Leah brukar sitta och betrakta huset som ligger mittemot hennes lägenhet. Ett hus som i folkmun brukar kallas Påfågelhuset. Huset ägs av en ung poet vid namn Toby och hans hus är fullt av vindrivna människor som behöver en trygg hamn. Toby ställer alltid upp för alla och han begär inte mycket tillbaka. Nu vill Toby gå vidare, han måste gå vidare och då måste huset säljas. Men hur ska han kunna sälja huset? Då måste han även vräka sina inneboende, de människor som han tar hand om men som han egentligen inte känner. Av en slump så blir det till Leah han vänder sig och ber om råd och hjälp.
Detta är en tidig bok av Lisa Jewell och jag fann den faktiskt vara i lite sötaste laget. Den är väl sockrad emellanåt och slutet blir faktiskt rent av lite för mycket. Jag gillar Jewell språk, det finns där redan då, det språk jag uppskattade och gillade i både Syskonmakaren och den helt nya Fågelburen. Ett varmt språk med charm och humor insprängt i sig. Lisa Jewells böcker kretsar gärna kring bohemiska och kreativa människor och så är fallet även i denna bok. De är jordnära och enkla människor som känns trovärdiga för det mesta.
Det är en mysig bok att läsa, en trevlig bok att försjunka i för en stund och som inte kräver alltför mycket av dig som läsare.
Men ursäkta mig! Omslaget! Är nog ett av de fulare omslag jag sett på sistone, det stämmer ju inte ens med innehållet i boken eller med personerna i boken. Där är ett par av Lisa Jewells böcker som alla har liknande fula omslag. Som tur är så har det ändrat på det nu med de senaste böckerna. Både Syskonmakaren och Fågelburen har riktigt bra omslag.
Här är tex det engelska omslaget, en av versionerna, mycket finare och det passar mycket bättre med själva innehållet i boken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar