Rec-ex ifrån Modernista förlag, Tusen tack!
Handling:
Vad är det värsta din bästa vän skulle kunna göra mot dig?
Det var visserligen inte mord. Ett ögonblicks ouppmärksamhet, en tragisk olycka – och två barn är döda. Dina barn.
Du bor i ett litet ö-samhälle och kan därför inte undkomma kvinnan som har förstört ditt liv. Varje slumpartat möte blir en plågsam påminnelse om vad du har förlorat – din familj, din framtid, din psykiska hälsa.
Hur länge dröjer det innan hämndbegäret blir för svårt att motstå? Om du saknar skäl att leva vidare, varför då inte låta dina mörkaste tankar bli till handling?
Så: Vad är det värsta du skulle kunna göra mot din bästa vän?
Vad jag tyckte:
Oj vad detta vad bra! Sharon Bolton befäster verkligen sin plats på min älsklingslista med denna boken! Det finns en så stark intensiv och nästan klaustrofobisk spänning i denna boken att det kryper under huden på mig. Det lilla ö-samhället som ligger på Falklandsöarna, mycket spännande plats som jag verkligen inte läst något ifrån, det fåtalet bofasta där alla känner alla och det isolerande läget öarna har är viktiga komponenter i denna thriller.
Boken utspelas under ett fåtal dagar men vi får följa tre röster. Först är det Catrin som har talan, mamma som förlorade sina barn och under tre dagar får vi följa henne och höra hennes version av händelserna som skedde och det som sker nu. Här inleds det med en scen som utspelar sig under vatten när Catrin dykt ned för att ta prover på någon havsväxt, ni som läst vet vad jag menar. Men den scenen tycker jag sätter själva känslan inför det som ska komma, den inledningen glömmer inte jag i första taget. Sedan finns där en scen med strandade valar som också träffat rätt i magen....
Efter Catrin tar Callum vid och fortsätter med sin version av det som hände då och det som sker nu. Callum är en veteran som stred i Falklandskriget och som stannade kvar efter krigsslutet. Han lider av posttraumatisk stress och får underliga minnesluckor och flashbacks. Även hans berättelse utspelas under samma dagar som Catrin Därefter tar Rachels röst vid, kvinnan som var Catrins bästa vän och den som orsakade hennes barns död. Även hennes berättelse utspelas under samma tidsperiod.
Detta med tre röster, samma tidsperiod som sedan flätas ihop under sista delen av Rachels berättelse är så snyggt gjord. Det flyter på fint och det känns inte märkligt att förflytta sig mellan de olika rösterna eller ens att vi i de olika delarna går tillbaka några dagar för att kunna starta på samma dag. Det är otroligt skickligt gjort tycker jag. Bolton bygger också mycket skickligt upp den nutida historien med de försvunna barnen och hon vilseleder mig så duktigt att jag efter en tid anklagar i princip varenda en på ön! Själva miljön och landskapet Bolton valt är också otroligt väl beskrivna och det känns verkligen som om jag är där. Jag läser med andan i halsen och spänningen byggs på hela tiden så att jag drivs på som läsare för att nå fram till slutet och sanningen.
Jag kan varmt rekommendera denna!
Ja det råkade sig falla så att det blev två inlägg denna vecka där du nämndes, men det gör jag så gärna.
SvaraRaderaÄr detta en deckare eller mer spänningsroman? Är faktiskt sugen på att läsa den, fast bara om det inte ingår något kommissarie eller nyfiken journalist. :-)
Detta är en spänningsroman, ingen polis eller journalist! Eller som bifigurer då enbart, de är inte huvudrösterna. Jag kan varmt rekommendera den!
RaderaDetta är en spänningsroman, ingen polis eller journalist! Eller som bifigurer då enbart, de är inte huvudrösterna. Jag kan varmt rekommendera den!
RaderaJa alltså valarna, det var verkligen en scen som brände sig fast ett bra tag.
SvaraRadera