onsdag 30 mars 2016

Snyltskator och måntroll av Patrik Stigsson

Patrik Stigsson, Snyltskator och måntroll

Rec-ex ifrån författaren, tusen tack!

Och tack för blurben hämtad ifrån min recension av den första boken: Prinsessan Ja!

Handling:
Ett litet elakt troll rusar ut ur Rovskogen, förstör ett frukttorn och hämtar nio syskon som börjar härja vilt och krossa allt de hittar. En flock stora fåglar landar på stranden med fem tomma kistor som måste fyllas med guldmynt och smycken före soluppgången, annars kommer något förfärligt att hända.

Hur ska farbror Frogas och de andra fruktgrybbingarna hitta sina försvunna vänner och få stopp på de vildsinta trollen? Och var ska de få tag på det fåglarna vill ha?

Den stinkande häxan fru Ruka dyker upp och vill hjälpa fruktgrybbingarna, men kan de verkligen lita på henne?

Vad jag tyckte:

Jag blev barnsligt förtjust i bok nr 1, Prinssessan Ja (läs här vad jag tyckte om den) och jag blev lika förtjust i bok nr 2! Här finns samma lekfullhet och sprudlande äventyr som i första boken men denna gången får vi även lära känna en del nya karaktärer. Daavad är såklar med men vi får även lära känna Fabror Frogas ännu bättre. Dessutom så får vi bekanta oss närmare med en karaktär ifrån första boken, lilla måntrollet Salve. Sedan måste jag få nämna snyltskatan Klott, hon är en karaktär som jag tog till extra mycket och som mitt hjärta klappar lite extra för. För hos henne och med Daavad så finns där en röd tråd som löper igenom hela boken. Nämligen om att det är ok att vara annorlunda, även om andra inte förstår sig på en så är det ok. Ett starkt och viktigt tema tycker jag och det är bra att Stigsson tar upp det i sin lekfulla berättelse för det skänker ett djup och allvar åt berättelsen.  Snyltskator och måntroll är något mörkare än föregående bok, här finns rövare och elaka troll och otäcka hot som höjer spänningen i boken men det hålls på en lagom nivå tycker jag. 

 Patrik Stigsson har skapat en bok som är en fröjd att läsa och där han leker med språket på ett sätt som bara är så charmigt. Att kalla någon för stjälk är en fruktansvärd förolämpning men att säga att någon har honungshjärta visar på hur snäll denna någon är. Stigsson har alltså låtit fruktgrybbingarna få sitt alldeles egna fruktinspirerat språk! Underbart tycker jag! Samtidigt tycker jag Stigsson är skicklig på att måla fram detaljer på ett fantasirikt sätt som skapar spännande bilder hos den som läsare. 

Läs och njut! Jag tror att Snyltskator och måntroll passar utmärkt som högläsningsbok! 
Om ni går in på länken längst upp, där jag skrivit författarnamn och titel så kommer ni in på Grybbingdalens egna hemsida!

2 kommentarer:

  1. Jag minns att du skrev så varmt om den förra boken (tror dock att du missat att lägga in en länk?! Det går inte att klicka någonstans) och det var ju roligt att författaren lyckades hålla lika hög nivå igen. Och så kul för bloggen att bli "blurbad"! Jag är barnsligt förtjust i sagor så jag skulle nog gilla de här böckerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för påpekandet! Glömde den länken men är åtgärdat nu, dessutom har jag ändrat färgen så länkarna blir mer synliga. Jag kan varmt rekommendera böckerna, det finns en del sago-inspiration i dom.

      Radera