Recex ifrån författaren och Mix förlag
Digital-media
Jag fick ett mail med en förfrågan om jag skulle vara intresserad av att läsa en e-novell. Först tvekade jag då jag vanligtvis inte läser e-media alls, sedan kollade jag upp författaren lite närmare och läste mer om själva novellens handling. Jag kände då att jag verkligen ville läsa novellen så jag tackade ja till rec-ex av novellen och det ångrar jag verkligen inte då läsningen verkligen var något utöver det vanliga.
Historien i sig då, vad handlar novellen om? Sofia begraver sin älskade make Teo, han har dött i cancer och Sofia bestämmer sig för att hon ska se till att få tillbaka sin make. För att lyckas med det behöver hon resa bakåt i tiden och då vår tid ännu inte kommit så långt i utvecklingen skaffar Sofia en kryobädd för att kunna frysa ned sig själv i väntan på att tiden ska komma ikapp och man ska ha hunnit lära sig att resa i tiden. Hon bygger även en AI, en artificiell person som hon döper till Teo. Han ska vara hennes övervakare medan hon är nedfryst. Tiden går och världen utanför Sofias säkra bunker förändras många gånger om. Alltmedan Teo vakar vid Sofias sida. Jag blir djupt gripen av Teo och den kärlek som ryms inom honom och samtidigt så berörs jag av Sofias enorma vilja till att försöka rädda den "riktiga" Teo. Vi får följa båda två, Teo har egna loggar inbäddade i själva texten som man får ta del av. Novellen är en kärlekssaga men samtidigt också en fråga kring vem som är människa och vad mänskligheten är för något. En röd tråd är också den sorg som driver Sofia framåt och till att hon så desperat söker efter en möjlighet till att rädda sin Teo. Under resans gång hinner många årtusende utspela sig och världen och universum hinner förändras många gånger om, krig, katastrofer, ondska finns där hela tiden men även kärlek, godhet och en önskan om att få harmoni i världen. Jag är galet förtjust i Teos loggar, det är fascinerande att följa hans utveckling och förändring. Det är även via Teo som vi får en bild av världen som rusar på medan Sofia sover i sin kryobädd. Jag blir även orimligt arg på Sofia emellanåt, jag känner att hon utnyttjar Teo för att lindra sin egen sorg men utan att förstå att även han har förändrats. Oskar Källners sätt att skriva är mjukt och med en poetisk ton som gör att läsningen känns behaglig och där man gärna läser om meningar bara för att dom är så vackra.
Min första läsning av denna var en del av ett litet experiment, jag har länge försökt hitta något som jag kan läsa under dagtid och som kan fungerar som pausläsning när jag studerar. Jag läser på distans så jag läser hemifrån, en vanlig bok känns för bökigt att snutt-läsa en tio eller en kvart mitt på dagen men med denna novell har jag förstått att novell i telefonen är alldeles perfekt! För jag kan även ta med den ut, läsa medan jag väntar på sambon utanför affären tex eller i bilen på väg någonstans. Vanliga böcker fungerar även där men det var smidigt med att bara ha novellen i telefonen när det gäller kortare turer. Dock så finns det även nackdel med noveller och det är när de är så bra som Oskar Källners novell är, så försöker man låtsas att man visst behöver en rast till fast man inte behöver det bara för att man måste få läsa lite till! =) Näst läsning av novellen, för omläsning lär det blir, kommer jag avsätta tid åt och sträckläsa novellen för att kunna njuta extra mycket av den!
Sedan måste jag säga att jag läser vanligen inte böcker med inslag av/ bestående av SFI, det är inte min favoritgenre. Men medan jag läste Oskar Källners novell så reflekterade jag knappt över just det, SFI inslagen bara fanns där och var så naturligt invävt att jag fann att jag kände en en riktigt förtjusning och fascination över de världar Oskar Källner hittat på. En underbar novell helt enkelt och jag kommer definitivt hålla koll på Oskar Källner och försöka läsa mer av honom inom kort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar