( Länk går till filmdatabasen IMDB, engelsk sida)
Handling:
Ända sedan Clark Kent insåg att han äger unika förmågor har han förstått att han kommer från en annan värld. När han som ung man söker efter sitt ursprung får han veta varför han skickats till jorden. Men inom honom bor en starkare kraft att vilja göra vad som är rätt. När jorden invaderas av en fientlig arme ifrån yttre rymden så står människornas hopp till en oväntad hjälte.
Vad jag tyckte:
Ännu en film om den legendariska Stålmannen och en film som jag både gillade och ogillade. Det jag gillade var hur det bitvis lyftes fram hur det är för Clark Kent att leva med sin superhjälteförmåga. Den ensamhet och utanförskap han upplever att han lever i är ämnen som är intressanta och skapar ett djup i filmen. I övrigt så upplever jag filmen som rörig och stundtals väldigt överdriven. Början av filmen utspelar sig på den planet där Clark Kent föddes och vi får en förklaring till varför hans föräldrar skickar iväg honom tvärs igenom rymden. Stundtals rätt snygga scener här men alltför kort tid för att hinna få en helhetsbild. Sedan blir det tvärt kast till en båt där vi möter en ung man som utan vidare förklaring visar sig vara just den lilla baby vi nyss såg skjutas iväg tvärs igenom rymden. Som sagt en aningen rörig och när det sedan blir actionscener och stridsscener så blir det hela lite för mycket. I stridsscenerna så är det ett evigt kastande av folk tvärsigenom städer och slängande med folk ner i marken så stora kratrar uppstår. De stridande är dels de ifrån rymden och dels Stålmannen, de vanliga människorna har inte mycket att sätta emot. Både jag och kära sambon satt till slut och suckade åt detta eviga kastande! Dessutom så rör de ihop själva upptakten till hur Lois Lane och Clark Kent möts, förvisso kan man väl ändra på en del men jag tyckte dock att deras möte i denna film inte blev bra alls. Lois Lane är för övrigt en relativt platt karaktär i filmen vilket är synd då hennes roll hade kunnat utnyttjats på ett bättre sätt tycker jag.
Möjligen fungerar filmen bättre om man inte har med sig en mängd av minnen ifrån gamla tv-serier och filmer. Jag har tydligt minne av de filmer som spelades in med Christoffer Reeve och även tv-serien med Dean Cain som Stålmannen och även ungdoms-serien Smallville.
Så sammanfattningsvis kan jag säga att visst gillade jag filmen, det var god underhållning. Där de stunderna då filmskaparna lyckades skänka en glimt av svärta och komplexitet till Stålmannen och framförallt i scenerna mellan Clark Kent och hans föräldrar, är det som utgör filmens bästa delar. Där frågor om utanförskap och känslan av att vara ett missfoster gör Stålmannen mer mänsklig. Men där de galna och absurda stridsscenerna och slagsmålen förstör och drar ned filmen som helhet.
Skådespelarna är intressant eftersom Clark Kent och Lois Lane spelas av två för mig okända skådespelare. De är båda duktiga men emellanåt haltar dialogen de utför och stundtals känns de både stelbenta. Men framförallt tycker jag att Henry Cavill som spelar Clark Kent lyckas utföra en bra rollprestation och i samverkan med Kent föräldrar, som spelas av Diane Lane och Kevin Costner så skapas en ömsinthet i filmen.
Produktionsår: 2013
Medverkande: Henry Cavill, Amy Adams, Russel Crowe, Michael Shannon. Diane Lane, Kevin Costner
Direktor: Zack Znyder
Längd: 143 min
Genre: Action, Äventyr, SFI,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar