Ja tänk om dygnet hade fler timmar än vad den har nu? Vi har nog alla önskat att dygnet har 48 timmar istället för 24, alltför att hinna med alla måsten och krav. Julia är 12 år och bor i Kalifornien tillsammans med sina föräldrar. För henne och alla andra blir detta faktiskt verkligt, dygnet har börjat förlänga sig själv. Minuter läggs till de 24 timmarna dygnet egentligen ska bestå av, snart blir minuterna till timmar och snart vänds allt upp och ner. Hur ska man strukturera samhället när dygnet blivit flera timmar längre? Växter och djur börja dö pga förändringarna och för att jordens rotation har börjat sakta in, denna insaktning bidrar också till att jordens gravitation förändras. Mitt i allt detta försöker Julia förstå sin egen barndom och förändring till att bli äldre, barndomsvänner förändras, kroppen förändras och Julia blir kär för första gången. Detta samtidigt som man ska förstå detta nya som förändrar samhället och dess synsätt, samtidigt som ens vardag inte längre är sig själv och där de vuxna beter sig märkligt åt.
Detta är en stark berättelse berättad ur ett barns perspektiv, ett perspektiv som ju längre historien pågår blir allt vuxnare och mognar i sitt sätt att se på världen och omgivningen. Karen Thompson Walker har ett träffsäkert språk och hennes detaljsinne är intressant att följa. Detta är en skrämmande bok därför det känns inte som en orimlighet eftersom jordens rotation faktiskt saktar in redan. Läs mer här.
Insaktningen sker gradvis, det är inte en massiv naturkatastrof utan det handlar om några minuter i taget och några förändringar i taget. Denna förändringen tillsammans med den bitterljuva uppväxtberättelsen om Julia skapar en vacker historia som berör en på djupet. Livet och vardagen måste ju fortsätta även om ens verklighet förändras och katastrofen inträffat. Julia är en sådan där karaktär som fastnar hos en, en som blir nästan som en vän och hennes historia stannar kvar hos en länge efter man slutat läsa boken. Det är en melankolisk berättelse fylld av lågmäldhet och värme, jag berörs av den och jag är glad att detta är en bok jag faktiskt äger och inte enbart har lånat på bibblan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar