Outtalat

Sarah Rees Brennan, Outtalat
Rec-ex ifrån Modernista förlag, tackar så mycket!

När jag fick hem denna boken så efter en snabb skumläsning av baksidestexten plus att jag påbörjat läsningen och hunnit ett fåtal sidor in i boken var jag övertygad om detta var ännu en vampyrbok. Nu visade det sig att detta var helt fel för boken visade sig handla om något helt annat. Vad tänker jag inte säga utan det får du som läsare upptäcka på egen hand!

Kami Glas är en ganska så normal tjej som bor i en relativ normal liten by vid namn Sorry-in-the-Vale. Kami går i skolan och hon försöker bli den där stora grävande journalist som hon alltid velat bli genom att starta en skoltidning. Men Kami är inte riktigt som andra för även om hon försöker vara så normal som hon kan så har Kami så länge som hon kan minnas hört en röst i sitt huvud. En vän som hon delar sitt liv med men en osynlig sådan. 

När sedan märkliga saker börjar hända i den sömniga lilla engelska byn så är Kami inte sen med att försöka ta reda på vad som händer och varför det händer. Något som kanske inte är så lämpligt och där någon inte verkar vilja att Kami gräver alltför djupt. I den lilla byn så Lynburnsfamiljen vakat över dess invånare i många århundraden. De har dock varit bort från byn i väldigt många år, så nu när familjen återvänder hem så kommer allt vändas upp och ned.

Här måste jag få flika in att tyvärr så kan inte Sarah Rees Brennan hålla sig ifrån den eviga kärleks- triangeln. Visst är detta en bokserie riktad mot yngre läsare, alltså young-adult men varför måste denna kärlekstriangeln alltid finnas med? Skulle vi inte kunna få en normal och vacker kärlekshistoria mellan enbart två människor?  För boken som sådan innehåller ändå tillräckligt med spänning och dramatiska händelser så det känns onödigt att lägga till just denna biten för öka dessa bitar.

Nu har jag gnällt lite så kan jag gå över till berömmet! För jag gillar boken riktigt mycket, det är en mysig bok med mörka undertoner. Jag får en känsla av saga när jag läser boken faktiskt, en lite ondare saga då och inte Disneyvarianten!  Sarah Rees Brennan har ett härligt språk som flyter på fint och som är lätt att läsa. Det håller väl inte hela vägen igenom, det finns hål och luckor som inte känns riktigt logiska. Dock så lyckas Sarah Rees Brennan ändå hålla fast mitt intresse tack vare ett underbart persongalleri med intressanta och levande karaktärer. Angela blev min favorit! Författaren har också en riktigt härlig svart humor som lyfter hela historien så att du som läsare både skrattar högt samtidigt som du i nästa stund håller andan av spänning.

Författaren försöker att bygga upp något nytt och försöker ta sig förbi de gamla könsrollsmönstret, dock lyckas hon inte helt men det är ett gott försök som båda lovande inför del 2.  Hon skapar problem kring dessa frågor i boken men dessa problem håller inte riktigt hela vägen. Men det känns ändå skönt att författaren vågar försöka och jag hoppas på ett utökad problematisering i nästa bok. Kami får tex i början av boken vara lite "casanova" aktig ( i brist på ett bättre ord) och vela ha båda två och samtidigt ha en önskan om vara oberoende. Angela är tex extremt vacker och där alla killar vill vara med henne men där Angela är en surpuppa som bara vill vara ifred och som inte alls bryr sig om sitt utseende.

Själva bokens miljöer är mysigt beskrivna med den lilla byn med den stora skogen runtomkring och med familjen Lynburns herrgård som blickar ned över byn från kullen i utkanten av byn. En mörk gotisk underton finns där i själva miljöerna och platserna och det är detta som håller mig fast under hela läsningen. Jag myser med denna boken då detta är verkligen en sådan där bok som man ibland behöver för att få en riktig ordentligt verklighetsflykt. Jag njuter av läsningen och jag ser framemot nästa bok i serien!