I denna spökbok för unga läsare befinner vi oss i England, främst i London, men det är ett England som är plågat av ständiga problem med hemsökelser av spöken, gastar, vålnader och andra spöklika fenomen. Så har det varit i närmare femtio år och folk har börjat vänja sig. Som hjälp mot de övernaturliga fenomenen finns det parapsykiska agenturer som med hjälp av unga agenter utrotar olämpliga spöken. Agenterna är barn, då de har ett mer öppet sinne och där många har en speciell sorts talang för att se, höra eller känna spökena. Dock så finns de vuxna med, som övervakare och beskyddare.
Trion i denna bok består av tre udda karaktärer, tre individer som är outsiders i branschen. Det är Anthony Lockwood, George och så Lucy. Det är Lucy som för talan i boken och jag gillar henne skarpt, hon är kaxig och modig på ett härligt sätt. Deras lilla firma går rätt dåligt och när de dessutom råkar ställa till det rätt så ordentligt för sig, de "råkar" elda upp ett huset lite halvt sådär, så är de riktigt i klistret. Spökena i boken delas in i tre kategorier, där kategori 1 är tämligen harmlösa väsen/spöken/andar medan kategori 3 är riktigt farliga spöken. Men allra farligast är förstås att bli spökberörd, då är du död inom en mycket kort tid nämligen. Den lilla trion har även andra problem, Lockwood har en tendens att reta upp spökena lite väl mycket, George är lite för förtjust i mat och då speciellt kakor så han ibland glömmer bort vad han egentligen ska göra och Lucy tycker att regelboken mest är till för att följa lite när man känner för det. Detta är en rolig bok, jag fnissar rätt mycket åt de tre och även åt spöken ibland, den är lite lagom läskig, framförallt då de beger sig till den stora ökända herrgården där ingen vågat sova över på många år. Inte sedan ett helt team med spökagenter som skulle sova över en natt försvann och senare hittades döda. Jag gillade verkligen boken, trots att jag kanske inte är rätt åldersgrupp för boken. =) Men ibland är det riktigt skönt att få läsa en bok där man kan släppa alla kraven och bara få ett riktigt fint läsäventyr. Naturligtvis måste boken vara välskriven och ha en fungerande historia trots det, och det tycker jag att Den Skrikande trappan har. Härliga miljöbeskrivningar, ett roligt lexikon i slutet på boken, humor och trovärdiga karaktärer gör att jag slukade boken på en enda läsning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar