Livets pärlor har blivit stulna och det lilla landet är i stor fara. Folkets enda hopp står nu till två barn, Liv och Dag, som båda har drömt om Skuggornas dal. Kommer de att hitta fram? Kommer de att återfinna Livets pärlor? Kan de besegra Mörkrets herre? (Baksidetexten)
Detta är en söt saga i stil med " Det var en gång... Och så levde de lyckliga i alla sina dagar". Det är dock riktigt välskrivet med charmiga detaljer och spännande karaktärer, jag är mycket förtjust i både Dag och Liv. Framförallt gillar jag att Dag är barn till vävmästaren och att han är mycket duktig på att väva vackra mönster medan Liv är dotter till svärdsmästaren och mycket duktig på att göra fina dolkar. Historien går ut på att de två måste ge sig ut på en farlig resa för att återfinna Livets pärlor och på vägen kommer det möta både monster och nya vänner. Vi får också lära oss att är man bara två så klarar man av att vara rädd för man kan vara modig ändå så länge man har varandra.
Som jag förstått det nu när jag sitter och kollar upp fakta kring boken så är Mattias Lönnebo präst och att han brukar ha ett tydligt kristet budskap i sina böcker. Och att den kristna symboliken ska vara stark i hans skildringar. Nu är jag inte överdrivet bekant med själva Bibeln i sig så jag kan inte uttala mig direkt om själva symboliken och i övrigt är det inget jag faktiskt reflekterar över. Jag finner bara att boken är en finstämd berättelse om vänskap och mod, om att våga fast man egentligen inte vill. Själva scenen med det stora monstret framemot slutet tycker jag väldigt mycket om, symboliken i den scenen är väldigt tilltalande. Detta är en härlig fantasybok med sagokänsla. Mattias Lönnebo har ett härligt språk och en säker stilkänsla för detaljer som gör att läsningen är riktigt härlig. Språket är enkelt och lätt att läsa, och den är inte alltför skrämmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar