onsdag 16 mars 2016

Från och med du av Mhairi McFarlane

Från och med du av Mhairi McFarlane


Handling:
Sökes: Trevlig man för intelligenta konversationer och ögonblick som tagna ur kärleksromaner.
Finnes: Historisk expert med ett gigantiskt hårsvall och ett ibland oanständigt språk.
Trots att Anna Alessis dejter ofta visar sig vara knäppskallar kunde hon inte vara lyckligare. Hon är 30+, har ett jobb hon älskar, och livet är bättre än hon vågat hoppas på. Men så har det inte alltid varit, och hon skulle helst glömma de jobbiga skolåren som hackkyckling.
Så när James Fraser – killen som låg bakom Annas sista förödmjukelse i skolan – dyker upp i hennes liv igen vänds allt upp och ner. Men James verkar annorlunda nu. Han är artig. Mogen. Till och med rolig. Människor kan väl förändras? Så varför känner Anna att hon är en idiot som litar på honom?
Vad jag tyckte:
Nu var det ett tag sedan jag läste ut denna så mitt omdöme lär inte mitt bli så jättelångt. Inte för att jag helt glömt bort den men det är ju heller inte dagsfärskt! Från och med du är en smart och underhållande roman om att växa upp och förståelse. Men också om kärlek och brustna hjärtan. Det jag minns allra tydligaste är just Annas ständiga vikthets mot sig själv, där hon rent av uttrycker sig som att hon enbart kan vara lycklig och normal om hon inte är tjock. ( Mina ord så som jag minns denna scen i boken) Och det där stör mig väldigt mycket och drar ned hela känslan av det varma och fina som också finns med i boken.  Nu förändras Anna en del under resans gång, hon mognar och släpper de där tankarna någorlunda. Men först efter att hon blivit smal och har en "normal" klädstorlek....Samtidigt gillar jag hur McFarlane vågar ta upp ett så svårt och tungt ämne som mobbning och hur detta påverkar människor även efter det att de blivit vuxna. Det gillar jag verkligen.
 Och samtidigt så är McFarlane så skicklig på det hon gör, att skriva smarta, underhållande romaner som innehåller både kärlek och romantik men också vänskap och systerskap att jag kan förlåta henne för denna biten.Eller i alla fall ha överseende med det. 
 McFarlanes språk är sprudlande med en härlig lätthets-känsla över sig och snyggt invävt är den härliga torra humorn och de vassa syrligheterna. Dialoger är också ett av de områden McFarlane behärskar utmärkt. De är en fröjd att läsa! McFarlane är också otroligt skicklig på att skapa äkta karaktärer som är helt underbara att lära känna! Här måste jag få tillägga att bästa biroll i denna bok är dock katten Luther! Jisses som jag fnissade åt denna katt, hög igenkänningsfaktor där eftersom jag har fyra katter själv!
Mhairi McFarlane är en underbar författare som jag älskar att läsa, varmt, fluffigt, romantiskt men utan att bli sötsliskigt. En underbar feel-good roman som verkligen får en må riktigt bra!

tisdag 15 mars 2016

Vårläsning: en enkät

Johannas deckarhörna har återigen knåpat ihop en vårenkät och det kan ju vara ett trevligt sätt att blåsa lite liv i denna bortglömda blogg att svara på denna. Idag skiner solen här i södra delarna av Småland och under den korta runda jag orkade med idag var riktigt härlig. Både fågelkvitter och snödroppar fanns med på min lilla runda. Solen värmde så gott att vinterjackan och halsduken kändes lite överflödig!


  • Vad läser du för bok/ böcker just nu?
Just nu är jag faktiskt mitt i mellan böcker, har precis avslutat den fantastiska Serahema; De rotlösa av Marcus Olausson och det känns inte riktigt läge att börja en ny redan faktiskt. Jag måste få smälta denna briljanta bok först lite. Så ikväll blir det nog att jag påbörja den faktabok jag köpte på bokrean först, nämligen Vargen av Henrik Ekman. Sedan kommer jag ta tag i Hallahem: del 2 och möjligen Snön faller på Hester street som också är ett bokrea-inköp.

  • Vilka nya böcker som släpps i vår ser du mest fram emot att läsa?
Har hade jag ingen koll först men efter lite sökande och tittande så insåg jag att våren bjuder på en hel del trevliga böcker. Detta är några av de böcker jag vid en första titt fann extra lockande:
* Stora små lögner av Liane Moriaty
* Den mörkaste hemligheten av Alex Marwood
* Bödelns sång av James Oswald
* Rosensällskapet av Marie Lu
* Huset vid sjön av Kate Morton
* Den kallaste flickan i Coldtown av Holly Black
* Fårbondens dagbok-ett liv på landsbygden av James ReBanks
* Istider av Fred Vargas
* Flickorna i parken av Liza Jewell

  • Vilket är ditt bästa vårtecken, som du längtar mest efter och som du känner att när du har sett det då är det verkligen vår?
Snödroppar! Och så krokusarna i rabatten på framsidan! Addera fågelkvitter på det och solsken som värmer då vet jag våren återigen är på väg tillbaka!  

