Den fallande detektiven

Christoffer Carlsson, Den fallande detektiven

Så fort jag hade läst ut Christoffer Carlssons förra bok om Leo Junker, Den osynlige mannen ifrån Salem, så längtade jag efter att få fortsätta min bekantskap med honom och den värld Christoffer Carlsson berättar om. Så jag reserverade den nya boken Den fallande detektiven och sedan slukade jag den. Jag sugs åter i i Carlssons mörka värld där han med sitt täta språk och finurliga formuleringar får mig att bara vilja fortsätta läsa, och läsa och läsa.  I denna boken så möts vi ganska så direkt av att ett mord har begåtts, en ung forskare har till synes utan anledning huggits ner i en mörk gränd. Vem är det som vill denne man något ont och varför? Forskaren vid namn Thomas Heber visar sig har rört sig i mycket farliga marker, hans undersökningar och forskning kretsade kring de höger extrema och de vänster extremas situation, om vilka det är som söker sig till dessa kretsar och varför.

När så Leo Junker och hans kollega Gabriel Birch tar sig an fallet möts de ganska snart av tysta kostymklädda män som smyger runt i polishuset och som norpar åt sig fallet utan att förklara varför. Jodå, Leo Junker är numera tillbaka i aktiv tjänst men han mår verkligen inte bra, hans tablettberoende tar mycket energi ifrån honom samtidigt som han försöker hålla den bräckliga relationen som återigen skapats med Sam vid liv.  En detalj som jag också gillar med dessa böcker är den där lite syrliga humorn, de bitande kommentarerna och pikarna, ni som läst kanske minns den där besöksstolen Leo Junker har på sitt rum. Just där fnissade jag högt, kanske bara jag som har lustig humor men jag gillade den där syrliga humorn väldigt mycket.

  Det är också väldigt intressant att få lära känna Gabriel Birch lite bättre, han förekom i förra boken men då endast som en biroll i utkanten av berättelsen. I denna bok så är han istället mitt i berättelsen tillsammans med Leo Junker. Den andra drivande kraften i berättelsen är den som rör den unga mannen som på ett eller annat sätt kommer ha stor betydelse för fallets utgång, vi får följa denna mannen från rätt unga år och hans väg in i ett mycket farligt och främlingsfientligt parti. Hans berättelse griper tag i mig och jag ser hans desperata önskan om att få vara med, få vara delaktig och för att få lov att höra till.   Känslan av utanförskap är stark rakt igenom hela berättelsen och Christoffer Carlsson lyckas berätta om den med en finkänslig penna som tydliggör de drivkrafter som kan leda fram till de mest olycksaliga val som en människa kan göra i ren desperation. Och hur konsekvenserna av de valen kan för rent förödande följder. Själva temat i boken som rör sig kring extremister, främlingsfientlighet, rasism och nazism är ämnen som just nu är högaktuella i både den politiska världen men även i vårt samhälle här och nu idag.  Christoffer Carlsson levererar en skarp samtidsskildring paketerat i deckarformat, och det är så snyggt gjort att jag emellanåt faktiskt tappar hakan.

Precis som i förra boken upplever jag att det finns ännu en aktör som bidrar stark till den där mörka, lite filmiska noir-känslan som jag tycker finns i  Carlssons båda böcker om Leo Junker. Och det är själva skildringen av Stockholm, läs mitt citat nedan så förstår ni kanske vad jag menar:

" Bara en sak är säker: staden är rädd. Den har visat sitt rätta ansikte nu, jag är säker på det. Det hörs i dess puls om man flyttar sig nära intill och vågar lägga örat mot den, om man verkligen lyssnar till hur den tickar, Spänd och nervös är den, oförutsägbar. En glödlampa som börjat blinka på väg att slockna för gott, men det är ingen som tänker på det. Ingen som ser det.
 Istället är det en ensam kyrkklocka som ringer. Det är midnatt och snön faller lätt och långsamt. De kalla gatlyktorna får flingorna att glänsa i silver och bli genomskinliga. Ifrån en klubb i närheten pulserar en tung bas, någon som sjunger "Oh, I wish it could be Christmas every day" och bilbromsar skriker en bit bort. Föraren kastar sig på signalhornet.

 Och på avstånd: sirener. Det är den sortens natt."

Det är bara ett enda problem jag har med Christoffer Carlsson och det är att detta var den senaste boken och det finns ännu inte en enda bok till om Leo Junker, det lär nog komma snart men när är då snart? Jag vill ha den imorgon ju! Men jag får ge mig till tåls och läsa de två fristående böckerna han har skrivit så länge, i min läshög ligger just nu hans bok " Den enögda kaninen.