Misterios av Arne Dahl

Arne Dahl, Misterios 

Tyvärr hittar jag inte förlagssidan till min inbundna variant så länken går till Månpocket som gett ut boken på nytt. Även omslaget är annorlunda än min, som faktiskt saknar omslag.

Jag har följt tv-serien om A-gruppen, dels när den första omgången kom för något år sedan och även nu då femton nya avsnitt går varje söndag. För en tid sedan efter att ha sett ett av dessa avsnitt kände jag för att stifta bekantskap med A-gruppen i den skrivna formen. A-gruppen är ju skapad av Arne Dahl ( Pseudonym för Jan Arndal) och den allra första boken heter Misterios. Just denna bok hittade jag förra sommaren på en loppis och sedan har den blivit stående i bokhyllan. Min utgåva verkar inte längre finnas i tryck, vill man läsa få får man antingen söka på bibliotek eller köpa boken i pocket format.

En svensk finansman mördas i sitt vardagsrum. Ytterligare en svensk finansman mördas i sitt vardagsrum. Allt tyder på att det kommer att fortsätta. Rikskriminalen inrättar snabbt en specialenhet bestående av sex handplockade poliser från hela landet. Man kallar den för A-gruppen. De står inför ett mysterium. Vem är den spårlösa gestalt som sitter i svenska finansmäns vardagsrum, lyssnar på jazz och skjuter dem med två kulor genom huvudet? Vad är det han vill? Media kallar honom Maktmördaren, och när spåren börjar leda i riktning mot ryska maffian blir läget riktigt kritiskt. Vi introduceras här för de karaktärer som jag redan känner igen ifrån tv-serien, den största skillnaden är att chefen för A-gruppen är man i boken och kvinna i tv-serien. Men de andra känner jag väl igen, vi har Paul Hjelm som är den berättande rösten i denna första boken, Kerstin Holm, Jorges Chaves, Arto Söderstedt, Gunnar Nyberg och i denna första boken också Viggo Norlander.

Trots att boken har några år på nacken, den utkom första gången 1999 så håller den för läsning än idag. En smart och underhållande polisdeckare som ändå bjuder på nyskapande fräschhet i och med att det är en hel grupp poliser vi följer och inte en enskild kriminalare. Arne Dahl har dock en viss förtjusning i långa och emellanåt onödiga detaljbeskrivningar, det gör att läsningen emellanåt fastnar och det känns segt att ta sig vidare. Det blir en del utsvävningar som jag inte riktigt förstår, som tex de väldigt närgående studierna av en blemma som Hjelm får på sin kind och en mycket märkligt och absurd onaniscen som utspelas på ett hotell, jag får inte riktig in dessa delar i själva historien. Om man tagit bort dom delarna så hade ändå historien fungerat. Sedan har jag väl lite svårt att köpa upplösningen på fallet. Så boken håller väl inte hela vägen men jag fann den ändå så pass bra att jag kommer läsa vidare i serien. Det är ju en underhållande och relativt lättläst bok som ändå bjuder på en trevlig lässtund. Enkelt utan att bli för simpelt, lagom läsning för stunder då man inte orkar med något tyngre.