskildring men också en skildring om att höra hem, att längta efter en plats där man hör hemma och inte behöver känna sig annorlunda. Starka ämnen som berör och som ligger mycket i tiden. Även den samhällskritik som smygs in på ett snyggt sätt om girighet och utplåningen av vår natur enbart för att människan ständigt vill ha mer skapar en intressant ton i boken.
Hallahem är en välskriven och fin berättelse som är väl värd att läsas inte bara av barn utan även av vuxna! Ett plus till får den för det otroligt snygga omslaget! Det är svårt att se på denna lilla bilden exakt hur snyggt det är men de små detaljerna kring bården får starkare betydelse vart efter man läser boken.
Rec-ex ifrån Hoi Förlag, Tack så mycket!
Tänk om du en dag fick veta att hela ditt liv varit en lögn, att du egentligen tillhör en annan värld. En värld där det finns troll, vittror och magiska väsen. Det är precis vad som händer i detta spännande äventyr, som tar ett nytt grepp på vad som gömmer sig i svenska skogar och berg. Här blandas myten om bortbytingar med urban fantasy.
I Hallahem, en hemlig stad belägen djupt under ett berg, lever Vitterfolket. De liknar människor på många sätt, men är också väldigt olika oss. Vitterflickan Torun är tolv år, och en dag råkar hon och hennes bästa vän Auda höra något som inte var ämnat för deras öron. Hallahem är hotat, och någonstans finns en flicka som kan hjälpa dem att rädda staden. Men vem är hon, och varför är hon så viktig?
Tilda lever i en vanlig stad i människornas värld, när ödet plötsligt för henne samman med Torun. Tillsammans med sina vänner ställs de inför svåra prövningar, och snart vilar hela Hallahems framtid på deras axlar. Ju mer de får veta om varandra och sitt ursprung, desto mer blir de varse om att sanningar kan göra mer ont än lögner.
Vad jag tyckte:
Jag hade hört talas om denna på olika ställen och blivit riktigt nyfiken på den. Den nordiska mytologin är riktigt spännande och i Hallahem så finns det rikligt med inspiration ifrån denna. Jag blev riktigt förtjust i denna, trots att jag inte tillhör rätt målgrupp. Jag älskade verkligen att läsa om Hallahem och vitterfolket, hela uppbyggnaden kring denna stad under berget är riktigt snyggt gjord. Det är lätt att föreställa sig hur det ser ut därnere och vi får en fin inblick i hur vitterfolkets liv ser ut. ( Just vitterfolket fick mig att börja googla för att förstå mer vad de är för sort) Hela historien är väl uppbyggd med tydliga delar och där de två flickornas historia är lätta att förstå. Karaktärerna är intressanta och väl tecknade.
Med en mycket stark öppningsscen hamnar vi rätt in i en spännande och äventyrlig berättelse som andas sagor och sägner, myter och magi. Vi forslas djupt in i skogen och ner under berget medan vi även få ta del av livet ovan jord. Staden under berget är dels en uppväxtskildring men också en skildring om att höra hem, att längta efter en plats där man hör hemma och inte behöver känna sig annorlunda. Starka ämnen som berör och som ligger mycket i tiden. Även den samhällskritik som smygs in på ett snyggt sätt om girighet och utplåningen av vår natur enbart för att människan ständigt vill ha mer skapar en intressant ton i boken.
Hallahem är en välskriven och fin berättelse som är väl värd att läsas inte bara av barn utan även av vuxna! Ett plus till får den för det otroligt snygga omslaget! Det är svårt att se på denna lilla bilden exakt hur snyggt det är men de små detaljerna kring bården får starkare betydelse vart efter man läser boken.
lördag 6 februari 2016
Utlottning hos Bokhuset!
Bokhuset ordnar en fin utlottning av Ylva Lindells serie Eldbunden. En serie jag varit nyfiken på ett tag nu men ännu inte hunnit läsa. Så jag tar chansen och hoppas på vinst!
Läs mer på Bokhuset!
Läs mer på Bokhuset!
![]() |
| Bild lånad ifrån Bokhuset |
Bokbloggsjerkan 5-8 februari
Nu var det ett tag sedan jag gjorde jerkan men hoppa på den nu igen.
Veckans jerka handlar om:
Topp 5 fiktiva karaktärer som du önskar vore dina bästa vänner (böcker/film/tv).
En svår jerka tycker jag denna gång för det finns många som jag gärna skulle vilja samtala med men kanske inte nödvändigtvis bli bästa vän med. Jag har överlag svårt att hitta vänner och framförallt långvariga vänner. Jag är något av en ensamvarg men nu är detta bara ett tankeexperiment så jag får göra mitt bästa.
- Delia ifrån Maihri McFarlanes bok Det är inte jag, det är du. Eftersom hon verkar vara en så genuint varm och medkännande person. Med en rejäl portion humor! Och ibland behöver man en sådan person i sitt liv.
- Aisha, som är Minoras syster i Anna Blixt bok Fredens pris. En stark person som är obändig i sin tro på sin syster och det krig som pågår. Lojal, smart och samtidigt väldigt varm person.
- Jimmy Perez ifrån Anne Cleves serie Shetland. En varm och smart man som man nog skulle kunna ha intressanta samtal med. Samtidigt som man skulle kunna få besöka det vackra Shetland!
- Stella ifrån Johannes Pinters bok Vackra kyrkor jag besökt ( och de mörka väsen jag där möt) Stella som är kompanjon till Valdemar är en kvinna med skinn på näsan. Och hon verkar vara en trevlig bekantskap som man dessutom skulle kunna ha många intressanta samtal med, med tanke på Valdemars yrke.
- Kapten Fidesko ifrån Eva Holmquist bok Attentaten i Gallus. En märkligt vänskap med en figur som är en jättestor fågel. Men det finns något så fint i denna karaktären, något så ömtåligt och vänligt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





