Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler

Karen Joy Fowler, Vi är alla helt utom oss
Rec-ex ifrån Lavender Lit Förlag, Tusen tack!

Rosemary pratade nonstop som barn, så mycket att hennes föräldrar till slut fick be henne att börja i mitten av en berättelse för att ha en chans att förstå. Hela tiden pratade hon men så en dag så slutar Rosemary att prata. För familjen som en gång bestod av Rosemary, brodern Lowell och systern Fern samt föräldrarna förlorade en av sina familjemedlemmar. Fern försvann ut ur deras liv när Rosemary var liten och sedan dessa så är ingenting sig likt. Syskonen var djupt älskade av sina föräldrar men efter Ferns försvinnande så krossades den lilla familjen. Och även Lowell försvann ut ur deras liv så fort han blev vuxen nog. Kvar blir Rosemary. Så vad har hänt Fern? Vart tog hon vägen? Och varför blev det så här illa?

Åh! Jävlar vilken bok detta är! ( Ja detta är en sådan bok som kräver ett lämpligt förstärkningsord för att understryka hur bra den är)  Den knockade mig totalt och när själva handlingen tvärnitar och ger mig som läsare en rak käftsmäll då är jag totalt fast! Men jag kan inte berätta varför jag känner så, jag kan inte ens ge er mer information om boken än vad jag redan gett. För gör jag det så förstör jag hela boken för er. Detta är en bok man bör veta så lite som möjligt om innan man läser, för den där twisten är helt galen och den är så snyggt skriven att man som läsare inte fattar att den är på väg! Galet bra! Genom hela boken pendlar jag mellan känslor, från djup ilska och frustration till nattsvart sorg över till bubblande och varm kärlek. Jag blir så arg över Rosemarys föräldrar, så frustrerad över deras blindhet och ilsken över hur de behandlar Rosemary. Jag blir också förtvivlade över Lowell och hans öde, förtvivlad över hur han lämnar Rosemary i sticket. Jag blir varm och glad när saker och ting ljusnar och jag får en klump i magen när Rosemary delar med sig av sina känslor kring sin syster Fern.  Jag älskar också hur författaren låter Rosemary vända sig direkt till mig som läsare, hon kommenterar saker och bjuder in mig som läsare genom ett direkt tilltal. Otroligt snyggt gjort!

Karen Joy Fowles litar även på mig som läsare och flyttar smidigt mellan tider och platser där hon förlitar sig på att jag som läsare förstår. Det är så skönt tycker jag, att en författare inte skriver en på näsan hela tiden utan låter texten bli lite svår men utan att krångla till det i onödan. Fowlers språk och stil är också det i sig värt att nämnas, det är både behagligt och vackert, avskalat men ändå detaljrikt. En njutning att läsa är det i alla fall!

 När jag närmade mig slutet på boken så kunde jag inte sluta läsa den, långt efter sovtid läste jag bara för att jag inte kunde sluta.  Boken skulle passa utmärkt i en bokcirkel så att man hade kunnat prata öppet om boken. För här finns många frågor och många tankar som man skulle vilja dela med sig av. Detta är en bok som stannar kvar hos dig som läsare och som berör på djupet. En annorlunda upplevelser som är något av det bästa jag läst i år. Jag kommer att köpa boken för att ha den som inbundet så att jag kan läsa om den snart igen.

Sedan måste jag nämna det sjukt snygga omslaget! Galet snyggt är det och skapat av  Sanna Sporrong Form. Dessutom tycker även översättaren Cecilia Falk ska omnämnas för det snygga och välgjorda översättningsarbetet.