Detta är en berättelse om en ung kvinnas liv och öde i Sverige på 1930-talet. Kvinnan heter Hanna och när vi först lär känna henne är hon bara en ung flicka, boendes i Göteborg i en välbärgad familj. Hannas far är en man som arbetat sig uppåt och blivit något stort. En man som har svårt att se sina egna barn och en man som Hanna längtar efter ska se henne. Så en dag inträffar en katastrof och livet kommer för alltid att förändras för Hanna. Och en dag när hon återvänder till sitt barndomshem så passar inte nyckeln i dörren och hon får beskedet att hon längre är välkommen hem. En röd resväska står vid dörren och allt Hanna kan göra är att gå. Via en väns mors kontakter får Hanna en plats på en restaurang i Stockholm, så Hanna får verkligen börja om sitt liv på så många sätt.
Den stora staden kommer innebära många svårigheter för en ung och naiv flicka som Hanna. Hanna som levt ett skyddat liv med mängder av bekvämligheter måste nu snabbt lära sig att ta hand om sig själv. Vi får följa Hanna när hon börjar sitt arbete på resturangen Grå Kvarnen och vi får följa henne på hennes väg genom Stockholm. Hanna råkar även ut för en mycket otäck situation som är nära att sluta i en tragedi. Ett starkt inlägg om unga kvinnors utsatthet tycker jag att det är, det är ett par obehagliga kapitel där men jag tycker mycket om Hanna som ändå så fint lyckas klara sig igenom det hela.
Jag är också förtjust i Greta, den kvinna som kommer att bli Hannas allra närmaste vän, även Greta kommer råka i svårigheter som visar på den utsatthet den tidens kvinnor var utsatta för. Boken kretsar kring många starka kvinnoöden och jag blir berörd av de alla. Hanna fäster jag mig vid, hon är en så fin och varm person. Hon vill så väl och hon vill så mycket, hennes innerliga hjärtesorg skär i mig och jag fäller rent av en tår tillsammans med Hanna mot slutet av boken. Och kvar stod.... är en stark berättelse om vanliga människor liv och öden, det faktum att Mari Åberg har vävt in bitar av sin egen mor liv i berättelsen ger en djupare tyngd åt berättelsen och skapar ett allvar i berättandet.
Mari Åbergs språk är mycket behagligt att läsa med ett långsamt tempo där historien får tid på sig att vävas fram. Jag njöt också Åbergs sätt att måla fram de olika miljöerna, restaurangen Grå Kvarnen, resan till Dalarna, Stockholmsmiljöerna och så Nalen dit Greta och Hanna går så ofta de kan för att dansa swing! Jag finner att boken är en trivsam upplevelse och att Hanna, Greta och de andra kommer stanna kvar hos mig ett bra tag framöver. Jag är också mycket glad över att det finns en slags fortsättning på berättelsen, boken Löftet ska handlar om en ung man, en historia som delvis bygger på Mari Åbergs fars liv, så jag vet ju att jag kommer få återse Hanna igen.
Så tack igen Mari Åberg för att jag fick lov att läsa din bok!
Uppdatering: Jag glömde helt bort att nämna att författaren signerat båda böckerna med en personlig hälsning, sådant är väldigt trevligt tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar