Ritual är första delen i Mo Hayders serie Den vandrande mannen, dock så har Jack Caffery som är med även i denna bok förekommit i en rad egna böcker som utkommit tidigare. Ett varningens ord bara, du bör har starka nerver och en tålig mage när du läser denna bok. Detta är inget för äckelmagade eller personer som främst gillar mysiga deckare ala Morden i Midsumer. Detta är en rå, otäck och mycket mörk bok, den är brutal men med en fin avvägning till att det inte blir alltför mycket. Dock förekom det tillfällen då jag fick lägga undan boken en stund, tänka på fågelsång, solsken och små söta kattungar innan jag kunde fortsätta. En scen framemot slutet skrämde mig mer än vad någon bok lyckats göra på mycket länge, jag slängde faktiskt iväg boken i ren skräck! När jag försökte förklara för Kära Sambon varför han måste läsa den så sa jag att boken är som en blandning av filmerna När lammen tystnar, Seven och Saw 1.
Historien innehåller förutom Jack Caffery även polisdykaren Flea Marley. Det är med henne historien tar sin början, hon dyker i Bristols hamn och få upp en avhuggen hand. Dagen efter hittas även den andra handen och när man dessutom förstår att offret var vid liv när händerna höggs av växer spänningen sig allt större. Jack Caffery är en trasig man, beroende av sprit och där han försöker döva sin tomhet inombords med prostiturerade, där han inte orkar se sig själv i spegeln längre. Han känner sig död inombords och han bär på ett mycket tungt bagage, ett bagage som det berättas om i de tidigare böckerna om honom. Jag har läst en bok som handlar om honom nämligen Fågelmannen men jag tycker man kan förstår handlingen kring honom bra utan att ha behövt läsa de tidigare böckerna. Flea själv plågas av de svåra minnen ifrån den tragiska dykolycka hennes föräldrar omkom i för två år sedan, hon är med trasig inombords och söker förtvivlat svar på ställen där hon inte borde söka svar på. Det finns även en tredje karaktär som förekommer i boken, och det är Den vandrande mannen, han har en bärande roll och det är via Caffery vi får lära känna honom. Det är inte alls en trevlig bekantskap får jag erkänna. Historien med e avhuggna händerna berör områden som vidskepelse, ritualer, häxkonst och svart magi. Dessa är länkade till vissa länder i Afrikas, den folktro som finns där och som kallas Muti, Jag läser, ryser av obehag men kan ändå inte sluta läsa! Mo Hayder är en oerhört skicklig på att väva fram sin historia, det finns djup i hennes karaktärer, djup som om man tittar för mycket innehåller väldigt mycket mörker. Hennes förmåga att belysa den mänskliga ondskan, det smutsiga och misären är snyggt gjorda. Visst finns där vissa saker som känns knepiga men jag gillar boken ändå. Jag blir även väldigt förtjust i författarens lilla efterord, det är alltid roligt att få en inblick i hur det gick till när boken skrevs.
Jag har förstått att många som läst de tidigare böckerna om Jack Caffrey inte gillar denna bok alls, utan nästintill sågar denna bok. Framförallt hurdan Jack framställs i denna, men av någon anledning gillar jag det. Jag har förvisso bara läst en bok om honom innan, men jag kan köpa att han just nu är en skitstövel. Trasig och inte alls en trevlig person, kanske kan det vara så att nästa bok i denna serien kommer han att rycka upp sig? Jag hoppas på det, Flea gillar jag dock. Jag köper inte allt hon gör, hon gör många dumma saker som jag inte begriper mig alls men jag gillar när jag stöter på sådana personer i böckerna. Där jag faktiskt inte riktigt gillar personen ifrån början, men kanske under vägens gång kan det ske en förändring. Jag gillar motsättningar helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar