Den osynlige mannen från Salem

Christoffer Carlsson, Den osynlige mannen från Salem.

Ibland stöter man på böcker som man till en början känner ett stort intresse för, men av olika anledningar drar man sig ändå för att börja läsa dem. Så var för mig när det kom till just denna bok, jag lånade den på biblioteket, tog med den hem, väl hemma låg den där snällt och väntade. Boken fick dock vänta förgäves, den fick åka tillbaka till bibblan oläst. Därefter stod jag och fingrade på den i en bokaffär men boken blev återigen ratad och en helt annan bok fick följa med hem. Sedan lånade jag den för andra gången på bibblan, tog hem den och den blev liggande, efter orimligt lång tid så började jag då äntligen läsa den och jag slår mig själv i pannan för detta är ju en helt fantastisk bok! Så dumt att inte läst den tidigare men samtidigt rätt smart för nu är det inte så länge till bok två kommer ut!  Jag slukade bokstavligen talat denna bok på ca två dagar, boken rymmer en historia som känns nytt och fräscht, karaktärerna är intresseväckande, det finns en spänning och ett starkt driv i sättet historien berättas på och allt är inte bara svart eller vit, det finns många lager av färger däremellan. Jag upplevde helt enkelt att detta var en annorlunda bok som verkligen tillförde något nytt till en något sliten genre, deckargenren då.  I denna bok så har vi då Leo Junke huvudrollen. Leo som för tillfället är avstängd ifrån sin tjänst som internutredare ( något nytt redan där tycker jag allt! ) och han mår rent ut sagt rätt jävla dåligt. Hans sambo har lämnat honom efter en fruktansvärd tragedi, han är nu ensam och rätt ynklig i sitt sätt att försöka hantera livet.

 Men det är också det som gör honom trovärdig, han är till viss del en del av den stereotypa bilden av en ensam, bitter och ofta alkoholberoende polis men Christoffer Carlsson gör ändå Leo Junker till en mer mänsklig person som känns nytt och fräscht. Leo är beroende av lugnande för den ångest skapad av det som ledde fram till avstängningen och han är ensam men det finns ändå något starkt hos honom och en ödmjukhet som tilltalar mig. Jag gillar även många av de andra karaktärerna, bartendern Anne, Sam som är Leos fd sambo och som jobbar som tatuerar, en kvinna som ofta står på gränsen mellan lagligt och olagligt, Gabriell Brink som är en kollega till Leo och så Charles som är Leos närmsta chef.

Boken är en deckare då utgångspunkten är ett mord som begås i samma trappa som där Leo bor, en ung kvinna som för tillfället bodde i en lägenhet som kallas Chapmangården och är ett slags fristad för kvinnor, hittas nämligen  mördad. I kvinnans hand så finns där ett halsband, ett halsband som kommer att dra in Leo i själva händelsen och det visar sig att fallet kommer ta Leo långt tillbaka i tiden, ändå bakåt i tiden till tiden då han bodde i förorten Salem och där finns då John, Leos gamla vän och där finns då Johns syster Julia. Så boken är en deckare men även en barndomsskildring och även en skildring av ett liv och en uppväxt i trasiga hem och i förortens tuffa miljö. Jag tycker också boken är en skildring av en storstad, här är det Stockholm som skildras. Christoffer Carlsson har en avskalad stil som lyfter hela historien och får de mörka bitarna att kännas ännu mer bitande. Det finns ett mörker som genomsyrar hela boken men det finns också ljushet och hopp. Svärtan som mildras med sensommarens ljus och där neonen blänker i asfalten medan Leo tar sig hemåt i den sena natten, miljöskildringarna är  snyggt gjorda och de andas av en känsla av noirstil.  Detta är en gedigen bok skrivet med säkerhet och stilkänsla och jag gillar det skarpt. Nu vill jag genast läsa del två om Leo Junker!