Stephen Booth, Flickan i floden
Ben Cooper är ute på en löprunda när han hör skrik, en flicka har ramlat i floden och han springer så fort han bara kan. Han ser flickan i floden och slänger sig i vattnet. Dock är det försent, flickan är redan död och hennes föräldrar och bror står på stranden i chock. Ben Cooper kan inte släppa fallet med flickan, det sägs att det var en olycka men Ben är inte så säker. Det är något konstigt med familjen Nield och flickan Emily som bara blev 8 år släpper inte taget om Ben. Vad var det som hände egentligen?
Samtidigt som Ben Cooper försöker få grepp om den otäcka händelsen och samtidigt lindra sina skuldkänslor inför att han inte hann rädda flickan. Så kämpar Diane Fry med sitt egna privatliv. Hon har återvänt till Birminghamn för att vara med om en utredning, en utredning som kretsar kring det fruktansvärda hon utsattes för innan hon flyttade till Edendale. I denna bok får vi känner jag lära känna Diane Fry mycket mer, jag känner att får en stor förståelse för henne och jag imponeras över hennes mod. Även Ben får vi lära känna ännu mer i denna bok, hans känsliga sida får sig en rejäl törn och jag hejar på honom när han som vanligt ger sig i kast med något som alla säger åt honom att släppa. Det är två mörka historier som löper parallellt med varandra och upplösningen i båda fallen är minst sagt oväntade.
Precis som vanligt så levererar Booth en historia som är gediget uppbyggt med ett fascinerande persongalleri, miljöerna i både Birmingham och i Edendale bidrar starkt till historien. Booths böcker kretsar kring vanliga människor och det är vanliga människor som begår brotten, motiven är oftast enkla att förstå då de rör sig om svartsjuk, girighet, passion, vrede och ibland hämnd. Ofta är förövaren på något sätt ett offer själv, så är det även i denna bok. Detta är inga blodiga deckare med otäcka seriemördare eller en massa detaljerat splatter, utan det är mer en lågmält berättad deckare där ledtrådarna nystas upp genom funderingar, samtal och undersökningar. Bit för bit avslöjas historien, men jag gillar det verkligen då det ibland är riktigt skönt att få läsa en bok som tar sin tid och där det får lov att ta tid att förstå vad som hänt. Personerna känns också alltid trovärdiga och nyanserad. Dianes historia är den bit som svider mest, den är grym och svår att förstå sig på, detta känner även Ben Cooper när han åker helt oväntat till Birmingham för att stötta Diane. Ett citat ifrån boken visar tydligt på hans känslor kring dagen i Birmingham och det han upplever där.
" "Cooper skakade på huvudet. Om något sådan hände i Edendale - om
världen hade förändrats så mycket - då skulle han bli tvungen att börja
fundera på att flytta, hitta någon annanstans att bo. Skottland, kanske.
Färöarna. St Kilda. Han hade ingen aning.
Men just nu kändes Peak District som en fristad. I alla fall som en plats där folk hade motiv när de tog livet av varandra."
Jag är mycket förtjust i Booths böcker och jag kommer definitivt fortsätta läsa hans böcker, ben Cooper och Diane Fry har blivit något av favoriter för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar