tisdag 23 maj 2017

Den tunna blå linjen av Christoffer Carlsson

Christoffer Carlsson, Den tunna blå linjen 

Handling:
Det är en orolig tid.
Fredagen den trettonde november 2015 exploderar det i Paris och genom Europa rör sig enorma flyktingströmmar norrut. Ryktet: en terrorist har tagit sig in i Sverige för att genomföra ett attentat i landet. Är det sant? Ingen vet.
Samtidigt mottar Leo Junker ett brev. Det rör det fem år gamla, ännu olösta mordet på Angelica Reyes.
Vid det laget har John Grimberg, en gång Leos bäste vän, varit spårlöst försvunnen i över ett år. I terrorns skugga jagar Leo snart en helt annan, kanske ännu farligare sanning som ställer dem båda inför en sista prövning.

Vad jag tyckte:
Då har vi alltså kommit till vägs ände och det är tid att säga farväl till Leo Junker. Den tunna blå linjen är den avslutande delen i en svit om fyra böcker som alla kretsar kring polisen Leo Junker. Christoffer Carlsson har skapat en fantastik kvartett brottsromaner som alla innehåller brännheta samhällsaktuella ämnen och där hans kunskaper som kriminolog säkerligen präglat av sig mycket på berättelserna. Alla tre böcker har hållit en hög standar med väl sammanhållen intrig, fascinerande och levande karaktärer och stundtals riktigt vackra skildringar över Stockholm.

Den tunna blå linjen avviker inte från detta men den bjuder ändå på en något annorlunda läsning. Jag upplever att tempot är långsammare och det finns en ständig närvaro av farväl i boken. En vemodig känsla av avsked präglar hela historien och jag försöker dra ut på läsningen så länge jag kan. Och jag tror nog att Christoffer Carlsson har hittat en alldeles perfekta slutmeningen, så klockren! Christoffer Carlssons språk är noga avvägt, där inget ord känns överflödig eller för litet. Det är perfekt i sin utformning och en njutning att läsa.

I boken så har vi ett ämne som tyvärr är skrämmande aktuellt men som ännu inte hänt när Christoffer Carlsson skrev sin bok. Han lyfter fram bombdåden i Frankrike och låter oss få veta att en av bombmännen ska ha smitit igenom nätet och befinner sig i Sverige. Hela landets poliskår och regering samt allmänhet går på tå och spänningen är olidlig, för vart är han? Vem är han? Vad vill han? Och kommer det att smälla? Nu när boken släppts så har det redan hänt, en terrorist plöjde rätt in i folkmassorna i Stockholm och våldet står nu utanför vår egen ytterdörr. Skrämmande hur nära Christoffer Carlsson kommer sanningen.  Alla tre delarna har känts inspirerade av olika slags deckar-genrer och jag känner nog att Den tunna blå linjen flirtar väldigt mycket med den klassiska polisromanen. För utöver spåret med terroristen som ändå tar förvånansvärt lite utrymme så finns här också en tråd som följer cold-case fall genomför förhör, läsning av dokument, spaningar och långsamt pusslande med gamla ledtrådar. Den blå linjen bjuder på en annan sorts av rafflande spänning än genom actionhandlingar och våldsamma scener. Ett mer långsamt tempo skapar en långsam spänning som växer sig fram istället för att explodera.Mycket snyggt gjort tycker jag det är. Men samtidigt är även vänskap och lojalitet något som står i fokus i denna roman. Leo Junker verkar på något sätt kommit till ro och landat i någon slags normalitet. Historien med hans vän John Grimberg som löpt genom hela serien är väl genomtänkt och får här ett värdigt avslut.

Jag avundas alla er som ännu inte stiftat bekantskap med Leo Junker, denna säregna, melankoliska, udda och ibland skitstöveln till människa. Och som ännu inte fått njuta av Christoffer Carlssons fantastiska hantverk som författare.

Betyg: 5/5
Boken kommer från: Rec-ex från Piratförlaget, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken: Lottens bokblogg, Boklysten,

2 kommentarer: