Handling:
I staden Bogotá läser juridikläraren Antonio Yammara en fascinerande artikel om en flodhäst som flytt från den beryktade knarkkungen Pablo Escobars zoo i Bogotá. Artikeln förflyttar Antonio tillbaka till tiden då ett våldsamt krig rasade mellan Escobars kartell och myndigheterna, och då Antonio bevittnade mordet på sin vän Ricardo Laverde på öppen gata. Den omskakande händelsen har förföljt honom sedan dess och med förnyad kraft konfronteras han med sina minnen.
Vad jag tyckte:
Sist jag var på biblioteket så letade jag efter böcker som kunde passa in på min seglings-utmaning. Bland hyllorna så såg jag denna boken där omslaget och titeln utgjorde en del av lockelsen. När det dessutom fanns en "blurp" på framsidan av Khaled Hosseini, en favoritförfattare hos mig, som lovordade boken. Han kallade boken för en "fantastisk roman". Så boken fick följa med hem.
Författaren själv är född och uppvuxen i Bogotá under 70-talet vilket tillför en ton av äkthet när han berättar om Colombias mörka och blodiga historia. Under lång tid så styrdes landet av knarkhandel, Escobars kartell, uppgörelse mellan kartellen och regeringen, korrupta politiker, mutor och blodiga dåd utfärdade i hemlighet. Hur formas människor som växer upp i ett samhälle som detta? Hur formas relationerna mellan de som växte upp i det och de som kommer dit senare? Hur formar ett trauma en människas liv? Dessa frågor plus många andra ställer sig vår huvudperson Antonio. En speciell händelse som format och förändrat hans liv utgör den största delen av berättelsen, där Antonio söker efter förståelse och svar.
Samtidigt får vi en inblick i Colombias mörka historia återberättat med ett avskalat språk, där varje ord känns precis rätt. Här finns inga ord som utfyllnad utan varje ord har sin rättmätiga plats. Läsning flyter på i en jämn ström, motståndslöst följer vi strömmen av ord som bildar denna säregna och vemodiga berättelse. Även om jag som läsare blir frustrerad över Antonio och hans val, där jag blir upprörd över de konsekvenser som blir av dessa val och som Antonio verkar oförmögen att se, så fascineras jag över historien som så tydligt och enkelt återger en del av historien som jag inte visste mycket om. Escobar är ett namn man känner igen, knarkhandel i Colombia likaså men där går väl också gränsen för i alla fall min kunskap. Även om vi stannar på det ytliga, där vi mer får veta om människors kollektiva rädsla och överlevnad än om konsekvenserna för de historiska delarna. Så blir Ljudet av sådant som faller in intressant inblick.
Ljudet av sådant som faller är en vacker berättelse och jag skulle gärna läsa fler böcker av Juan Gabriel Vásquez.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar