Ännu ett farväl

Torsdagen den 13/10 tog vi farväl av vår älskade Luna. Kl 18.00 somnade hon stilla in och vandrade över regnbågsbron. Den 25/8 vid samma tid somnade Lunas son Chili in. Att behöva ta farväl av en älskad familjemedlem är tungt men att ta farväl av två inom loppet på lite mer än en månad, det är grymt.  Luna visste vi inte ens att hon var så sjuk som hon var. Vi var in på en rutinkontroll av en liten cysta ( godartad) hon hade på magen. Då visade det sig att hennes hjärta slog orytmiskt och efter röntgen kunde det konstateras att hennes hjärta hade en massiv förändring på sig. Troligen en tumör och troligen en aggressiv sådan eftersom vi var inne med Luna i mars detta året för ett annat problem. Då visades det inga förändringar på hjärtat och det slog stadigt och fint. Så när sjukdomen tog fart gick det väldigt fort. Vår veterinär trodde på att eftersom Chili alltid varit sjuk med sitt medfödda hjärtfel så har Luna alltid vakat över honom extra mycket. Nu behövde hon inte göra det mer så hon släppte taget om livet. Luna var 15 år gammal när hon somnade in så det är en ansenlig ålder. Hennes hjärta krossades både bokstavligen och bildligt talat.

Luna du var vår drottning, stolt och värdig.
Luna, du styrde vår familj med järntass och vakade över oss alla.
Luna, du var den som såg till att alla mådde bra och uppförde sig väl.
Luna, du stolta moder till flera kullar.
Luna, du fina som fick genomlida många svåra saker i ditt liv men också där du levde som en drottning bör leva. Luna, du ofattbara vackra lady.
Luna, min älskade nu kan du vila, nu behövde du inte vaka över någon mer.
Luna, din dotter Alice klarar sig nu på egen tass, du lämnade ditt rike i hennes tassar.
Luna, lilla Mio skriker efter dig om nätterna.
Luna, vi sörjer dig så med tunga hjärtan blickar vi ut över vårt hem som saknar en drottning.