Glasverandan

Ann Cleeves, Glasverandan 

I denna bok så är det Vera Stanhope som är den ledande polisen och hon har sin partner Joe Ashworth vid sin sida, jag gillar verkligen böckerna om Vera men denna bok upplevde jag som något seg. Det tog tid innan det hände något och sedan gick det väldigt långsamt framåt. Gåtan i sig kretsar kring ett hus, ett hus som används som skrivarstuga åt författare och det hålls kurser i huset. I just detta fall så blir en mycket berömd tv-profil och tillika lärare på kursen som just då hålls mördad och han hittas i husets glasveranda. Lämpligt eller kanske mer olämpligt är att veckans kurs är inriktad på spänningslitteratur!  Detta är en mysig pusseldeckare, det samtalas och det dricks te. Ledtrådar luskas redas på och reds ut. Lite lagom småspännade med skarpa iakttagelser av karaktärerna och trovärdiga funderingar kring brottet i sig. Miljöerna är ju helt underbar, jag har lätt kunnat åka på besök till huset. Fast då helst utan en massa mord och dramatik! 

Detta är en gedigen skriven deckare med mycket värme och humor, Vera är en helt underbar karaktär. Bufflig men samtidigt så fin.  Hon är en ensamvarg, gillar att dricka öl och skulle aldrig öppet medge hur mycket hon behöver Joe som partner. 

 Jag gillar parallellerna mellan att jag läser en deckarhistoria som avhandlar ämnet deckare debatterade av ett gäng fiktiva deckare/spänningsförfattare, meta på hög nivå! Jag njuter av läsningen även om jag som sagt finner boken lite småseg och lite tråkigt emellanåt, det är ibland behagligt att läsa en småtråkig bok. Det skapar vila tycker jag, men enbart om boken i sig är välskriven och det ändå finns ett visst driv i historien och/eller karaktärer som gör att man ändå vill fortsätta läsa.  Jag ser framemot nästa del om Vera och Joe.