  • Vilken är den bästa boken du har läst hittills i år?
Marcus Olaussons Seramhema: De rotlösa är den allra första som dyker upp i mitt huvud! Därefter har vi Christian Johanssons Skönheten och Johannes Pinters Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där möt. Sedan skulle även Anna Blixt kvala in här med sin bok Fredens pris. Idel svenska författare alltså! Än så länge =)

  • Om några veckor är det påsk, och många läser gärna ”påskkrim” då. Har du några sådana planer?
Louise Penny, Ett ohyggligt avslöjande, Tana French, En hemlig plats och Bron av Stephen Booth är tre nya titlar som jag vet finns på mitt bibliotek så de tänkte jag försöka norpa och läsa som påskekrim!

    • Finns det någon debutant eller för dig ny författare som du ser extra mycket fram emot att läsa i vår?
Jag såg att Oliver Tuc kommer ut med en ny i vår och eftersom jag är väldigt sugen på att läsa hans första bok så hamnar även denna på önskelistan inför våren. Hans första bok heter Fyrtio dagar utan skugga och den nya heter Skuggorna vänder om.  Madeleine Bäck är en svensk debutant som verkar väldigt intressant, hennes bok heter Vattnet drar.  Sedan hittar jag Lucy Robinson som är en ny författare för mig som med sin bok Dagen då vi försvann kan bli en del av vårens nya läsning. Även Garys Bray är en ny bekantskap, hennes bok heter En sång för Issy Bradley. Även Clare Mackintosh är ny för mig och hennes bok Jag lät dig gå har jag sett en hel del gott om så den hade varit intressant att läsa.

    • Slutligen: finns det någon bok som ger dig extra mycket vårkänsla? (Kan vara genom omslag, innehåll… Berätta varför du väljer just den!)
När jag sitter och bläddrar igenom förlagens vårkataloger så är det faktiskt tre böcker som skapar vårlängtan hos mig. Inte direkt genom omslaget utan mer direkt pga innehållet i böckerna. När våren kommer smygande så brukar högarna med trädgårdsböcker växa lavinartat hemma hos mig. För med våren kommer också längtan efter att få göra något fint av den pyttelilla trädgård vi faktiskt har. I år kommer fokus och pengar läggas på att bygga staket så att vovven kan vistas ute på ett säkert sätt. Men nog ska väl både en och annan liten växt få hitta hit! Här är tre böcker som skapar vårkänslor hos mig: ( Den sista har ett riktigt snyggt omslag med!)


Ett stort tack!

Som ni kanske märkt så har jag inte varit speciellt aktiv här på bloggen sista tiden, en och annan recension men inte mer än så. De sista 14 dagarna har det rent av varit helt tyst här. Men de senaste månaderna har varit extremt tunga med mycket smärta och trötthet som i kombination med en ganska så tuff behandling sugit all must ur mig. När sedan vår katt Luna blev akut sjuk förra veckan igen så blev allt ännu tyngre, det var en orolig vecka där innan vi så att säga kom ut på andra sidan och där Luna idag mår mycket bättre. Nu är dock Luna en gammal dam, hela 15 år, så lite försiktiga får vi  vara innan vi ropar hej. När jag sedan gick och ramlade i förra veckan och skadade mitt knä rätt illa så var som om andan gick ur mig helt.  All lust och glädje försvann helt och jag orkade inte med något alls. Jag gick till jobbet, tog hand om djuren, slö-tittade på tv-serier och sov...Det gick så långt att jag i helgen började fundera på att lägga bloggen på hyllan ett tag, trots att jag egentligen tycker mycket om att arbeta med bloggen och där den fungerar som ett andningshål.  Men just nu kändes allt som förut varit roligt bara för mycket.

Men så igår kväll fick jag ett mail ifrån Joelinda på bloggen Boktanken. Ett mail där hon uttryckte sin oro över hur jag mådde då jag inte bloggat på väldigt länge. Ett mail som fick mig att börja gråta faktiskt för det var så värmande och vänligt. Vi känner inte varandra annat än genom bloggen så att säga. Men ändå tog hon sig tid och skrev ett vänligt mail, hon hade en fråga till utöver detta. Men den lilla gesten av medmänsklighet var stor för mig. Detta räckte för att jag skulle kunna pusha mig själv över den där tröskeln och sätta mig ned här vid datorn.  Jag har hittat tillbaka till bloggen igen! Så tusen tack Joelinda för ditt vänliga mail och för ditt fina omnämnda på din blogg! Så stolt jag blir och rörd av dina vänliga ord.

