fredag 16 december 2016

Singöspionen av Kant & Gustafsson

Johan Kant & Anders Gustafsson, Singöspionen 
Rec-ex ifrån Bokfabriken, Tusen tack!

Handling;
Den 62-åriga kriminalinspektören Solbritt Andersson och hennes man Rune har förverkligat sin dröm och köpt en sommarstuga på Singö i Roslagen. Av en granne får de höra talas om Singömordet, som skett på den närbelägna marinbasen 1986, strax efter att Olof Palme mördades. Trots att anläggningen var välbevakad lyckades gärningsmannen försvinna utan ett spår, och mordet är ännu ouppklarat.
Under sin semester kan Solbritt inte låta bli att göra egna efterforskningar. Sökandet efter sanningen sätter igång hänsynslösa krafter, beredda att göra allt för att hindra henne.

Vad jag tyckte:
Singöspionen är en välskriven deckare med en mycket trevlig och intressant polis i huvudrollen. Solbritt Andersson känns så genuint trevlig och vardaglig på ett äkta sätt, jag upplever henne som högst trovärdig som polis. Författarna låter bli att trycka in henne i en stereotyp polismall och låter henne vara som en helt vanlig person. Mycket uppfriskande tycker jag. Att Solbritt inte kan låta bli att börja undersöka det gamla mordet på Singöbasen känns också det helt rimligt. Jag gillar också att det är en äldre kvinnlig polis i huvudrollen, en som känns trygg i sin yrkesroll och som tycker om att arbeta med andra människor.

Jag gillar också att själva mordet är ett cold-case och utspelar sig på 80-talet där det kalla kriget var i fokus. Det är intressant att läsa om och även här lyckas författarna skapa ett trovärdigt och intressant fall som är spännande att läsa om. Det finns inga överdriva actionfyllda scener eller en massa blodiga våldsdetaljer utan Singöspionen känns mer vardaglig och lutar mer åt pusseldeckaren faktiskt. Men jag upplever det som en modern pusseldeckare med stadig förankring i det vardagliga livet. Ett långsammare tempo där historien får tid på sig att utvecklas men ändå med en del spänning som skapar ett driv framåt.

Singöspionen är lättläst och underhållande med charmiga karaktärer, finstämda miljöer och ett intressant fall. Helt klart läsvärd och jag ser framemot att få läsa nästa del i serien.

4 kommentarer:

  1. Låter som en riktigt bra deckare, tycker jag! Och snyggt omslag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var oväntat bra faktiskt och väldigt snyggt omslag!

      Radera
  2. Jag lyssnade på den förra året och tyckte också om det icke-stereotypa hos Solbritt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. =) Jag ser framemot att få läsa de kommande delarna.

      Radera