Frida Hallberg, Jag ropade Handling:
Vilja möter en man som ger henne en chans att se att en annan verklighet är möjlig.
Med nyförälskelsens mod följer hon med honom. Men snart inser hon att hon lämnat familj och vänner i en värld som sakta men säkert utplånar sig själv. Kan hon lämna dem åt det ödet? Eller vad kan hon göra för att hjälpa dem?
En magisk relationsroman som frågar oss hur vi lever egentligen. Som tar oss med till en värld där Vinden talar och Jorden pulserar under fötterna. Där världsresenärer blir till kråkor och verkligheten inte alls behöver vara som vi kommit överens om.
Vad jag tyckte:
Frida Hallberg hörde av sig via mail till mig och undrade om jag skulle vilja läsa hennes böcker. Jag ropade var en av dom, jag har den andra oläst kvar i bokhylla. Först var jag lite tveksam men tackade ändå ja eftersom jag tycker om att läsa något nytt och utanför min egen läszon. Anledningen till att jag tvekade var att jag förstod att Jag ropade skulle vara romantisk med en nypa erotik i sig. Detta skulle blandas med magi av olika slag. Kändes lite märkligt men ändå lockande på något sätt.
Så nu har jag läst boken och visst var det trevlig läsning. Dock så är jag fortfarande inte så förtjust i insta-love biten. Det blir lite för mycket, lite för fort men dock så är de heta scenerna snyggt insmugna i texten på ett fint sätt. Även om jag nu inte riktigt tyckte om den romantiska biten så jättemycket så fanns där andra delar som jag gillade bättre. Jag gillar hela bakgrunden till varför Vilja ger sig iväg med den mystiska mannen. Vilja är nämligen så ledsen över hur vi alla behandlar vår jord och hur hårt och kallt vårt samhälle blivit. Hon vill ha att människor ska öppna ögonen och ser hur vi behandlar den planet vi bor på. Den enda planeten vi har att använda oss av. Jag gillar dessa funderingar även om författaren inte kommer med några direkta lösningar. Det är ett aktuellt ämnen som är väldigt viktigt så det är fint att författaren väver in detta i berättelsen.
Jag blir också förtjust i den behagliga och milda tonen som genomsyrar berättelsen. Jag ropade är en snäll bok som är väldigt lättläst på ett bra sätt. Det mjuka tilltalar mig och skapar en mysig lässtund. Omslaget med sina pastelliga toner passar väl in på själva berättelsen och ge en tydlig bild av innehållet. Jag får en varm känsla när jag läser boken som ger en fin lässtund. Vackra naturromantiska inslag med skildringar och detaljer över omgivningen bidrar också till den trevliga lässtunden. De magiska inslagen känns väl anpassade och hela biten med den andra världen känns intressant. Vill inte berätta för mycket för att inte spoila för andra som vill läsa boken =)
Ett extra plus för att denna egenutgivna bok verkar vara ordentligt korrekturläst och där det endast finns något litet stavfel. Annars är texten och boken snyggt formgiven. Dock så tyckte jag det var lite jobbigt att det inte fanns någon tydlig kapitelindelning. Det gör att jag inte hittar några lämpliga pausställen.
Jag ropade är en kärleksfull magisk berättelse om hopp och tro med inslag av naturromantiska inslag. En mysig lättsam berättelse som gav en fin lässtund.
Betyg: 3 / 5
Boken kommer från: Rec-ex från författaren, Tusen tack!
Andra som skrivit om boken:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar