Länk Här till fotografens egna sida.
Min kära mamma satte denna boken i mina händer och sa att denna skulle passa fint att läsa när ens sinne inte riktigt är helt. En utmattad hjärnan som inte orkar att läsa men detta skulle vara något utöver det vanliga enligt min kära mamma. Och hon hade så rätt så! Mitt i tårar och trötthet som satt sig långt in i själen så fann jag en pärla till bok. Att få läsa om den sista bonden på Tämmesboda var trösterikt och ingav en känsla av nytänk. Där ett annorlunda perspektiv på livet även gav mig insikter om mitt egna liv.
Den sista bonden på Tämmesboda handlar om syskonparet Stig och Berit Aronsson. De har levt och verkat på Tämmesboda gård i över 55 år. Det finns inget rinnande vatten, ingen elektricitet och inget avlopp på gården. Utan Stig och Berit driver sin gård så som de alltid gjort på det gamla sättet. Med hjälp av arbetshästen så sköts gårdens alla sysslor och de två delar jämlikt på alla de sysslor som finns på en liten gård. Fem kor och ett antal hönor samt ett antal får finns att ta hand. Åkrar ska förberedas, plöjas, gödslas och sås varje vår, foderbetor och potatis ska sättas i landet. Varje dag har sina sysslor och varje säsong har sina specifika uppgifter. Det är fascinerande att läsa om Stig och Berit, de har en så nära samarbete med naturen och gården där de lever. De är uppväxta på gården och de känner sig fullt nöjda med den lott de fått. Emellanåt tar de cykeln, gärna på söndagar till kyrkan men Stig cyklar gärna till olika auktioner runt om Småland.
Lars-Olof Hallgren är en småländsk fotograf som under närmare tio följde Stig och Berit. Med varsam hand och stor respekt skildrar han deras liv på gården. Han är aldrig påträngande eller utelämnande i sitt sätt att berätta om Stig och Berits liv. Utan alltid ömsint och varsamt delar han med sig av ett liv som för oss moderna människor kan te sig märkligt och konstigt men som egentligen är fullt naturligt. En vacker bok med många fina bilder och som lämnar en varm känsla efter sig efter avslutad läsning. En viss klump i magen får man i slutet av boken av det grymma öde som drabbar Stig och Berit.
Så tack till kära mamma som satte denna fantastisk vackra bok i mina händer!
Tack för fint boktips! Det verkar vara en bok för eftertanke och begrundan. Kram till dig, hoppas du mår lite bättre nu.
SvaraRaderaTack själv för vänliga ord! Lite bättre mår jag nu, en dag i taget, sakta men säkert så går det på rätt håll i alla fall. Jag kan varmt rekommendera boken, den bjuder på en annorlunda och tankeväckande berättelse.
Radera