 Gå gärna in och läs hos Joelinda då hon har ett spännande jubileumsfirande just nu!  Jag lägger in en virtuell blombukett till dig här som tack!


måndag 7 mars 2016

Ljudet av sådant som faller av Juan Gabriel Vásquez

Juan Gabriel Vásquez, Ljudet av sådant som faller

Handling:
I staden Bogotá läser juridikläraren Antonio Yammara en fascinerande artikel om en flodhäst som flytt från den beryktade knarkkungen Pablo Escobars zoo i Bogotá. Artikeln förflyttar Antonio tillbaka till tiden då ett våldsamt krig rasade mellan Escobars kartell och myndigheterna, och då Antonio bevittnade mordet på sin vän Ricardo Laverde på öppen gata. Den omskakande händelsen har förföljt honom sedan dess och med förnyad kraft konfronteras han med sina minnen. 

Vad jag tyckte:
Sist jag var på biblioteket så letade jag efter böcker som kunde passa in på min seglings-utmaning. Bland hyllorna så såg jag denna boken där omslaget och titeln utgjorde en del av lockelsen. När det dessutom fanns en "blurp" på framsidan av Khaled Hosseini, en favoritförfattare hos mig, som lovordade boken. Han kallade boken för en "fantastisk roman". Så boken fick följa med hem.

Författaren själv är född och uppvuxen i Bogotá under 70-talet vilket tillför en ton av äkthet när han berättar om Colombias mörka och blodiga historia.  Under lång tid så styrdes landet av knarkhandel, Escobars kartell, uppgörelse mellan kartellen och regeringen, korrupta politiker, mutor och blodiga dåd utfärdade i hemlighet.  Hur formas människor som växer upp i ett samhälle som detta? Hur formas relationerna mellan de som växte upp i det och de som kommer dit senare? Hur formar ett trauma en människas liv?  Dessa frågor plus många andra ställer sig vår huvudperson Antonio. En speciell händelse som format och förändrat hans liv utgör den största delen av berättelsen, där Antonio söker efter förståelse och svar.

Samtidigt får vi en inblick i Colombias mörka historia återberättat med ett avskalat språk, där varje ord känns precis rätt. Här finns inga ord som utfyllnad utan varje ord har sin rättmätiga plats. Läsning flyter på i en jämn ström, motståndslöst följer vi strömmen av ord som bildar denna säregna och vemodiga berättelse. Även om jag som läsare blir frustrerad över Antonio och hans val, där jag blir upprörd över de konsekvenser som blir av dessa val och som Antonio verkar oförmögen att se, så fascineras jag över historien som så tydligt och enkelt återger en del av historien som jag inte visste mycket om. Escobar är ett namn man känner igen, knarkhandel i Colombia likaså men där går väl också gränsen för i alla fall min kunskap.  Även om vi stannar på det ytliga, där vi mer får veta om människors kollektiva rädsla och överlevnad än om konsekvenserna för de historiska delarna. Så blir Ljudet av sådant som faller in intressant inblick.

Ljudet av sådant som faller är en vacker berättelse och jag skulle gärna läsa fler böcker av Juan Gabriel Vásquez.

söndag 6 mars 2016

Den kalla elden av Arnaldur Indridason

Arnaldur Indridason, Den kalla elden

Handling:
Erlendur befinner sig i sitt barndomshem vid Islands östra fjordar när det förflutna hinner ikapp honom. Händelser som han själv har varit med om och olösta fall.

För flera decennier sedan hände det hemska saker när en stor grupp brittiska soldater gick vilse i bergen. En storm tog dem med överraskning. Några av soldaterna lyckades efter stora svårigheter ta sig tillbaka till staden, medan andra försvann.

Samma kväll, i samma område, försvann en ung kvinna spårlöst. Hennes öde väcker Erlendurs nyfikenhet. Desperat söker han svaren på de två fallen, oavsett hur smärtsam utgången blir.


Vad jag tyckte:
Jag har läst flera böcker om kommissarie Erlendur och både gillat och ogillat dom. Nu var det bra längesedan jag läste något om Erlendur så kände att det kanske var dags att ta upp bekantskapen. Dessvärre visade sig att det inte blev en fullt så bra återförening som jag hoppats på. Jag upplever Den kalla elden som märklig och faktiskt väldigt seg. Emellanåt blir jag rent av frustrerad över Erlendur och hans konstigheter. Jag förstår inte syftet med hans frenetiska sökande och grävande i en historia som han absolut inte har med att göra.

