Silver är en lönnfet, medelålders avdankad trummis som sedan ett antal år sedan bor i det hus som kallas Versailles. Ett hus där just sådan som Silver drar sig tillbaka till, där skilda och rätt tragiska människor bor istället för att leva de där villa-idylliska liv de en gång hade. Silvers exfru ska gifta om sig med en läkare och hans dotter visar sig vara gravid. Livet är inte helt på topp för Silver och en dag drabbas han av en kollaps. Beskedet om att han är på väg att dö pga ett bråck på stora kroppspulsådern får han av sin exfrus blivande man. Allt känns rätt mörkt enligt Silver, lika bra att låta naturen ha sin gång och avsluta det ganska så miserabla liv han lever anser Silver. Nu är det dock andra i hans närhet som tycker han är en skitstövel för det och ger sig i kast med att få Silver att ändra sig. Silvers kollaps gör även att det där filtret som bör finnas mellan det som tänks tyst i sitt eget huvud och det som sägs högt inte riktigt fungerar som det ska.
Lad-lit kallas visst ibland Troppers romaner och till viss del kan jag väl hålla med om det. Det är skruvade böcker med mycket humor och lika mycket mörker. Tänk er en riktigt amerikanskt drama med familjerelationer, kärlek, sorg och tragedi, blanda sedan detta med en riktig amerikansk komedi med smarta repliker, trassel och komplikationer så får ni Troppers böcker. Dock fastnade jag faktiskt inte riktigt för denna boken, det känns lite för mycket, lite för överdrivet och lite för sockersött för att blir en riktigt bra helhet. Jag njuter dock precis som vanligt av Troppers språk och hans vassa humor, jag berörs av Silvers liv och av hans vänner och familjen. Det är behagligt att läsa en bok av Tropper och jag gillar det verkligen. Tropper har verkligen förmågan att skapa trasiga, dysfunktionella och sorgliga karaktärer och göra dem älskvärda och där man berörs av deras svårigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar