Expedition Kanchenjunga av Michelle Paver

Michelle Paver, Expedition Kanchenjunga 
Rec-ex ifrån Semic förlag, Tusen tack!

Handling:
Himalaya, 1935. Den unge läkaren Stephen Pearce reser till Indien för att delta i en expedition med sin äldre bror Kits. Teamet ska bestiga Kanchenjunga, världens tredje högsta berg. En bedrift som ingen har lyckats med förut.

De följer bokstavligt talat i spåren på en tidigare, legendarisk expedition som slutade i katastrof. Fem män miste livet då, besegrade av vädrets makter, olyckor och höjdsjuka. Är det verkligen en bra idé att försöka sig på exakt samma resa? Medan förberedelserna fortskrider blir Stephen alltmer illa till mods. Och när expeditionen går av stapeln blir det bara värre. Det börjar med att han ser underliga saker i ögonvrån … Ju högre de kommer, desto värre blir mörkret. Det förflutna vilar tryckande och olycksbådande över gruppen, som ändå envist fortsätter. 

Men ibland är sanningen så hemsk att det hade varit bättre att inte veta.

Vad jag tyckte:
I Expedition Kanchenjunga beger vi oss till ett otillgängligt område i bergskedjan Himalaya. Här ska vi följa Stephen Pearce och de övriga i teamet när de ska försöka bestiga Kanchenjunga. Ett berg som ingen någonsin lyckats besegra ännu. Författaren beskriver att boken är inspirerad av tidiga expeditioner som försökte bestiga Kanchenjunga samt den expedition som senare på 50-talet faktiskt lyckades bestiga berget. Karaktärerna som sådan är fiktiva men bär alltså spår av verkliga bergsbestigare. Något som gör berättelsen än mer trovärdig är att författaren själv begav sig till Darjeling, den stad där bokens expedition utgick ifrån och där de verkliga expeditionerna utgick ifrån. Därifrån följde författaren i deras fotspår en bit på den väg alla expeditioner är tvungna att vandra för att ens ta sig till bergets fot. I boken pågår denna vandring i 8 veckor men ändå lyckas författaren få med hela denna vandring på några få sidor, utan att det ens känns som att vi missar något alls. Och detta är Michelle Paver stora styrka anser jag, hon skriven en roman på ca 250 sidor men ändå känns det som jag läst det dubbla. För historien är så mångfacetterad och rymmer så många nivåer men där varje ord känns extremt noga utvalt. Där historien komprimerats utan att för den skulle försaka själva berättarglädjen. Med sin avskalade och lätt kyliga ton skapar Paver en ruskigt spännande historia. Där obehaget stegvis växer och där själva platsens otillgänglighet och kärva miljö utgör en viktig komponent i själva historien.

Tiden är 1935, medlemmarna har inga moderna hjälpmedel som tex gps, goretex-jackor, klättringsutrustning så som hjälmar av kevlar eller andra hjälpmedel. De är utrustade med vilja att bestiga ett berg ingen ännu har lyckats bestiga. Isolerad ifrån omvärlden, ifrån baslägret till närmaste by tar det ca en veckas vandring, utsatta för vädrets krafter och naturens fruktansvärda temperament så utsätts de även för något som inte går att förklara. Något ondskefullt ruvar på berget Kanchenjunga.