 Indridason kan verkligen skriva, det är det ingen tvekan om. Vackra miljöskildringar över ett kargt och vilt Island som gör en sugen på att besöka detta speciella land. Men det räcker inte med miljöskildringar för att skapa en historia, det måste mer till. Även om jag fascineras över själva grundtemat, vad ett försvinnande gör med de som blir kvar och hur naturens obändiga krafter kan ta ifrån oss de vi älskar mest. Men jag är nu tveksam till om jag kommer fortsätta läsa serien om Erlendur, jag har redan så många serier igång så frågan är om Indriadsson kommer ha en chans emot alla dessa. Vi får se framöver, jag vill inte ge upp helt heller då jag tyckt om de tidigare böckerna.

lördag 5 mars 2016

Cirkeltecknaren av Fred Vargas

Fred Vargas, Cirkeltecknaren

Handling.
“Därför att en vacker dag blir det något värre. Föremålen i cirklarna kommer att bli större allt eftersom. Fråga mig inte hur jag vet, för det kan jag inte svara på, men det är oundvikligt.”
Under flera månader rapporterar tidningarna om ett fenomen som förbryllar parisarna. Stora cirklar ritas med blå krita på trottoarer runt olika vardagliga föremål och bredvid står en mystisk fras skriven med vacker handstil. Kommissarie Adamsberg oroar sig. Något säger honom att detta bara är början och mycket riktigt återfinns snart en kvinna med avskuren hals i en av cirklarna. Tillsammans med sin brokiga skara kollegor på mordroteln måste Adamsberg göra sitt yttersta för att förhindra att fler faller offer för cirkeltecknaren.
Vad jag tyckte:

Cirkeltecknaren är faktiskt den allra första delen i serien om kommissarie Adamsberg, det har kommit ut flera delar på svenska innan men som vanligt i fel ordning då. Att läsa Fred Vargas böcker är en märklig upplevelse, de klassas som deckare men det är inte några vanliga deckare detta. Egentligen undrar jag om man kan klassificera dom på rätt sätt då de rör sig inom så många områden och teman på en och samma gång, Men det blir aldrig rörigt, det blir bara speciellt och udda. Adamsberg är en säregen karaktär som både är en trivsam karaktär att lära känna men samtidigt en svår karaktär att förstå sig på. Tillsammans med de andra udda karaktärerna som är Adamsbergs kollegor samt alla de speciella människor som vi möter under historiens gång blir detta en ytterst intressant och spännande läsupplevelse.

Cirkeltecknaren har en underbart språk som riktigt osar av franskhet, miljöerna vibrerar av liv och detaljerna är utsökt skildrade. Det är en njutning att läsa Fred Vargas, hennes språkkänsla är ypperlig och jag som läsare njuter av varje ord. Här finns en filosofisk underton som blandas med varm humor och en ömsint men vemodig kärlekshistoria.

Läs och njut!

Mängder av nya böcker!

Jag har fått så många fina nya böcker i min brevlåda sista tiden men har inte orkat sätta mig ned och skriva.  Men jag är så tacksam för alla fina författare och förlag som hör av sig! Just nu har jag Sandra Gustafssons bok Ondskans Paradis: Hämndens pris på mitt sängbord, jag har nyss läst ut Caleb Crisp bok om den oförglömliga Ivy Pocket, i telefonen finns där tre böcker ifrån Zombie Förlag, ( alla påbörjade men ännu inte utlästa), häromdagen så ramlade Patrik Stigssons bok Snyltskator och Måntroll ned i brevlådan och i förrgår så förgylldes en väldigt tråkig dag av Marcus Olaussons fantasybok Serahema Sapatorium: De rotlösa.

Idag orkar jag inte bråka med teknologin, vår dator drabbades av virus förra veckan och jag fick tillslut återställa hela datorn. Med följd att en mängd funktioner inte fungerar såsom jag är van vid så jag får för tillfället inte över mina bilder ifrån mobilen till datorn. Jag visar en bild ifrån Marcus Olaussons bok, hämtad ifrån  Mörkersdottirs hemsida då det är ett så snyggt omslag. Andra bilder kommer så småningom.

Livet är just nu ganska så tufft, med mycket värk och andra svårigheter. Vår äldsta katt Luna blev även akut sjuk här förra söndagen, hon ramlade ihop med svåra smärtor. Efter två veterinärbesök med tillhörande smärtstillande medicin två gånger om dagen börjar hon så sakta repa sig. Men vår Luna är 15 år så oron är stor och vi tar ännu en dag i taget.

Dessutom sover jag extremt dåligt just nu med så det finns varken ork, tid eller lust till att sitta vid bloggen. Men jag längtar tillbaka, att få skriva om allt jag läser och allt som händer. Idag är en bra dag så det kommer bli någon timme till här, skriva ikapp recensioner, läser era bloggar, kanske kommenterar lite.