Patrik Stigsson, Grybbingdalen 1: Prinsessan Ja!
Rec-ex ifrån författaren, Tusen tack!
Handling:
"Hej Davvad. Jag behöver din hjälp. Ät det röda blåbäret."
Det finns inga röda blåbär. Det vet alla. Men när Davvad får ett brev från Prinsessan Ja! måste han försöka hitta ett. Vad är det prinsessan vill ha hjälp med? Var ligger hennes slott? Och hur ska Polp klara sig ensam, om hans bäste kompis Davvad försvinner från Grybbingdalen?
Möt prinsessan Ja!, trollkarlen Yod Rebusz, mästertjuven Zingus Fingus, Bitso Batso, Rakel Packa och förstås de båda fruktgrybbingarna Polp och Davvad i detta härligt sprudlande äventyr, som inte liknar något du tidigare läst.
Vad jag tyckte:
Ett helt underbart äventyr! Så lekfull och så härlig att läsa! Jag blir så förtjust i de små fruktgrybbingarna Daavad och Polp som till en liten del påminner mig om hobbitarna Frodo och Sam. Vänskapen mellan de två är centralt i boken och den är så fint beskriven om hur de båda ställer upp för varandra trots att de kanske egentligen är livrädda.
Jag gillar verkligen hur författaren byggt upp sin värld där vi får lära känna de olika delarna på ett tydligt och bra sätt. En sak som också imponerar på mig är hur välgjorda karaktärerna känns och hur intressant det är att lära känna fruktgrybbingarna och deras vänner. Daavad som ständigt råkar ut för den där hemska sjukdomen Nyfikenhet och underbara Polp som har svårt att uttrycka sig i ord så istället spelar han på någon av sina flöjter för att förklara vad han vill. Detta är en bok som sprudlar av äventyrslust, nyfikenhet och lekfullhet. Författaren låter sig inte stoppas av begränsningar kring ord eller användning av nya ord utan istället skapar han nya uttryck som stämmer väl överens med fruktgrybbingarnas liv. Som detta exemplet där Davvad är arg på Polp: " Många omogna krikon har jag hört hoppa ur din mun, Polp, sa Daavad, hans röst lät arg. Men det här tar verkligen plommonet."
Eller när farbror Frogas, också en fruktgrybbing försöker förklara för Polp varför de andra i byn har svårt för nyfikna personer, han jämför dem då med att de är bittermandlar! Och det allra finast är när Polp säger att Daavad har ett honungshjärta! Sedan finns där mängder av andra spännande karaktärer som man får lära känna som Prinsessan Ja!, trollkarlar, spöken, tjuvar och troll! Och läsa om fruktgrybbingarnas lustiga tornliknande hem byggda av frukter och bär! Och om ett slott som är förbannat!
Prinsessan Ja! hade varit så underbar att få högläsa, den är som gjord för det tycker jag. Detta är en varm, rolig och spännande berättelse som jag tyckte mycket om att få läsa! Jag älskar också den fina kartan i början, bilden av slottet i slutet och bilden i början av boken på Daavad och Polp. Dessutom så finns där en spännande hemsida där man läsa mer om Fruktgrybbingarna och deras hem.
Visst är den härlig! Tänkte också på Frodo och Sam lite när jag läste :)
SvaraRaderaDen var så härlig! Men visst påminde de om dem? Härligt att vi båda påmindes om Frodo och Sam =)
Radera