lördag 27 december 2014

På fri fot

Alice Munro, På fri fot


Novellernas drottning leverera ännu en gång en samling med tvärsnitt ur vanliga människor som råkar ut för ovanliga saker. Men novellerna är alltid förankrade här och nu, i själva vardagen och ofta sedda ur en kvinnas ögon. Just i denna novellsamling kretsar mycket av historierna kring frigörelse och de olika kvinnornas öden och roller i livet sätts på spel.  Jag njuter av Munros skicklighet i att mejsla fram så spännande öden och historier ur en så pass litentextyta som en novell är. Hennes språk är alltid behagligt att läsa och det är på något märkligt sätt vilsamt att läsa en novell av Munro. Sedan är det så som det brukar vara med novellsamlingar att säga något som täcker in varje novell och där varje novell kanske inte riktigt passar ihop med en själv. Dock tycker jag Munro får fram en röd tråd mellan sina noveller och jag upplever att varje novell fungerar var för sig också. Tre av novellerna kretsar dock kring samma kvinna, Juliet, där vi får följa henne i barndomen, i vuxen ålder och i den begynnande ålderdomen. Snyggt gjort och intressant grepp. Alice Munro är också väldigt lyhörd i sitt att lyfta fram de allra minsta detaljerna och få dem att verka något alldeles extra.

Just denna novellsamling kom på engelska ut redan 2004 men kom på svenska först ut nu 2014, till viss del kan man väl märka det på sina håll i novellerna om man jämför med de senare novellsamlingarna. Men tydligast är nog att Munro redan 2004 var en väldigt skicklig novellförfattare.

Läs och njut!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar