Sammanfattning av Victoria Bergmans Svaghet, del 2 & 3 av Eriksson & Axlander-Sundquist

Jerker Eriksson & Håkan Axlander-Sundqiust, Hungerelden och Pythians anvisningar   

 ( Tänk på att länkarna leder till beskrivningar av handlingen, så vill ni undvika spoiler så gå inte in och läs)

Jag har valt att skriva ett sammanfattande omdöme om dessa två sista delarna i serien Victoria Bergmans svaghet. Jag tycker nämligen att de tre delar som finns i denna serie, den första heter Kråkflickan, hör ihop på ett väldigt tydligt sätt. Man skulle kunna säga att Kråkflickan är upptakten, den inledande boken medan Hungerelden är mellanakten där vissa saker läggs tillrätta och nya element tillkommer och Pythians anvisningar är finalen där allt faller på plats och en frågor får svar medan en del svar får nya frågor. Victoria Bergmans svagheter är en serie där man bör läsa alla tre delar i ett svep för att inte glömma viktiga delar och ledtrådar. Man bör också läsa alla tre delar i ett svep för det är en grymt bra berättelse. ( Tänk på att länkarna leder till beskrivningar av handlingen, så vill ni undvika spoiler så gå inte in och läs)

För serien är en otäck berättelse om de allra mörkaste mörker som kan gömmas inom en människa och också en berättelse om det vidrigaste grymheterna en människa kan utsätta en annan människa för. Och frågan som ställdes i första boken, hur länge kan en människa plågas innan hon förlorar sig
själv och rent av sin mänsklighet, lever kvar även i de två efterföljande böckerna. I båda dessa delar tillkommer också nya karaktärer och andra karaktärer förändras till något helt oväntat. Istället för att skriva om varje del där jag riskerar att avslöja för mycket så gör jag så här istället.  Författarna har ett skarpt, tätt och intensivt sätt att skriva på, det går ofta i rasande fart och författarna litar också på som läsare, skiften mellan karaktärer och även tidsplan sker plötsligt med bara små hintar om skiftandet. Jag gillar när författaren våga lita på sina läsares intelligens på detta sättet. En detalj jag måste lyfta fram ifrån den sista delen, Pythians anvisningar, är att dåtidskapitlen i början av boken inleds med rader ifrån Idas sommarvisa. Något som känns nästan lite för grymt med tanke på vad de kapitlen handlar om men också en intressant detalj som väcker tankar. Författarna balanserar hela tiden på gränsen för det alltför slaskiga och groteska men jag tycker att de i båda delar lyckas hålla balansen. Visst är det böcker som gör att man mår illa och man behöver något sött och fluffigt efter man läst dem men det är gjort på ett snyggt sätt. Där man hejar på de som råkat illa ut även om de egentligen begår fruktansvärda fel. Där offren för alla dessa grymma män och kvinnor faktiskt lyckas får upprättelse och revansch och där de slutar att vara offer. Dessa grymma människorna som gör dessa barn så illa, det får mig att tänka mordiska tankar om kastrering och inlåsning och tappa bort nyckeln. För hur gärna jag än vill att detta ska bara vara fiktion så kan jag inte blunda för att tyvärr så ser verkligheten faktiskt ut såhär på sina håll. Det är en grymhet som författarna leverera med ett knytnävsslag för att sedan erbjuda mig en hand för att visa på offrens kämparstyrka och att det går även om det ter sig omöjligt att ta sig ut på andra sidan lite mer hel och lite ljusare.

Ytterligare en detalj ifrån böckerna är Jeanette Kihlberg, hon är så utomordenligt vanlig och ordinär, hon kämpar i motvind i ett starkt mansdominerat yrke där hon dagligen får tacklas med sexism och track för att hon är kvinna, hennes liv med Åke och sonen Johan känns så vardagligt äkta, strul med pengar, en risig bil och en kamp om att få tiden att räcka till. Det som sedan sker i berättelse känns så naturligt invävt och snyggt skildrat att man tycker det är helt rimligt och inget konstigt med det  att Jeanette efter sin separation ifrån Åke väljer en kvinna som tröst och lindring.

Victoria Bergmans svaghet är ruggigt intelligent och ruskigt välskriven spänning tvärs igenom alla tre delar. I sista delen så knyts trilogin ihop på ett snyggt sätt och där alla delar vävs samman till en helhet. Jag är väldigt glad över att jag läste serien när alla tre delar fanns ute, nu väntar jag bara otåligt på att kära sambo ska läsa ut del två och tre så att jag kan diskutera allt med honom!